Det har varit en lång resa. Den första upptäckten gjordes för tio år sedan och till en början var det fler svordomar än firande eftersom fynden inte var helt enkla att förklara, förklarar Mattias Alenius. Nu har hans forskarteam på Umeå universitet publicerat sin första studie och fler är på gång.
Utan omsvep erkänner Mattias Alenius att han är sockerberoende och beställer resolut en rejäl chokladcookie till kaffet. Socker har en tendens att skapa begär, och vissa är mer känsliga än andra, förklarar han och tar en första tugga. Att förstå hur dessa mekanismer fungerar, vad det är för processer i kroppen som styr våra val av mat och hur vi uppfattar smaker, är en av de saker som han studerat tillsammans med sin forskargrupp, bland annat genom experiment med bananflugor.
Det kanske låter märkligt, men bananflugor och människor har mer gemensamt än man kan tro. Såväl fluga som människa trycker gärna i sig det som är sött. Och, i alla fall för människans del, tenderar det ofta att bli alldeles för mycket. Några av oss äter lika mycket raffinerat socker på en enda dag som en västerbottnisk bonde konsumerade under sin hela livstid i början av 1900-talet.
– Vi började äta mer socker först på 30-talet och det berodde på statliga subventioner så att bönderna i Skåne skulle få avsättning för sina sockerbetor. Sockret blev billigare och sågs som något rent och fint jämfört med det fula grå fettet. Konsumtionen hade sin peak på 50-talet, men vi äter bara marginellt mindre med socker i dag, förklarar Mattias Alenius.
Att godis är färgglatt och finns närmast kassan är ju inte en slump.
Vad är det då som gör att en del av oss radiostyrt marscherar mot butikernas godishyllor alldeles för ofta? En del handlar om biologi, förklarar Mattias Alenius. Hjärnan, såväl flugans som en människas, behöver socker. Hjärnan står för 20 procent av vår kaloriförbrukning och upp mot 70 procent av energin måste vara socker för att allt ska fungera. Kroppen däremot vill hellre ha proteiner och fett, och bara en mindre mängd kolhydrater. Här kan man faktiskt säga att det uppstår en slags dragkamp inom oss.
Mattias Alenius och hans forskargrupp upptäckte att en ökning av socker i kosten för bananflugorna resulterade i att tarmen frisatte ett hormon som kallas hedgehog. Hormonet påverkar smakcellerna i hjärnan så att det söta började smaka mindre sött, vilket medförde att flugorna i stället sökte sig till exempelvis mer proteinrik föda. Intaget av socker balanseras alltså av hormonet kan man säga.
Vi äter inte bara med smaklökarna och lukten, utan även med minnet och vanan. Den som till exempel ätit en pizza och sedan blivit ordentligt magsjuk kommer att ha svårt för smaken under en tid framöver, hjärnan kopplar upplevelsen till något dåligt, vilket förstås är en överlevnadsmekanism. På samma sätt knyter den lördagsgodispåsen framför mello till något riktigt mysigt som den vill vara med om igen.
Även människor har ett hedgehog-hormon och utvecklar en sockertolerans, förklarar Mattias Alenius. Ett högt intag av socker minskar alltså upplevelsen av sötma, men för vår del fungerar systemet inte på samma reglerande sätt som för flugor. Vi är mer komplexa och sockersuget försvinner inte, eftersom andra faktorer som vanor och minnen spelar in.
– Eftersom vi minns att godis är gott räcker det faktiskt att vi ser en bild för att belöningssystemet ska triggas i gång. Man kan säga att det är vanan och synen som styr, men eftersom hedgehog minskar smaken av sötman behöver hjärnan hela tiden mer för att uppnå samma nivå av belöning.
Hjärnan behöver socker så utan beroendemekanismen skulle vi kanske glömma bort att äta vilket inte är särskilt lyckat rent evolutionärt, förklarar Mattias Alenius. Problemet är att sockret är så tillgängligt i dag.
I dag är det många människor i Sydostasien som får svår diabetes utan att vara överviktiga, berättar han och i USA är det allt fler barn som får så kallad åldersdiabetes tidigt. Varför det ser ut så är något det forskas mycket kring.
– Det finns även ett samband mellan ett stort intag av fett och socker, och det kommer vi snart att publicera en studie om.
Varför har vi en hjärna som skapar ett ohälsosamt sockersug?
– Utan den här beroendemekanismen skulle hjärnan kanske glömma bort att äta, vilket inte är särskilt lyckat rent evolutionärt. Problemet i dag är att mat och socker är så tillgängligt och att allt ska gå så snabbt. Vi utvärderar ju inte vad vi ska stoppa i oss utan går på synintryck och vana.
New York cheesecake sägs vara den ultimata frestelsen för hjärnan, en optimal kombination av fett och socker som är oemotståndlig. Men även lakritspipor är väldigt gott.
Kan man lura hjärnan, går det att bryta sig ur sitt sockersug på något sätt?
– Man kan testa att sluta äta socker i en månad och se vad som händer. Det fungerar tyvärr inte för alla, men det kan bli så att man kommer tillbaka till sin grundnivå kan man säga, och uppfattar söta smaker starkare. Jag, som ju är en storkonsument annars, hade ett sådant uppehåll i höstas. När jag testade att dricka cola igen efteråt var det så sött att det inte var särskilt gott, säger Mattias Alenius och sväljer den sista biten av sin chocolate chip cookie.