När barnen är sjuka är det inte konstigt att man som förälder känner sig orolig. Under vinterhalvåret är det dessutom högsäsong för smittor som de flesta gör allt för att undvika – som RS-virus som kan vara direkt livsfarligt för de allra minsta och vinterkräksjuka som kan få en hel familj att ligga däckad.
Men det finns olika sätt att skydda sitt barn – och sig själv – mot dessa sjukdomar. Såväl vaccin som god handhygien kan ha en skyddande verkan enligt Maria Marklund, smittskyddsläkare inom Region Västerbotten. Det uppger hon för VK.
– I tider när RS-virus sprids är det bra om det går att undvika att extra känsliga individer, som till exempel spädbarn, är längre tid i miljöer inomhus med många människor. RS-virus sprids när droppar från luftvägarna hos en infekterad person hamnar på en annan persons slemhinnor. Det kan ske genom att dropparna landar direkt på en slemhinna eller genom att man rör en yta där det landat droppar med sina händer och sedan med händerna rör vid exempelvis öga och näsa på sig själv. Därför är en god handhygien A och O för att förebygga smitta.
– Under 2023 har man godkänt två nya vaccin mot RS-virus så man kan vaccinera sig också. Det är dock inte upphandlat av regionen än, så jag vet inte om vaccinen finns att tillgå i Västerbotten.
Fall av RS har börjat rapporteras in inom olika regioner i landet, men någon epidemistart har ännu inte skett. Förra veckan rapporterades sex fall av RS i Västerbotten. Tre av dem var barn under fem år.
RS-virus drabbar äldre och spädbarn svårast och de nya vaccinen är godkända för dem som är 75 år och äldre och de som är 60 plus och i en riskgrupp. Ett av vaccinen är även godkänt för gravida i graviditetsvecka 24–36. Vaccinen är godkända, men hur de ska användas håller på att utredas.
– Här kommer det att ske saker inom de kommande åren. Vaccin mot RS-virus kommer vi att höra mer om, säger Maria Marklund.
Veckorna kring jul brukar den beryktade vinterkräksjukan börja florera, men än ska den inte ha nått länet eller fått någon större spridning i landet enligt smittskyddsläkaren. Hon har ändå några förebyggande tips för att slippa smittas av vinterkräksjukan inför jul.
– Man ska se till att ha god handhygien och matlagningshygien. Alltså att ha rena händer genom att tvätta dem med tvål och vatten, inte bara använda handsprit och att inte laga mat till andra om man är sjuk.
– Sedan behövs det tyvärr väldigt lite virus för att bli sjuk, det är en besvärlig sjukdom. Man får tvätta händerna och hålla tummarna.
Det har under många år forskats på ett vaccin mot vinterkräksjuka, vilket inte visat sig vara helt lätt att ta fram och det är inte heller något som kommer att lanseras i närtid.
Däremot finns det vaccin mot många andra sjukdomar som sprids just nu.
– Vi har haft covidspridning i länet den senaste tiden. De senaste tre veckorna har vi sett en minskad förekomst, vilket är glädjande. Det är epidemistart av influensa i Sverige från och med förra veckan och vi har även fall av influensa i länet, men på låg nivå. Förra veckan hade vi elva fall, veckan innan det fem fall och veckan innan det ett fall. Det är en ökning i länet, men fortfarande på låga nivåer.
Smittskyddsläkaren Maria Marklund har några allmänna råd för att hålla sig frisk till jul.
– De som rekommenderas vaccin mot influensa och covid-19 tycker jag absolut ska ta det. Nu har man också möjlighet att vaccinera sig även om man inte tillhör en rekommenderad grupp. För att minska smittspridning kan man bidra genom att undvika att träffa andra när man är sjuk. För att skydda sig själv kan man se till att man inte träffar dem som man vet är sjuk. En god handhygien skyddar både dig själv och andra. Det är egentligen det man kan göra.
På vissa orter i länet sprids vattkoppor just nu – och det är inte alltid helt lätt att skilja prickarna åt när vattkoppor, höstblåsor och svinkoppor kan vara snarlika varandra.
Enklaste sättet att skilja prickarna åt kan vara att lokalisera var på kroppen de bryter ut.
Från det att en person smittas av vattkoppor kan det ta upp till 20 dygn innan de första symtomen märks. I början brukar det handla om feber, trötthet och huvudvärk och en–två dagar senare kommer prickarna som kan sprida sig på hela kroppen och sedan bli vätskefyllda blåsor.