I Västerbotten var det den somatiska, kroppsliga, vården som blev betydligt högre än i övriga landet.
Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) har kostnaden för inhyrd personal i hälso- och sjukvården under det första halvåret varit 3,3 procent av alla personalkostnader. Det är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med samma period förra året. Det skriver Västerbottens-Kuriren.
Totalt ökade dock kostnaderna för inhyrd personal, i hela landet, med 9,3 procent eller 241 miljoner kronor. Samtidigt ökade kostnaderna för den egenanställda personalen med 6,8 procent vilket motsvarar 5,4 miljarder kronor.
– Under en period av extraordinärt tryck på vården har alla resurser använts. Regionerna har i första hand anställt fler och ökat sina kostnader för ordinarie personal. Inhyrd personal har fungerat som en nödvändig ventil för att hantera den ansträngda situationen, säger Fredrik Lennartsson som är chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKR.
I Västerbotten var kostnaderna för hyrpersonal något högre än i övriga landet, 10,6 procent. Där fanns dock en tydlig bild när det gällde utvecklingen för det första halvåret i år. Primärvården, psykiatrin och övrig vård var lägre än samma period förra året. Däremot var den somatiska, det vill säga kroppsliga, vården betydligt högre i Västerbotten och låg faktiskt näst högst i landet.
Hälso- och sjukvårdsdirektören Brita Winsa har inte hunnit titta närmare på detta och har svårt att förklara varför Västerbotten sticker ut när det gäller den somatiska vården.
– Det måste väl bero på att vi hade större problem med att rekrytera än vad andra regioner hade för jag upplever inte att vi tagit in hyrpersonal i onödan. Men vi har inte hunnit titta på detta ännu, säger Winsa.
Hon verkar dock lite förvånad eftersom regionen inte fått tag i så mycket hyrpersonal överhuvudtaget under pandemin.
– Vi hade väldigt stora problem med bemanningen i Skellefteå till exempel och hade svårt att få tag i hyrpersonal.
Kostnaderna för den egna personalen låg dock lägre än riksgenomsnittet och hamnade på 4 procent.
Det är främst inom sjukhusvården som en ökning syns. Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor ökade exempelvis med 22 procent i hela landet och med 12 procent för inhyrda läkare.
Uppgifterna för Västerbotten skilde sig inte så mycket, Här var andelen inhyrda sjuksköterskor 24,5 procent och andelen läkare 8,2.
Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör hoppas att ett nationellt ramavtal kan sänka kostnaderna för hyrpersonal.
Regionerna har under flera år arbetat tillsammans för att begränsa behovet av inhyrd personal. Under nästa år planeras för att ett nationellt ramavtal ska finnas på plats för att regionerna ska kunna påbörja en gemensam upphandling. Beslutet ska tas av regiondirektörerna under nästa vecka.
– Syftet är att vi ska ha en säker och stabil situation när det gäller hyrpersonal med ett ramavtal. Syftet är ju också att det ska bidra till en lägre kostnader för samtliga regioner, säger Brita Winsa.
Region Västerbotten håller på att räkna på detta nu utifrån de förslag som finns.
– Det ser ut som om vi kommer att reducera våra kostnader men det är viktigt att alla vinner på det här så att det inte blir så att någon vinner och någon förlorar. Det ska ju vara till gagn för alla, säger Winsa.
Monica G Engström/Västerbottens-Kuriren