För att upptäcka eventuella mutationer som kan vara mer smittsamma eller motståndskraftiga används så kallad sekvensering, vilket innebär att man gör en analys av varje virusprovs genetiska sammansättning.
Sedan i mitten av mars har Region Västerbotten haft tillgång till en större mängd analyser än tidigare. Fram till dess hade man endast de egna sekvenseringarna, utförda på FOI i Umeå, att utgå från, men nu förfogar man även över sekvenseringar gjorda på Karolinska institutet i Stockholm. Det är där som alla så kallade egentester analyseras, vilket innebär en mängd data som är avsevärt större.
Mellan den 1 januari och den 18 april registrerades sammanlagt 11 235 positiva tester i Västerbottens län. Av dessa sekvenserades 28 procent, 3 107 stycken, i jakt på olika mutationer.
– Alla olika mutationer får ett namn, men de man tittar efter specifikt är den brittiska, sydafrikanska, brasilianska och den så kallade indiska dubbelmutationen. Det är sådana som man har en speciell övervakning på, säger Gunilla Persson, biträdande smittskyddsläkare vid Region Västerbotten, till Västerbottens-Kuriren.
Av de 3 107 positiva proverna tillhörde hela 2 377 stycken, 77 procent, den brittiska mutationen.
– Vi har haft perioder då vi kunnat se en 100-procentig förekomst av den brittiska mutationen i vissa områden. Det här är ett genomsnitt på hela Västerbotten under en period på tre och en halv månad. Då hamnar vi på 77 procent, vilket är i linje med hur det ser ut i Sverige som helhet, säger Gunilla Persson.
De brittiska mutationen har haft rykte om sig att vara mer smittsam än tidigare virusvarianter. Gunilla Persson håller med om att så tycks vara fallet.
– Vi har helt klart sett sambandet med att den brittiska är mer smittsam. Det skulle förklara utbrottet i Lycksele tidigare i år, säger hon.
Några spår efter de övriga mutationerna har inte hittats i sekvenseringarna.
– Vi hade tre fall av sydafrikanska virusvarianten som rapporterades till oss i mitten av mars, men de visade sig vara falska, säger Gunilla Persson.
Att mutationerna inte dykt upp i sekvenseringarna är dock ingen garanti för att de inte förekommer.
– Inget labb klarar av att sekvensera 100 procent av proverna. Så visst, enstaka fall kan förekomma, men om det skulle bli en större spridning så skulle de säkerligen fångas upp, säger Gunilla Persson.
Sekvenseringarna från Karolinska institutet går först via Folkhälsomyndigheten och redovisas i klump för Region Västerbotten. Den senaste sammanställningen kom den 30 april.
Sekvenseringarna från FOI går via regionens eget laboratorium på Norrlands universitetssjukhus och redovisas varje vecka. Även om andelen analyser är färre så finns det ett stort värde i att ha egen sekvensering nära till hands.
Anders Johansson, överläkare vid Vårdhygien och och universitetslektor i infektionssjukdomar, var med och startade upp verksamheten vid FOI, som varit igång sedan sista veckan i januari.
– Vi hade egna sekvenseringsresultat först av alla regioner i Sverige, säger han och fortsätter:
– Vi förstod att om vi ska ha någon nytta av den där typen av undersökningar lokalt så behöver vi få resultaten snabbt. Då handlar det ju om huruvida man ska ändra rekommendationer baserat på vad man hittar. Nationellt har man ett annat perspektiv. Då är man mer intresserad av övervakning av hela landet, om och en viss stam ser ut att ta över eller om det förekommer mutationer som är mer resistenta mot vaccin. Då behöver man mer data.
Den senaste datan från FOI gäller prover tagna under vecka 16. Inte heller där har några spår av de sydafrikanska, brasilianska eller indiska mutationerna påträffats.