– Kostnadskrisen drabbar inte bara hushållen utan det ekonomiska läget slår hårt också mot välfärden, skolan, det brottsförebyggande arbetet och mot sjukvården, sa partiordförande Magdalena Andersson vid pressträffen.
Hon efterlyste en plan från regeringen om hur de ska möta krisen. Vid pressträffen redovisade fem regionpolitiker hur de såg på den ekonomiska situationen.
– Det samlade underskottet i år väntas att uppgå till 14 miljarder kronor och det väntas växa till 20 miljarder nästa år. Det är de största underskotten som vi haft under hela 2000-talet, säger Andersson.
Regionrådet i Västerbotten, Peter Olofsson, berättade att regionen går mot ett underskott med över 700 miljoner kronor.
– För att sätta det i relation med våra totala resurser så är det i storleksordningen driften av något av våra tre akutsjukhus, säger han.
Peter Olofsson pekar också på att Västerbottens geografi gör att regionen har en utmaning med långa avstånd.
– Därför är placeringen av våra tre akutsjukhus en förutsättning för att vi ska kunna ge en trygg vård. Avståndet för våra tre akutsjukhus i dag överstiger redan 20 mil för delar av länet. Att dubbla det tror jag att alla förstår konsekvenserna av.
Regionrådet säger också att pandemin har slitit hårt på sjukvården och personalen.
– Om vi fortsatt går mot en politik som ska tvinga västerbottningen att lägga ned ett akutsjukhus så kan vi inte längre säga att vi har lika vård i landet och en vård som kan ges efter behov, säger Olofsson.
Oppositionsrådet Nicklas Sandström (M) svarar att den tuffa retoriken faller platt och är oärlig. De summor som det handlar om, som Olofsson menar att staten ska tillföra kommun- och regionsektorn, motsvarar cirka 80 miljarder vilket handlar om lika mycket pengar som kostnaderna för det svenska försvaret.
– Med det sagt menar M att vi behöver spara pengar. Vi behöver minska den administrativa överbyggnaden än mer, minska eller flytta fram investeringar, få till mer kostnadseffektiva vårdflöden och att se över vårdutbudet. Att skrämmas med att lägga ned sjukhus för kortsiktiga politisk poänger är inte vägen framåt.
Magdalena Andersson menar att det finns en risk för en allvarlig sjukvårdskris om regeringen inte orkar att agera.
– Men SD:s regering har ju inte tillfört de resurser som krävs utan i stället har Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson prioriterat att sänka skatten för höginkomsttagare, säger Andersson.
Hon säger också att det är viktigt att regeringen nu kommer med ett besked för statsbidraget 2024, senast till midsommar.
– Vi går också fram med besked om att riktade statsbidrag ska kunna användas till generella statsbidrag för att pengarna verkligen ska kunna göra nytta i den här krisen.
Det finns, enligt Andersson, omkring 12 miljarder kronor i riktade statsbidrag som förhandlas mellan SKR och regeringen.
Nicklas Sandström säger att det i grunden är regionerna som ansvarar för sin verksamhet genom regionskatten.
– Regionens ekonomi har varit misskött under en mycket lång tid med stora underskott i sjukvården men som har gömts och glömts med att börsen har gått bra eller tillfälliga statsbidrag. När andra regioner har pengar i ladorna för kristider så ekar det tomt hos oss, säger han.
Sandström tycker att det är naivt att tro att staten ska täcka regionens underskott.