Christer Wilhelmsson, områdeschef för närsjukvården.
Flera av regionens anställda har de senaste veckorna hört av sig till VK och frågat om regionen har slutat att använda sig av stabsläge eller förstärkningsläge. Detta trots att det finns ett stort antal överbeläggningar och många patienter som hamnar på andra, eller fel, avdelningar. Så kallade satellitpatienter.
– Vi har fått höra att man använder inte stabsläge för då skrivs det och berättas om det i media, säger en anställd till tidningen.
Områdeschefen för närsjukvård i Umeå. Christer Wilhelmsson, ger dock en annan bild.
– Nej, det är ett vapen som vi kan ta till om vi känner att det behövs. Vi hade ju ett förstärkningsläge i juni. Men vi har försökt att lösa det här i samförstånd, säger Wilhelmsson.
Stabsläge innebär att man extra noga följer situationen i vården medan förstärkningsläge innebär att man kan vidta särskilda åtgärder för att viktiga funktioner ska kunna klaras av.
– Vid förstärkningsläge bryter man linjerna och då kan staben bestämma över verksamhetschefen till exempel, förklarar Christer Wilhelmsson.
Han menar att de får inte fler vårdplatser även om de går in i dessa stabslägen eller förstärkningslägen.
– Utan det man kan göra är att man använder maktmedel så att säga. Att man kan beordra personal, säger Christer Wilhelmsson.
Detta är dock någonting som de har klarat sig ifrån, men Wilhelmsson förtydligar att det inte är något som de har slutat att använda sig av.
I måndags hade regionen 50 överbeläggningar. Veckan innan var det 58. Det finns totalt 334 vårdplatser.
– Det handlar alltså om patienter som ligger på fel platser. Vi har 40 lediga platser också.
Sjukvården vill dock inte förlägga en del patienter på vissa av de lediga platserna som finns. Exempelvis kan det vara svårt att få somatiska patienter att passa på de platser som finns inom psykiatrin.
– Mava har nu två överbeläggningar men då finns det plats på thorax, förklarar områdeschefen.
På frågan vad det är som avgör om de ska använda sig av förstärkningsläge säger Christer Wilhelmsson att det handlar om allvarlighetsgraden.
Han menar också att gå upp i stab även innebär en massa extra möten som han tycker inte ger så mycket i resultat.
– De där veckorna i somras behövdes definitivt. Men vi bedömer, för att slippa ha de här överbeläggningarna, så skulle vi behöva ha 30–40 vårdplatser till, säger Wilhelmsson.
Christer Wilhelmsson menar att det känns som om regionen ännu inte har kommit ur sommarläget. Ett skäl till detta är att många anställda ”sålde” sina semesterveckor under sommaren och i stället tar ut sina ledigheter nu i september.
Fakta
Det här är beredskapsnivåerna på sjukhusen:
Stabsläge: En lokal eller regional särskild sjukvårdsledning informerar sig om läget och följer händelseutvecklingen samt vidtar de förberedande åtgärder som anses vara nödvändiga.
Förstärkningsläge: En lokal eller regional särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner och stödfunktioner. På sjukhusen frigörs vårdplatser, bemanning utökas och planerad verksamhet ställs in.
Katastrofläge: En lokal eller regional särskild sjukvårdsledning mobiliserar alla tillgängliga funktioner och resurser som krävs för att hantera den särskilda händelsen. På sjukhusen involveras samtliga verksamheter.