Rickard Carstedt (S), är ordförande i regionala utvecklingsnämnden.
I nästa års budget lägger regeringen in 400 miljoner kronor på att minska underhållsskulden på statliga och enskilda vägar. Summan kommer att tas från järnvägen, skriver VK. Transportföretagen menar att det här inte räcker. Det krävs minst två miljarder extra per år för att förhindra att underhållsskulden fortsätter att växa.
Sex glesbygdsregioner uppvaktade i mitten av september infrastrukturministern Andreas Carlsson (KD). Regionerna är region Jämtland Härjedalen, Värmland, Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.
– Han lyssnade och noterade naturligtvis men det är väl klart att de har väl ett tufft budgetläge som alla andra, säger Rickard Carstedt (S) som är ordförande för regionala utvecklingsnämnden i Västerbotten.
Regionerna hade med sig en skrivelse där de ansåg att det fanns problem med den nuvarande fördelningsmodellen för länens transportplaner. En av dem som var med och uppvaktade regionerna var Jonas Andersson (S) som är ordförande i Jämtland Härjedalens utvecklingsnämnd.
– Anslagen är alldeles för små för att nå syftet, att skapa förutsättningar för att bo, verka och leva i hela landet, säger han i tidningen Dagens Samhälle.
Glesbygdsregionerna anser är att den fördelningsmodell som används missgynnar de mest glest befolkade länen. Problemet är alltså att man delar ut medel utifrån var folk är bosatta och inte utifrån hur långa vägsträckor som finns i regionen. Konsekvensen blir att det blir omöjligt att få en standardhöjning av vägarna. Det blir i stället en standardminskning menar glesbygdsregionerna.
– I Västerbotten finns tio procent av det statliga vägnätet men vi har bara 2,6 procent av befolkningen. Och när man fördelar pengar efter befolkningen så får vi för lite pengar varje år, säger Rickard Carstedt.
Därför har de nu ställt tre huvudkrav till regeringen.
• Att regeringen tillsätter en utredning som objektivt kartlägger vägstandarden i hela landet.
• Att fördelningsmodellen ses över.
• Att regeringen tittar på en satsning för landsbygden.
I Västerbotten anses 14 procent av vägarna vara i mycket dåligt skick. Detta är ungefär lika mycket som Västra Götaland. De pengar regionen får för sina vägar är 1 054 miljoner kronor. Västra Götaland får 7 339 miljoner.
I länet går alltså flera av de stora, statliga vägarna som E4 och E12 men det finns också fler större vägar som Rickard Carstedt lyfter fram.
– Som Boliden-Skellefteå-vägen, men den vill vi helst ska förlängas ut till Skelleftehamn. Nu är det en länsväg från Skellefteå, men med tanke på Northvolt och all trafik som blir så behöver den rustas upp rejält, säger han.
Hans förhoppning är nu att uppvaktningen kommer att resultera i större väganslag.
– Annars får vi fortsätta att tjata, säger Carstedt.
Fakta
Län, andel väg i mycket dåligt skick, antal miljoner:
Stockholm, 11,9 %, 9 832
Västra Götaland, 14,1 %, 7 339
Skåne, 8,8 %, 5 095
Uppsala, 4 %, 1 901
Östergötland, 3,5 %, 1 680
Jönköping, 7,2 %, 1 581
Halland, 12,1 %, 1 364
Dalarna, 14,2 %, 1 294
Örebro, 8,1 %, 1 181
Värmland, 5,3 %, 1 151
Södermanland, 6,4 %, 1 148
Gävleborg, 16,7 %, 1 093
Kalmar, 11,1 %, 1 068
Västerbotten, 14 %, 1 054
Västernorrland, 18,4 %, 1 020
Västmanland, 4 %, 949
Norrbotten, 15,1 %, 931
Kronoberg, 9,4 %, 881
Blekinge, 8,2 %, 610
Jämtland, 21,8 %, 598
Gotland, 4,8, 257