Jose Gutierrez Lopez, trädekolog vid SLU i Umeå.
Jose Gutierrez Lopez kommer från Mexico, har studerat i USA och bor sedan år 2019 i Umeå. Han är forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. I Västerbottens-Kuriren berättar han om sin forskning kring hur torka påverkar skogens tillväxt. Bakgrunden är att Riksskogstaxeringen visat en minskande trend för skogens tillväxt.
Under perioden år 2012–2018 minskade volymtillväxten för träd i Sverige med femton procent. Minskningen är större i södra Sverige än i landets norra områden. Minskningen är störst i Götaland.
De senaste åren har det inträffat flera perioder av torka i Sverige. Prognosen för klimatförändringarna är att långvarig torka blir vanligare. Forskning har visat att det finns ett samband mellan perioder av torka och minskad skogstillväxt.
– Alla pratar om torka men den definitionen är inte så enkel. Vad betyder torka? Grunddefinitionen är att det är brist på vatten. Det kan vara brist på vatten även i luften, säger Jose Lopez.
Han förklarar sedan att torkan drabbar träden på flera sätt. När det tar slut på tillgängligt vatten i marken handlar det om marktorka. När luften är så torr att träd och andra kärlväxter stänger sina blad- och barrklyvöppningar för att skydda rörsystem samt stammar handlar det i stället om atmosfärisk torka.
– Det händer när det är varmt och samtidigt torrt, berättar Jose Gutierrez Lopez.
Han har i sin forskning utgått från den torka som drabbade Västerbotten år 2018. Den var en följd av flera veckors värme helt utan nederbörd vilket, historiskt sett, är ovanligt i Norrland.
– Här brukar det komma lite regn hela tiden, säger Jose Lopez.
Forskningen visar att enstaka dagar med mycket hög temperatur inte påverkar träd så mycket. Det är de långa perioderna som hämmar växtmekanismerna. Det hör ihop med vattenångan i atmosfären. Så länge luften är mättad med vattenånga, finns det inget problem med det som kallas ångtrycksunderskott.
När luften inte är mättad med vatten blir atmosfärens ångtrycksunderskott högt. Träden slutar växa när atmosfärens torrhet, som styr sugkraften, blir så hög att cellväggarna dras ihop. Luften kring träden drar då så mycket vatten från klyvöppningar att det uppstår vattenstress i plantorna. De stänger sina klyvöppningar för att undvika torkning.
– Vi har jämfört gran, tall och vårtbjörk och kan se att de, så länge det finns tillräckligt med vatten i marken, klarar upp mot 30 graders värme i tre veckor utan att tillväxten påverkas. Råder det brist på vatten i marken börjar träden reagera med minskad tillväxt och minskad avdunstning redan efter två veckor med höga temperaturer och utebliven nederbörd, berättar Jose Lopez.
Granen är känsligare för torka än tallen och björken.
– Ibland säger vi att vissa träd använder mycket vatten, men hur mycket vatten träden använder som transpiration är bara en sida av historien. Trädens kapacitet att hantera vatten är en viktigare egenskap. Vissa eukalyptus har det här beteendet. De använder mycket vatten när det är varmt men minskar deras transpiration när markvatten börjar minska. Vi vet ännu inte om björkar fungerar på samma sätt, berättar Jose Lopez.
Han berättar att björkar har en hög tolerans mot torka. De kan få gula löv under torra perioder men trots det är inte tillväxten påverkad.
– Jag älskar björkar. De är speciella och fungerar inte som tall och gran. I början av våren innan de har löv ser vi att saven rör sig upp och ner i stammen. Varför eller i vilket syfte vet vi inte, men björken har en god förmåga att anpassa sig. Kan det vara så att det är deras vita stammar och svarta kvistar som hjälper dem att nå deras energibalans? Kan vita stammar hålla stammens vatten kallare så att björken behöver mindre vatten för att kyla ner löv under atmosfärisk torka? Jag vill ta reda på alt detta, säger Jose Lopez.
De olika trädens egenskaper blir viktigare när klimatet förändras. Jose Lopez uppmanar skogsägare att satsa mer på tall och mindre på gran.
– Det bästa vi kan göra är att få mer kunskap och förstå hur skogen reagerar på förändringarna så att vi kan anpassa skogsskötseln. Vi måste förstå hur skogen fungerar så att vi kan ge vad den behöver, säger Jose Lopez.
Olof Falkeström, skogsskötselspecialist hor Norra Skog, berättar att klimatomställningen inom skogsbruket berör flera områden. Det handlar om val av plantor, om skydd mot skadedjur och behov av nya metoder för att anlägga skogsbilvägar.
Olof Falkeström, skogsskötselspecialist hos skogsägarföreningen Norra Skog, berättar att klimatomställningen av skogsbruket har kommit i gång.
– Det handlar om val av plantor och val av träd för att få de trädslag som har de bästa chanserna att klara klimatförändringar och sjukdomar, säger Olof Falkeström.
Olika arter inom tallsläktet är tåliga men Olof Falkeström påpekar att det är flera faktorer som avgör tillväxten för skogen.
– Det gäller att hitta rätt trädslag för rätt ställe. För att tillväxten ska vara stabil krävs röjning, gallring i rätt tid samt att slutavverka i rätt tid.
Olof Falkeström konstaterar att klimatförändringarna skapar utmaningar på flera områden inom skogsbruket. Kortare vintrar påverkar skogsbilvägarna i Norrland. De måste byggas på ett annat sätt när det inte längre går att lita på att kunna köra på vägar som håller ihop av tjälen. Klimatförändringen innebär också angrepp av insekter och djur som tidigare inte påverkat skogen i Norra Sverige lika mycket.
– Vi har fått kronhjortar och kraftigare angrepp av snytbaggar och granbarkborren.
Med anledning av årets torra försommar har Norra Skog gått ut med en uppmaning till sina medlemmar om att på sina ägor vara särskilt uppmärksam på tecken på att träd är drabbade av torkstress och insektsskador. Nyplanteringar och äldre granskog är särskilt utsatta. Olof Falkeström vet att många skogsägare är oroliga för hur klimatförändringarna påverkar deras skogar. Olof Falkeströms råd är att ha blandskogar med flera arter samt att regelbundet undersöka hur skogen mår.
– Skogsbruk handlar om långa tidsserier. Det är angeläget att ta höjd för ett varmare klimat. För skogsägare är det bra att använda sommaren för att inventera om det finns skador på skogen, säger Olof Falkeström.
TORKA I NORRLAND
2018: Vädret under sommaren år 2018 var extremt med höga temperaturer och nederbördsunderskott. I Svealand och Norrland smälte det stora snötäcket fort på grund av höga majtemperaturer. Höga temperaturer höll i sig samtidigt som det kom ovanligt lite nederbörd. Det ledde till en mycket snabb sänkning av de höga vattenflödena i norra Sverige. Redan under maj månad sjönk vattenföringen långt under den normala nivåer för årstiden, på många håll i landet. Sommarens höga temperaturer och låga nederbörd bidrog till att markvattenhalten var extremt låg under mycket lång tid. Det påverkade djur, natur, jordbruk och skog mycket. Vissa delar av landet var drabbade av svåra skogsbränder.
2003: Slutet av året 2002 var torrt och 2003 startade med grundvattennivåer mycket under de normala för Norrland och Svealand. I Norrland startade vårfloden tidigt och var lägre än normalt. Sommarnederbörden var ojämnt fördelad i landet med stora mängder i Småland medan delar av norra Norrland fick lite nederbörd.
1933: Mindre nederbörd än normalt under en längre period vilket påverkade bland annat jordbruk och vattenkraften. Det ledde till svåra konsekvenser för jordbruket i bland annat Västerbotten och Norrbotten. Vårsädesfält led av svår torka, särskilt i Norrland och östra Svealand.
1868: Nödåren 1867–1869 var en tid med missväxt och svält som ledde till att många dog eller emigrerade. Det kalla året 1867 gav dålig skörd. Sommaren 1868 var mycket varm och på många håll även torr, vilket påverkade matförråden. Främst var det delar av Småland, Älvsborgs län och Norrland som drabbades av torkan. Den stora delen av befolkningen var beroende av den egna skörden för mat. Det finns beskrivet hur befolkningen under denna period tvingades äta mossa, lavar och barkbröd.
(Källa: SMHI)