Elisabet Gladh Karlsson är gruppchef för gruppen Brott i nära relation i Umeå. Den nya satsningen är ett välkommet tillskott för polisverksamheten i Umeå. Foto: Rebecka Uhlin.
Förra året mördades 22 kvinnor i Sverige av sin pojkvän, make eller sambo. Samma år anmäldes omkring 16 000 fall av misshandel i hemmet.
Utvecklingen har fått polisen att agera och nu påbörjas ett nytt initiativ med visionen att noll kvinnor ska dödas i nära relationer. Den nya satsningen kallas "Initiativ Gryning". Den beräknas kosta 70 miljoner årligen och ska pågå i minst tio år.
I och med satsningen anställer polisen 350 personer runt om i landet som ska jobba med särskilt utsatta brottsoffer. Varg Gyllander, som är samordnare för initiativet, berättar att det i huvudsak handlar om civilanställda utredare och tekniker. Syftet är både att man ska bli bättre på att identifiera potentiella gärningsmän och att kvalitén på utredningarna ska bli bättre.
– Inom polisen har man länge pratat om våld i nära relationer som ett prioriterat område, men jag och många med mig tyckte inte att det syntes i verkligheten. Det kom ändå alltid i andra hand när andra grova brott kom på tal, säger Varg Gyllander.
I region nord kommer polisverksamheten att utökas med 27 personer, varav sju utredare kommer att placeras i Västerbotten.
Umeå och Skellefteå
Utredningsgruppen i Umeå som hanterar brott i nära relationer, det vill säga brott mot barn och vuxna i nära relation, våldtäkter, samt barnpornografibrott, utökas från 15 till 20 personer.
– I och med satsningen får vi ett tillskott på sju utredare i Västerbotten. Fem kommer att vara placerade i Umeå och två i Skellefteå. Utredarna börjar komma på plats successivt nu, men rekryteringen pågår fortfarande, säger Elisabet Gladh Karlsson, gruppchef för gruppen Brott i nära relation i Umeå.
Hon fortsätter:
– Vi har valt att dela utredningsgruppen för brott i nära relation i Umeå till två grupper, en grupp som utreder brott mot barn och den andra gruppen utreder brott mot vuxna. Vi kommer att fortsätta jobba nära varandra eftersom det är viktigt att vi tar vara på våra olika kompetenser.
Vad betyder det här för polisens verksamhet i Västerbotten?
– Jag tycker att tillskottet är mycket välkommet och vi behöver vara ett större antal än vad vi var tidigare. Vi är väldigt nöjda över att man satsar på de här brotten som vi tycker är väldigt allvarliga. Många utredningsåtgärder vidtas i de här utredningarna.
– Vår uppfattning är att brotten som utreds i gruppen Brott i nära relation, ökar i Västerbotten, framför allt sexualbrott mot barn samt vuxna. Vi ser även en ökning av barnpornografibrotten.
"Otrolig frustration”
Zandra Kanakaris är ordförande för kvinnojoursförbundet Unizon samt generalsekreterare för stiftelsen 1 000 möjligheter som vänder sig till unga. Trots satsningen tycker inte hon att det går snabbt nog.
– Det är en otrolig frustration att det här är ett av våra största samhällsproblem och att bland annat polisen inte har tagit det på tillräckligt stort allvar. Att det var 22 dödade kvinnor förra året borde ha genererat ett antal åtgärder direkt, som till exempel vid gängkriminalitet, säger Zandra Kanakaris.
– Vårt mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, men det kommer aldrig att hända om vi inte börjar med killars våld mot tjejer. En kvinnomisshandlare börjar inte plötsligt slå när han är 45, säger hon.
Trots unga tjejers utsatthet är ämnet tämligen outforskat. Sibel Korkmaz, doktorand i socialt arbete vid Stockholms universitet, håller just nu på med den första större studien specifikt om relationsvåld bland unga i Sverige. Studien utgår ifrån gymnasieelever och väntas bli helt klar nästa år.
Mer brottsförebyggande
Sibel Korkmaz förklarar att våldet ofta sker i offrets allra första kärleksförhållande, vilket gör att den utsatta ibland saknar ramar för vad som är okej eller inte i en relation. Ibland vet de inte ens om att de utsätts.
– Det här är en jätteviktig fråga. Både utifrån ett perspektiv att skydda ungdomar här och nu, men även över ett helt liv. Det finns forskning som visar att den som blir utsatt för våld i ungdomen löper större risk att bli utsatt senare i livet, säger hon.
I och med de ökade resurserna menar Elisabet Gladh Karlsson att polisen får möjligheter att arbeta mer brottsförebyggande.
– Vi vill kunna göra så mycket mer än vad vi gör i dag. Den här satsningen öppnar också upp för ett brottsförebyggande arbete. Det är ett arbete som är svårt att mäta i statistisk. Med mer resurser kan vi till exempel föreläsa mer än vad vi gör i dag, det brottsförebyggande arbetet är ett mycket viktigt arbete, säger Elisabet Gladh Karlsson.
Anna Svedberg/Västerbottens-Kuriren
TT