Lennart Gustavsson (V), kommunalråd i Malå, önskar att pengar kunde utgå retroativt, eftersom Malå har varit väldigt generösa med vindkraft.
Flera kommuner och organisationer har redan krävt högre ersättning och tydligare regler, bland annat inlandskommunerna i Region 10 där både Malå och Norsjö ingår:
Lennart Gustavsson (V), kommunalråd i Malå, tycker att utredningen mest lägger en våt filt över ersättningsfrågan:
– Det bidde en liten tummetott, säger han.
Han hade väntat sig någon sorts fastighetsskatt där pengarna går till berörda kommuner, inte minst utifrån de belopp som delas ut i de andra nordiska länderna:
– Där går det bevisligen lösa, säger Lennart Gustavsson.
Vad han tycker låter intressant är ersättningen till lokalsamhället och att kommunerna ska kunna ställa finansieringsvillkor på vindkraftsbolagen för att säga ja till en etablering.
Däremot är han kritisk till att befintliga vindkraftverk inte berörs av utredningens förslag. Därmed får Malå ingen kompensation för att man idag är en av de vindkraftstätaste kommunerna i landet.
– Man borde hitta en lösning där man uppmärksammar de kommuner som har tagit ett ansvar. Nu är det som att man tjänar på att ha sagt nej och det tycker jag känns lite konstigt.
Terese Bengard, är verksamhetschef på Hela Sverige ska leva. Hon är besviken för att det inte fanns förslag om pengar till kommuner.
Även Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, är besviken över att det inte ingår ersättningar till kommuner.
– Det skulle vara bra för de många små kommuner som har det kämpigt med ekonomin.
Däremot gillar hon förslaget att lokalsamhället ska kunna få någon form av bygdepengar.
– Det har redan provats och har gett bra resultat, säger hon.
När det gäller kontant ersättning till fastighetsägare så ska huset ligga på ett avstånd av max tio gånger vindkraftsverkets höjd, vilket för ett 300 meter högt kraftverk innebär tre kilometer. Ska man ha rätt att bli inlöst så gäller gränsen sex gånger kraftverkets höjd (cirka 1,8 kilometer). Inlösen ska begäras inom ett år från att verket tagits i bruk.
– Förslaget innebär en väldigt snäv ring runt varje vindkraftverk. Men den är nog betydelsefull när bolag vill börja bygga i mer tätbebyggda områden. Då vet de att det kostar mer om man ligger för nära bebyggelse.
Lorents Burman (S), kommunalråd i Skellefteå, säger att ekonomisk ersättning inte har varit någon stor fråga för kommunens del.
När det gäller Skellefteå kommun säger kommunalrådet Lorents Burman att pengar aldrig har varit en drivkraft när kommunen sagt ja eller nej till vindkraftsparker.
– Istället har vi sett på lämpligheten, och att det inte ska bli konflikter med exempelvis närboende eller rennäringen.
Han säger att kommunens förra vindkraftsplan var ett bra hjälpmedel. Men numera är kraftverken mycket högre, och behöver inte längre stå på ett berg. Därmed har bolagen börjat söka tillstånd för andra typer av marker, och det är därför Skellefteås vindkraftsplan nu ska göras om.
– Vi har hittills använt vårt veto vid några tillfällen, men även sagt ja till flera vindkraftsparker. Så Skellefteå kommun är alltså inte motståndare till att det byggs vindkraft.
När det gäller pengar till närsamhället tycker han att förslaget är bra.
– Men det måste finnas tydliga spelregler kring vem som ska få del av pengarna, så att det inte blir oenighet mellan föreningar. Det får inte finnas godtycke kring vem som får och inte.
Till sist finns förslagen om att närboende ska kunna få pengar i egen ficka eller bli utköpta.
– Det är både ock. Bra om man får bli utköpt på egen begäran, men dåligt om det skulle innebära att bolagen bara gör som de vill och sedan löser in alla som bor i vägen.
Fotnot: Utredningen ”Värdet av vinden” presenterades i regeringskansliet på torsdagen.