De senaste tio åren har Västerbottens-Kuriren gjort sammanställningar över löneskillnaderna inom regionen, tidigare landstinget. Den mätning som gjordes 2009 visade då att det fanns 21 kvinnor bland de 100 mest välbetalda i landstinget.
Under åren har fler mätningar gjorts som visar på att 2015 var det 19 kvinnor på listan och för fyra år sedan var det 25.
Förra året, 2019, var det alltså 26 kvinnor med på listan. Den högst betalda kvinnan är Natalia Anissimova, överläkare på kirurgen, som hamnar på elfte plats. Detta är dock betydligt bättre än 2016 då den högst betalda kvinnan först placerade sig på 26:e plats.
De tre som tjänar mest bland de regionanställda är två överläkare och en distriktsläkare, Nils Hermann Eriksson, Jan Zizka och Bo Sundqvist.
Eriksson, nu 69 år, har tidigare varit direktör vid sjukhuset i Levanger i Norge. När han slutade 2014 fick han behålla sin direktörslön så länge han arbetade kvar vid gynekologi och födelseavdelningen i Levanger. I vart fall till dess att han pensionerades som 67-åring. Det innebar att han, med sina 4,7 miljoner i norska kronor i årslön, blev en av de bäst betalda läkarna i landet. Förra året hade Nils Hermann Eriksson en bruttoinkomst från region Västerbotten på knappt 2,5 miljoner kronor.
Förutom läkare finns det fem tjänstemän med bland de 100 anställda som tjänar mest. Dessa är landstingsdirektören Kent Ehliasson på 18:e plats, hälso- och sjukvårdsdirektören Brita Winsa på 52:a plats, Nina Fållbäck Svensson som är förbundsdirektör på regionförbundet och hamnade på 55:e plats, Anna Pettersson som är regional utvecklingsdirektör, på 83:e plats samt John Domenstam, projektledare för produktions- och kapacitetsstyrning på 94:e plats.
De fem tjänstemännen har en bruttolön på mellan drygt 1,7 miljoner kronor (Ehliasson) och 968000 kronor (Domenstam).
Att jämställdheten bland de anställda i regionen fortsatt går så trögt är något som LiseLotte Olsson, regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, beklagar.
– Det går åt rätt håll men det är en marginell ökning. Det går för sakta.
Hon bedömer att de flesta av de mest välbetalda har mycket jourtid och övertid.
– Och förmodligen är det lättare för män att ta ut jourtid och övertid än vad det är för kvinnor. Det handlar om hur mycket man kan tänka sig att jobba extra.
Det ligger alltså en del i könsrollerna hur mycket man är beredd att ta på sig extraarbete.
– Men det här är inte bra. Frågan är när vi ska komma i kapp.
Enligt LiseLotte Olsson finns det en strategi i regionen för att lönerna ska vara jämställda.
– I teorin finns det en plan men det är svårt i praktiken.
I Västerbotten jobbar 57 procent av alla kvinnor inom offentlig sektor. Det är alltså en klar majoritet av alla regionens anställda som är kvinnor. En sammanställning som Sveriges kommuner och regioner har gjort visar dock att det skiljer sig rätt mycket när det gäller de högavlönade anställningarna.
När det gäller specialistläkare är enbart 47,3 procent kvinnor medan andelen kvinnor bland sjuksköterskor och undersköterskor ligger på omkring 83 procent.
Monica G Engström/VÄSTERBOTTENS-KURIREN