Professor Magnus Evander forskar till vardags om virus vid Umeå universitet.
Norran har tidigare berättat att klimatet blivit varmare här i norr. Det gynnar myggor. I dag finns få myggburna sjukdomar i landet och det är sällan någon drabbas. Ett uppmärksammat utbrott skedde 2013. Många minns säkert Ockelbosjukan med centrum i Lövångerområdet, som orsakas av ett sindbisvirus från myggor. Sedan dess har det varit ganska lugnt.
– Vi har alltid lite fall varje sommar, men inte så mycket som då. Vi vet inte varför det är så, säger Magnus Evander.
Ett annat mindre känt virus är Inkooviruset som också finns bland myggor här. Det kan ge allvarliga symtom, men förmodligen inte så ofta då 50 procent av Västerbottningarna har visat sig ha antikroppar mot den. Detta kan jämföras med Ockelbosjukan som tre procent har antikroppar mot.
Harpest är en annan sjukdom som orsakas av bakterier som sprids via kontakt med djur eller via myggor.
Något många kanske inte vet är att malaria fanns i Sverige fram till 1930-talet. Myggarten som kan bära på parasiten finns här, men när levnadsförhållandena förbättrades för människor fick den problem med sin livscykel under vintern.
– På den tiden kallades det för frossa. Hypotetiskt skulle en mygga här kunna få parasiten av någon som kommer hit malariasmittad och sedan sprida den lokalt, men det är en liten sannolikhet för det.
Ett virus som finns i Europa och rör sig norrut med culexmyggor är West Nile viruset. I dag finns det i Tyskland och Nederländerna och myggarten finns i södra Sverige. Sjukdomen kan ge allvarliga symtom och kan drabba både hästar och människor.
– Det har rört sig norrut de senaste 20 åren och man tror det beror dels på klimatet då vissa myggarter sprids längre norrut, dels på att fåglar fungerar som reservoarer för smittan. Om de är kvar längre i ett område så sprids mer virus till myggorna som för det vidare.
I dag finns inget vaccin mot det för människor och kan få allvarliga konsekvenser.
– Det kom till USA 1999 och hade aldrig funnits där tidigare. På några år spred det sig som en löpeld och det ledde till många fall och till och med död.
Om det spreds på samma sätt här kan konsekvenserna bli stora enligt Magnus Evander. Man måste då se till att vårdinrättningar kan diagnosticera sjukdomen och man måste screena för virus vid blodtransfusioner. Hästar behöver även vaccineras i stor utsträckning.
Det finns även myggburna virus som drabbar djur. Ett exempel är usutuviruset, som är släkt med West Nile viruset. Men det gör i huvudsak så att fåglar insjuknar, såsom kråkor och ugglor som kan dö av det. Även det finns i Europa och rör sig norrut.
Magnus Evander forskar även på blödarsjukan Rift Valley Fever, som först fanns i Afrika, spred sig till Saudiarabien och nu eventuellt finns i Turkiet. Viruset drabbar främst djur, som kan dö om de är unga och det kan även orsaka abortstormar.
– Det skulle kunna innebära jättestora kostnader om det sprids till Europa, säger Magnus Evander.
Även människor som handhar djur kan smittas.
Går spridningen av myggorna och smittorna att förhindra?
– Man bekämpar myggor på olika sätt runt om i världen med sprej och även genom att släppa ut sterila hannar. Vid Dalälven dödar man dem genom att sprida bakterier som dödar larverna. Man kanske får tänka att man ska klä sig för att skydda sig mot myggbett i slutet av sommaren när det är som mest virus. När Ockelbosjukan spred sig 2013 var det ovanligt varmt och man kanske hade mindre kläder på sig.
Sprids av mygg
Ockelbosjukan: Orsakar ledsmärtor och hudutslag. Cirka 20 procent av patienterna kan ha ledbesvär i flera år.
Harpest: Personer insjuknar akut med hög feber, huvudvärk och illamående. Kan ge lunginflammation och sår.
Inkoovirus: Kan i sällsynta fall ge feber med hjärnhinneinflammation.
Malaria: Några hundra fall rapporteras varje år i Sverige, samtliga smittade utomlands. Orsakar periodvis återkommande feber och frossa varannan eller var tredje dag. Ger illamående, huvudvärk och muskelvärk.
West Nile Virus: I 80 procent av fallen är det inga symtom. Oftast ger den lindriga influensaliknande symtom. Ibland får man rödflammiga utslag och svullna lymfkörtlar. Färre än en procent utvecklar hjärn- eller hjärnhinneinflammation, varav 17 procent avlider.
Leishmaniasis: Har mycket lång inkubationstid. Kan ge stora sår, bölder, feber, avmagring och blodbrist. Den allvarligaste formen kan vara dödlig utan behandling.
Dengue: Många får enbart feber. Man kan även få huvudvärk, rygg-, muskel- och ledsmärtor samt kärlsprängda ögon. Efter några dagar uppträder mässlingsliknande utslag. Man kan även få hudblödningar. Ett fåtal får hemorragisk dengue med blödningar i många inre organ.
Chikungunya: Liknar denguefeber, med hög feber, huvud-, muskel- och ledvärk. Man kan få hudutslag och små blödningar från näsa och tandkött samt hjärn- och hjärnhinneinflammation.
Usutu: Kan ge feber och hudutslag, hjärn- och hjärnhinneinflammation hos människor. Hos fåglar kan det slå hårt mot centrala nervsystemet och påverka inre organ.
Rift Valley Fever: Smittar oftast människor som haft kontakt med smittade slaktkroppar och också via myggor. Hos människor är symtomen vanligtvis milda, men viruset kan även ge feber, muskel-, led- och huvudvärk samt leda till blödningar, hjärninflammation och leversvikt. Har dödlighet på en procent.
Källa: Folkhälsomyndigheten.