Jennie Liling Ståhl fick gå tidigare än det var tänkt efter en schism med Brita Winsa, enligt uppgifter till media.
Folkbladet var först att berätta om att områdeschef Jennie Liling Ståhl fått sluta sin tjänst i förtid på grund av osämja med hälso- och sjukvårdsdirektör Brita Winsa. Hennes förordnande skulle enligt plan ha avslutats i maj men avslutades redan i februari.
Jennie Liling Ståhl var en av dem som stöttade förre ambulanschefen Jani Sundqvist när han ville vända sig till revisionen angående den uppmärksammade ambulansrapporten. Brita Winsa säger i Folkbladet att hon var stöttande till Jani och Jennie i processen, men det tillbakavisas av Norrans källor.
Jennie Liling Ståhl ska även ha tagit ställning för en kritisk verksamhetschef som ombetts ta timeout.
– Hen skulle bort, ansåg Brita. Verksamhetschefen var bestämd, oerhört kunnig och nyttig, säger Jennie Liling Ståhl.
Enligt uppgifter till Norran ska Brita Winsa även ha skyllt bristen på pengar inom ambulansverksamheten på att Jennie Liling Ståhl inte fördelat pengar dit. Enligt Jennie Liling Ståhl gick det inte utan att kraftigt dra ner på andra verksamheter. Och hon hade inte fått instruktioner om att göra så. Jennie Liling Ståhl berättar även att Brita Winsa ville säga upp henne efter bara ett år.
Enligt flera källor med god insyn i högsta ledningen i regionen har fler tjänstemän upplevt att det funnits en osund ledarkultur sedan Brita Winsa tillträdde 2018. De nämner ord som toppstyrning och tystnadskultur.
Samtliga berättar att de ifrågasatt saker och därefter hamnat i kylan. De beskriver att de blev utfrysta, att de inte fick information de behövde för att utföra arbetet och inte kallades till möten.
– Det fanns ingen öppenhet. Jag är inte den enda som råkat illa ut. Man kan inte klaga, då blir det tyst. Det är otroligt tragiskt, säger en källa.
– Om man försökte ha egna åsikter, om man gick emot det som sades, blev man satt på kammaren och fick inget att göra, säger en annan.
Flera tjänstepersoner ska ha slutat eller gått till andra jobb i regionen på grund av tystnadskulturen, reprimander och utskällningar de fått. Norran kontaktar några och de bekräftar att det stämmer. Här är några citat:
– Man dödar kritik. Det blir ohållbart att jobba när det inte sker någon dialog.
– Transparens finns inte.
– Man ska veta sin plats och inte vara kreativ.
Flera av dem mådde dåligt.
– Man kände sig utanför, kränkt och ouppskattad. Regionen betalade lön för att man skulle sitta och inte göra något. Samtidigt som jag vet att jag är bra på mitt jobb och vill jobba och göra mitt bästa. Mot slutet, när jag inte hade något att göra började jag till och med att gå långsamt. Är det till gagn för patienterna?
– Man blir deprimerad och tar sig därifrån. Jag ångrar att jag inte lämnade tidigare.
– Någon skrev en rapport, bad om återkoppling men fick ingen. När den skulle presenteras blev det offentlig avrättning. Så gjorde de med dem som inte var omtyckta.
Någon beskriver hur en anställning för att göra kvalificerade utredningar slutade med uppgifter långt under hens kompetensnivå.
– Det kändes bra att börja jobba för det offentliga men väldigt snopet när det inte blev som tänkt. Jag är nog lite skadad från tiden där.
Norran frågar några källor varför de vill berätta om det här.
– Jag hoppas det sker en förändring. Inom en offentlig verksamhet vill man ha en sund organisation till gagn för patienterna, säger en källa.
– Det saknas ödmjukhet inför uppdraget inom ledningsgruppen. Det är viktigt att man tar tag i ledningskulturen för det kan inte få fortsätta. Annars vågar ingen ifrågasätta något till slut, säger en annan.
Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läkareförening, instämmer i att det finns en tystnadskultur i ledningen.
Bilden bekräftas av Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läkareförening. Hon berättar att läkareföreningen och Vårdförbundet var negativa till att förlänga Brita Winsas förordnande i höstas.
– Vi ser att det finns stora problem. En del är att vi i samverkan ser att Brita Winsa är påfallande dåligt insatt i olika ärenden. Jag upplever också att hon driver en tystnadskultur i allra högsta grad.
Hon berättar att verksamhetscheferna är hårt hållna från ledningen och inte alltid vågar ta beslut som ligger inom deras i deras mandat.
– Man fråntar cheferna mycket ansvar och jag är mycket bekymrad över detta.
Läkartidningen skrev i slutet av oktober 2021 att var femte medarbetare i Region Västerbotten oroar sig för att utsättas för repressalier om de uttrycker sig kritiskt. Detta efter en medarbetarundersökning.
Läkareföreningens ordförande Cecilia Nordenson uttalade sig om enkäten. Hon trodde att verksamhetscheferna var värst utsatta eftersom de har stort ansvar men begränsade befogenheter.
– De ses som besvärliga om de säger för mycket. Vi har haft fall där verksamhetschefer aktivt har tystats, för att de tar för mycket plats eller är för kritiska, sa hon till tidningen.
Det ska enligt henne handla om att få kritik om man tar för mycket egna initiativ, eller som i ett fall bli ombedd att ta timeout.
Den 3 november skickar en presskontakt information om artikeln till ett antal tjänstemän i ledningen. Presskontakten skriver:
”Det Läkarförbundet menar är att de får signalen att det är många chefer som inte vågar kritisera uppåt. Vi pratade ju om detta att se hur cheferna har svarat på frågan om man rekommenderar regionen som arbetsgivare, skulle också vara intressant att se hur cheferna svarat på frågan kring att uttrycka kritik.”
En person uppmanas sedan kolla det. Samma dag skickar Brita Winsa ett mejl som svar till gruppen med frågan:
”Vet någon vilken verksamhetschef som tystats?”
En fråga skulle kunna uppfattas som att hälso- och sjukvårdsdirektören efterforskar källor. Det framgår inte om hon får något svar.
Norran beskriver källornas upplevelser och läser citat för Brita Winsa.
Anser du att ledningen är öppen för kritik?
– Absolut, men om någon inte upplever det har vi ett bekymmer. Den diskussionen har vi i ledningen. Jag upplever nog att folk kan föra fram kritik, eftersom jag tar del av kritik både via mejl, de fackliga och på annat vis. Min vilja är att ha en öppenhet och att folk ska våga påtala brister.
Hur regerar du på det medarbetarna berättar?
– Det vore förfärligt om det är så på något sätt. Jag vill ha kreativa medarbetare. Det är det vi lever på i vården. Är det så att någon upplever att det inte är så kan jag bara beklaga. Det är inget ledarskap jag står för. Naturligtvis ska ingen frysa ut någon. Jag tror inte att någon gör det. Att vi skulle ha en sådan kultur känner jag inte igen. Det vore förfärligt med en sådan organisation.
Norran påpekar att personer upplevt att de hamnat i kylan efter att de varit ifrågasättande.
– Jag upplever att många ifrågasätter och så ska det vara. Det är viktigt för mig att förklara beslut som jag tar, även de som inte är populära. Ibland kanske man inte får som man vill, men jag upplever inte att man inte kan ifrågasätta.
Hon pekar på att regionen hade ett kraftigt underskott när hon tillträdde och att pandemin varit en belastning. Det kan ha lett till beslut som inte varit populära.
– Det är inte roligt när verksamheterna har underskott men vi måste hantera det.
Norran läser citat om hur personer mått av behandlingen.
– Oj, oj, oj, jättetråkigt att höra. Det är inte så jag tycker jag agerar eller uppfattas i min närhet.
När det gäller behandlingen av Jennie Liling Ståhl hävdar Brita Winsa att hon har varit stöttande i processen kring den initiala hanteringen av ambulansfrågan och initiativärendet och att revisionens granskning är en separat fråga. Hon vill inte kommentera turerna kring verksamhetschefen som fick gå då det är ett enskilt ärende. Detsamma gäller även påståendet om att säga upp Jennie Liling Ståhl tidigare. När det gäller frågan om fördelning av pengar till ambulansen hänvisar hon till att det är områdeschefens ansvar att göra prioriteringar med pengarna de få tilldelade.
Vad var syftet med frågan i mejlet?
– Det fanns en antydan om att någon tystats och då blir jag bestört. Så vill vi absolut inte ha det. Det är bestörtning och vi måste hantera detta. Jag vill inte ha en kultur där någon upplever att den tystats, säger Brita Winsa.
Men finns inte en risk för att det uppfattas som du efterforskar en källa?
– Jag kan inte garantera att det inte uppfattas så. Jag kan bara utgå från min intention, att vi måste försöka göra något åt det. Jag vet inte om det kan uppfattas annorlunda.