Patientsäkerheten hotas av hyrpersonal. Det menar regionrådet Peter Olofsson (S) i en debattartikel.
Bemanningstrenden visar att kostnaderna för hyrbemanning ökade med 28 procent, eller 1 miljard, jämfört med samma tidsperiod året innan. Under de första sex månaderna i år betalade regionerna sammanlagt nära 4,6 miljarder kronor.
Det är Sveriges kommuner och regioner (SKR) som har tagit fram uppgifterna. De konstaterar också att med egna medarbetare skapas kontinuitet vilket är en förutsättning för en säker vård för patienterna. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, innebär det en trygghet att möta samma vårdpersonal, som har god kunskap om patienterna och deras behov.
– När andelen inhyrd personal blir för stor så blir vår ordinarie personals arbetsmiljö lidande, säger landets regionföreträdare, bland andra regionrådet i Västerbotten Peter Olofsson (S), i en debattartikel.
Kostnaderna för hyrpersonal för sjuksköterskor ökade med 43 procent och kostnaderna för inhyrda läkare ökade med drygt 18 procent.
Västerbotten låg dock betydligt bättre till än genomsnittet. Där var ökningen 10 procent totalt vilket motsvarar 4,4 procent av den personalkostnaden i regionen.
SKR konstaterar dock att det i år gjorts åtgärder för att minska beroendet av inhyrd personal men trots det har det inte gett någon tydlig effekt.
Det som styr löner och arbetsvillkor i andra branscher är det utbud och efterfrågan på personal som finns. Så funkar det dock inte inom vårdsektorn. Det menar Erik Grönqvist, docent och nationalekonom vid Centrum för hälsoekonomisk forskning på Uppsala universitet.
På en fråga till tidningen Dagens Medicin, om varför vi har hyrläkare och hyrsjuksköterskor, svarar han:
– Anledningen är att det finns brist på läkare och sjuksköterskor som vill arbeta till rådande villkor och löner. Om man betalar för lite eller erbjuder för dåliga arbetsvillkor är det svårt att attrahera och behålla folk till alla platser.
Enligt SKR ökade kostnaderna i 19 av landets 21 regioner. Det var bara i Stockholm som hyrkostnaderna sänktes.
Västerbotten placerade sig på femte plats i landet. Sämst gick det för Region Norrbotten och Region Jämtland Härjedalen där hyrkostnaderna nästan fördubblades. I Norrbotten var ökningen 95 procent och i Jämtland Härjedalen ökade kostnaderna med 93 procent.