VK har pratat med både jägare och förtroendevalda inom förvaltningen som upplevt krav från storskogsbolag att sluta kritisera hur skogsbolagen agerar, om inte skulle de inte få jaga vidare på området.
– Jag fick raka besked, säger en jägare som VK har pratat med och som vill vara anonym på grund av rädslan att förlora jakträtten, ett ord till så var det inte säkert att jag skulle få jaga kvar på deras mark
De senaste åren har röster från jägare höjts om att man tycker att det skjutits för mycket älg. Det finns också kritik om att skogsbolagen på olika sätt pressar jägarna att skjuta den fulla tilldelningen. Att kritisera skogsbolagen och avskjutningsmålen är dock inte helt lätt.
– Vi jägare har ett jävla tryck på oss. Från skogsbolagens håll gäller: gör som vi säger, håll truten, var glad att du får jaga. När jakten är ett så stort intresse och man inte har möjlighet att välja annan mark håller man tyst. Men inombords känner jag att det här är så galet det kan bli, säger en jägare till VK.
Fastighetsägaren är den som enligt lag äger jakträtten. De flesta jaktlag i länet jagar helt eller delvis på bolagsmark. Det innebär att jägarna betalar för jakträtt, antingen genom arrendeavgifter eller jaktkort och utöver det betalas en fällavgift på några tusen kronor för varje vuxen älg till skogsbolagen.
Där bolagen äger marken kan de också besluta vem som får jaga. Det har hänt att jägare har blivit av med sin jaktmark. Det inträffade bland annat 2020 i Västerbotten när Grundforsbyggets jaktklubb förlorade sitt arrende hos Sveaskog, i uppsägningen stod det att det var för att jaktlaget sköt för lite älg, men det hela utvecklades till en mycket infekterad konflikt.
– Jag har aldrig känt mig så fruktansvärt förnedrad, säger Christer Klintefelt, en av de drivande i jaktklubben.
Han själv jagar inte längre älg.
– Jag tappade sugen. Jag är fortfarande av åsikten att stammen i stort är sönderskjuten på grund av pressen från skogsbruket. Det var flera som hörde av sig efter det som hände oss och som inte ville skjuta lika mycket älg, men ingen vågade säga det. De var rädda att förlora jakten.
VK har granskat de villkor som Holmen och Sveaskog satt för jägare som jagar på deras marker. I villkoren finns klausuler som jägare har tolkat som att det är ett avtalsbrott om jägaren agerar eller har kontakter med utomstående parter utan deras tillåtelse.
I Sveaskogs villkor står det under rubriken myndigheter att: ”Samtliga eventuella kontakter med utomstående med anledning av jakten och viltvården på jaktområdet, inklusive bl.a kontakter med myndigheter (…) och andra organisationer och sammanslutningar ska ombesörjas av fastighetsägaren om inte annat skriftligen överenskommits".
Utdrag från villkoren för jakt på Sveaskogs marker ovan och undre från Holmen.
I Holmens avtal står det ”Nyttjanderättshavaren får inte (..) eller på annat sätt vidta åtgärder eller agera i frågor rörande jakten i förhållande till myndigheter, organisationer eller andra tredje parter där upplåtarens intressen som markägare kan påverkas”.
– Det är inte olagligt att skriva på det viset, men det är direkt olämpligt eftersom det ytterst handlar om yttrandefriheten, säger Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert.
– Det gagnar ingen att få en tystnadskultur oavsett vilket samhällsområde det handlar om. Man måste kunna diskutera och framföra olika uppfattningar. Det är djupt beklagligt att skogsbolagen skriver in sådana klausuler i avtalen som innebär att man hämmar en öppen och fri diskussion. Jägarna är naturligtvis oerhört värdefulla i debatten, säger Funcke.
Torbjörn Lövbom är ordförande för jägareförbundet i Burträsk och har lång erfarenhet av arbete i älgförvaltning. Han menar att älgförvaltningen i dag har en bra grund där jägare får komma till tals, men att diskussionerna förs långt upp i kedjan, när det går ner mot den enskilda jägaren, eller den enskilde markägaren har dessa inte mycket att sätta emot.
– Det som är problemet är att man har slutat lyssna på dem som jagar och utför det jobb man vill ha gjort, nämligen att skjuta älgen. Och man använder sig av en strategi som är ganska ovanlig i vårt demokratiska samhälle. Det handlar ytterst om att respektera folk för de åsikter de har och låta dem framföra dem. Har men inget annat argument än att hota med att ta av jägarna jakträtten på sina marker så är det riktigt illa, säger han.
Michael Burström på Holmen säger att som jägare får man vara hur kritisk man vill, så länge det sker på ett respektfullt sätt.
Sveaskog och Holmen uppger att de nämnda klausulerna handlar om att man inte har rätt att upplåta marken till andra typer av verksamheter, som exempelvis olika typer av forskningsprojekt, eller att man inte får företräda bolagen i exempelvis skötselområden. Avtalen är brett skrivna för att det finns många sammanhang där skogsbolagen kan vara representerade eller bli tillfrågade. Det är inte tänkt att tolkas som att man inte får framföra åsikter i exempelvis media säger de.
– Om man tolkar klausulen på det sättet måste vi se över den skrivelsen, det är absolut inte andemeningen med den paragrafen. Jägare ska inte vara rädda för att höra av sig till oss, eller uttrycka sig i media, vi är väldigt öppna för den sortens dialoger. Det finns ingen risk för reprimander, säger Rickard Sandström, ansvarig för jakt och fiske på Sveaskog.
Han säger att det är ytterst ovanligt att jaktlag eller jägare sägs upp från deras skogar och att man inte blir det på grund av att man är kritisk eller har skjutit för lite älg.
VK har pratat med jägare som säger sig ha upplevt påtryckningar om att sluta kritisera, annars skulle de inte få jaga kvar. Hur kommenterar du det?
–Det låter hemskt i mina öron. Det är ingen kultur jag vill kännas vid eller som jag har hört pågår. Är det någon som känner att de upplevt det här får de gärna ta kontakt med cheferna. Det är inte något vi står bakom, säger Rickard Sandström.
Michael Burström, chef på Holmen för skog och mark i Västerbotten, säger också att de välkomnar allas åsikter.
– Vi vill ha in åsikter och synpunkter för att kunna diskutera det, men det måste ske på ett respektfullt sätt. Och där borde vi prata mer om på vilket sätt det sker. Den som är kritisk kanske uttrycker det på ett nedsättande sätt med nedlåtande kommentarer och skällsord, eller kanske svartmålar enskilda individer eller andra jaktlag. Det är inte okej, säger han.
Michael Burström menar att dialog är det enda som kan dämpa konflikten mellan jägare och storskogsbolag.
Michael Burström säger att klausulen i villkoren inte är menad att tolkas på sådant sätt att man inte exempelvis skulle kunna uttrycka sig kritiskt i media.
– Det är olyckligt och det är inte vår mening på något sätt.
Kan du förstå att den formuleringen kan tolkas på andra sätt?
– Jag kan göra det nu när du uttrycker det på det här sättet, men jag har inte sett det tidigare och det är inte andemeningen. Jag har inte hört någon som skulle reflektera över en tystnadskultur eller att de skulle ha munkavel.
Det finns jägare som fått uppmaningar av representanter från Holmen att sluta uttrycka kritik och åsikter, annars kunde personen förlora jakträtten. Hur kommenterar ni det?
– Det är ytterst olyckligt ifall det handlar om att bara kritisera. Däremot har jag pratat med jägare om “det sättet du beter dig på”, vilket kanske tolkas som att man inte får kritisera. Men där handlar det om man gett sig på enskilda anställda, eller andra jägare. Jag förstår att när det är känslor inblandade är det lätt att det slår över, men där finns en skillnad på vad som är kritik och åsikter och vad som faktiskt är ett icke accepterat sätt att bete sig. Om någon fått kommentaren att “du får inte ha kritiska åsikter” då är det hemskt olyckligt och då får jag be om ursäkt för det.
– Man blir inte av med jakten för att man är kritisk. Man kan bli av med jakten om man inte kan bete sig. Kallar man sina jaktlagsmedlemmar för saker som inte är rumsrent ska man kanske inte vara med i laget.
Michael Burström, chef på Holmen för skog och mark i Västerbotten, säger att de välkomnar allas åsikter.
Har ni sagt upp jägare från att jaga hos er?
– Vi har runt 5000 jaktupplåtelser och kanske en till två gånger per år hanterar vi enskilda individer. I alla de fall jag kan komma på bygger det på att jaktlaget eller jaktledaren hört av sig till oss om att det inte fungerar. Att folk inte vill jaga när den personen är där. Det har inte varit för att vi har haft synpunkter på åsikter.
Det finns tydliga krav i villkoren på att avskjutningsmålen ska uppfyllas. Vad händer om man inte lyckas?
– Har man inte möjlighet att skjuta händer naturligtvis ingenting. Om jaktlaget säger att de inte ens försöker då skulle vi behöva ha en dialog om varför, säger Burström.
– Vi fokuserar mycket på den konflikt som pyr på ytan, men vi pratar sällan om det välfungerande samarbete vi har. Vi har jaktlag som hör av sig och tycker vi har ett superbra samarbete. Vi har samverkan i älgskötselområden och älgförvaltningsområden där det 95 procent av tiden är konfliktfritt.
Förändringar
Inom jägarkåren upplever många att skogsbolagen har ett övertag kring älgjakten. Här är några punkter.
* Vissa skogsbolag har börjat införa individuella jaktkort. Kritiker upplever det som ett sätt att kontrollera jägarna och göra sig av med de som är kritiska. Skogsbolagen menar att det underlättar administrativt.
* Avlysningsjakten har blivit vanligare på vissa ställen. Avlysningsjakt innebär att jakten "släpps fri" på ett område. Om vissa jaktlag exempelvis inte skjutit sin tilldelning kan alla jaktlag inom det området skjuta de älgar som finns kvar på tilldelningen. Vissa jaktlag upplever att avskjutningen blir snedvriden. Skogsbolagen menar att det är ett bra sätt att skjuta älgen där den finns.