Det kommer att råda brist på narkosläkare framöver spår landstinget.
Kritiken från landstingsrevisorerna handlar främst om rutiner, riktlinjer och måluppfyllelse. Kritiken kan sammanfattas som att styrningen måste bli bättre.
Sett till konkreta resultat, ser det relativt positivt ut. Enligt delårsrapporten för januari till april har kostnaderna för hyrpersonal minskat med tre miljoner kronor jämfört med föregående år. Summan för hyrpersonalen uppgår till 30 miljoner kronor.
Högre mål
Det innebär en kostnad, under samma period, på 2,1 procent av de totala personalkostnaderna. Det nationella målet för att nå oberoende av hyrpersonal är satt till 2 procent. Men hälso- och sjukvårdsnämnden har en plan att nå ner till cirka 1,3 procent.
Kostnaderna varierar stort mellan de olika vårdenheterna. Inom sjukhusvården går det bättre. Men även om kostnaderna minskat, så är det bara med hälften av vad som är planerat. Inom primärvården har kostnaderna också minskat, men här finns stora lokala variationer.
Vi har också haft en ganska hög ambition, men generellt är det positivt att det går åt rätt håll, även inom primärvården.
Kirurgin vid Skellefteå lasarett har minskat kostnaderna mest. Där är de nu fullbemannade, vilket har tagit åtta till tio år. Inom ortopedin i Skellefteå jobbar man också för att hamna där men räknar med att det kommer att krävas hyrpersonal i några år till innan man löst bemanningen.
Störst kostnadsökning jämfört med förra året har bild- och funktionsmedicin inom kvinnosjukvården i Skellefteå.
Saknar plan
Primärvården i Skellefteå dras fortfarande med problem. Revisorerna har tittat specifikt på tre hälsocentraler, som alla har ett stort behov av hyrpersonal och inte beräknas uppnå målet till januari 2019:
I Bureå/Ursviken beskrivs behovet av hyrläkare som omfattande. Här konstaterar revisorerna att det även saknas en handlingsplan.
Sparkrav: 70 miljoner kronor mindre på hyrpersonal- ”inga kostnader kommer att godkännas”I Kåge/Morö Backe bemannas 4-5 läkarlinjer med hyrläkare. Och på Heimdall/Erikslid är 3 av 4,25 läkare hyrpersonal. Vid samtliga nämnda hälsocentraler ser man risker, bland annat med arbetsmiljö, patientsäkerhet och chefsflykt.
Trendbrott
I rapporten räknar man med att åtgärderna för att minska hyrpersonal inom sjukvården ska få mer genomslag i höst. Det poängterar även Karin Lundström (S) ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Vi har också haft en ganska hög ambition, men generellt är det positivt att det går åt rätt håll, även inom primärvården. Sedan vet vi att det finns lokala problem. Vi kommer inte riktigt så långt som vi hoppats, men så är det alltid, att verkligheten ställer till det. Exempelvis genom att nyckelpersoner blir långtidssjukskrivna, säger hon.
Daniel Öhgren (C) är vice ordförande.
– Hyrpersonal är både dyrt och dåligt för kontinuiteten och säkerheten. Nu ser vi faktiskt ett trendbrott, det måste ses som positivt. Även om vi inte kommer så långt som vi önskat, säger han.
I sitt yttrande över revisorernas rapport skriver nämnden bland annat att samtliga verksamheter inom sjukhusvården som använder hyrpersonal har fått i uppdrag att ta fram en lokal handlingsplan och en risk- och konsekvensanalys.
Dessa planer ska återrapporteras till nämnden under hösten.