Det var 32 minusgrader på fredagen i Skellefteå.
SMHI:s finska motsvarighet har varnat för den rådande extremkylan och forskare slår fast att hälsofaran med kyla är värre än den är för värme. Men trots det finns inte någon formell varning för kyla i Sverige, däremot för värme.
– Det har varit uppe diskussioner om kyla och om det skulle behövas en varning för det eller inte, säger Mats Johansson, chef för meteorologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI, till Norran.
David Erlinge, professor i kardiologi vid Lunds universitet, är seniorförfattare till en studie som kartlägger sambandet mellan väderförhållanden och risken för hjärtinfarkt.
– Det finns väderstationer lite här och var i landet och vi hittade en per intensivvårdsavdelning som var närmast där patienterna kom in med sin hjärtinfarkt.
Väderstationerna innehåller mycket information sedan lång tid tillbaka och där finns bland annat uppgifter om vind, temperaturer, lufttryck, luftfuktighet och soltimmar.
– Sedan har vi väldigt fina svenska register över hjärtsjukvården så en kombination av de två sakerna gjorde studien väldigt unik, säger han.
Det som är bra är att de i studien har kunnat ta de olika väderparametrarna var och en för sig, fortsätter han.
– Vi kunde se temperatur, vind, solsken och lufttryck för sig och kunde därför kompensera för alla dem och det är en styrka.
Norrland har nu låg temperatur och ganska få soltimmar, i alla fall på vintern, fortsätter han.
– Det är alltså inte bara för att det är mörkt i Norrland det sker fler infarkter utan det är temperaturen det handlar om.
Så kylan leder till ökad risk för hjärtinfarkt?
– Oh, ja! När det sjunker från 20 ner till minusgrader ökar risken för hjärtinfarkt. Det ökar med 14 procent från plus 20 ner till noll och minus. Det verkar som att vid lägre temperatur än noll så har man maxat infarktrisken, säger han.
Man kan i studien se att incidensen är 41 när det är 20 grader varmt och att det ökar i snitt upp till 48 när det går ner till nollgradigt och minus, vilket innebär en ökad risk för hjärtinfarkt med 14 procent, förklarar han. Sedan händer det inte så mycket från noll grader till minus 25.
– Det är farligare med kyla än värme. 14 procent är en ganska stor ökning ändå.
Nationell daglig frekvens av hjärtinfarkt (MI) efter lufttemperatur
Nationell daglig frekvens av hjärtinfarkt (MI) efter lufttemperatur.
Men det finns andra faktorer som ökar risken – som högre blodfetter eller rökning, tillägger han.
– Det är väldigt många faktorer som styr risken för hjärtinfarkt, så budskapet är ändå att det är en liten betydelse i jämförelse med att sluta röka, ha koll på sitt blodtryck och blodfetter och att äta sunt och motionera. Så hoppet är inte ute bara för att det är kallt.
Vad kan man göra i kylan för att skydda sig?
– Man ska klä sig varmt helt enkelt och så man får kompensera på det viset. Eller hålla sig inne. Sedan vet vi ju också att det är bra att motionera och röra på sig. Att sitta still i sig är inte heller bra.
Frusna händer och fötter får tillbaka värmen vid en brasa. Arkivbild.
Och vad ställer det då till när termometern passerar 30 minusgrader och går upp emot 40 och till och med 50 minusgrader på sina håll?
– Vi hade väldigt lite data på det. Det är inte så vanligt att det är minus 40 grader så det vet vi faktiskt inte. Men ner mot minus 30 kan vi säga.
Den stora skillnaden är när temperaturen sjunker från 20 plusgrader till lite under 0 grader. Det blir inte så mycket värre från minus 5 till minus 25, fortsätter han.
– Samtidigt är data lite osäkrare ju lägre temperatur vi tittar på, helt enkelt för att vi har färre datapunkter här och osäkerheten ökar. Vi avslutar ju kurvan vid -25 grader så vi vet inte vad som händer vid - 40 grader.
Är lågtryck värre än det högtryck, som vi nu har i den här kylan?
– Ja. Och sol som kommer med det är också bra. Så man får gå ut och njuta av solen ordentligt och ha ordentligt med kläder på sig.
Och hur är det med risken vid värme?
– Den frågan har vi fått många gånger när det är värmeböljor.
– Vår kurva slutar vid 20 plusgrader och det är sällan vi har 30 till 40 grader varmt i Sverige.
40 grader är annorlunda och han vet inte vad som händer då, men han säger att många sköra blir uttorkade så det händer mycket annat.
– Men just för hjärtinfarkt ser jag ingen tendens att det skulle bli värre vid höga temperaturer. Kurvan går spikrakt nedåt och förmodligen fortsätter det en bit till. Det blir färre infarkter om det blir varmare, där är riktningen så tydlig.
Det rådde över 30 minusgrader i Skellefteå flera dagar under veckan.
Efter studien, som kom 2018, har det kommit andra studier som bekräftar vad de kom fram till, fortsätter han.
– Så det har bekräftats på andra håll.
Även Ferenc Sari, verksamhetschef på akutmottagningen vid Skellefteå lasarett, instämmer i detta.
–Det finns ett sammanhang mellan hjärtinfarkt och kyla och det är vetenskaplig fakta, säger han.
Om studien
Studien heter "Association of Weather with day-to-day incidence of myocardial infarction – a Swedeheart nationwide observational study", som publicerades 2018, JAMA Cardiology.
I studien matchade de mer än 280 000 hjärtinfarktstillfällen med 2,6 miljoner väderdatapunkter och de använde en nära väderstation till varje hjärtintensiv avdelning (HIA) i Sverige.
De viktigaste väderfaktorerna som var associerat med en ökad risk för hjärtinfarkt var låg temperatur, lågtryck, hög vindhastighet och mindre soltimmar.
Parametern för luftfuktighet föll inte ut som betydande i studien. Den kurvan är lite u-formad och blir inte signifikant.
Källa: David Erlinge, professor i kardiologi vid Lunds universitet, och seniorförfattare till studien.