Den största andelen av pengarna som Sverige får tillbaka från EU går till jordbruket.
Och det är svårt att få en helhetsbild visar det sig när vi börjar undersöka saken. Däremot visar granskningen att västerbottningarna får mer tillbaka än snittet i landet.
Det är inte en helt enkel kalkyl att göra eftersom pengarna kommer in via olika kanaler och olika myndigheter. Dessutom varierar stöden från år till år eftersom mycket handlar om projektpengar.
Mest till jordbruk
Vi börjar med de pengar länderna betalar och får tillbaka från EU. Några siffror är enkla att ta ut, till exempel att EU-budgeten motsvarar en procent av medlemsländernas samlade ekonomi. För 2019 handlar det om 166 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1700 miljarder kronor. Pengarna kommer till största del från avgifter, men även från bland annat tullar, moms på varor och skatt på EU-anställdas löner.
Lars Eriksson: EU-valet – nu är det du som bestämmerAv det går cirka 90 procent tillbaka till EU-länderna. Pengarna betalas i huvudsak ut som stöd åt jordbruk och regionalstöd, vilket tillsammans är cirka tre fjärdedelar av budgeten. Administrationen uppgår till cirka 7 procent av budgeten. Övriga pengar bekostar bland annat gränsskydd, asylsystem, rättsliga samarbeten kultur och bistånd.
EU-valet: Statsvetaren – extremhögern växer sig starkare och organiserar sigRegionalstödens syfte är ekonomisk utjämning mellan EU:s 200 regioner. De fördelas via diverse program där EU samfinansierar projekt tillsammans med exempelvis kommuner, myndigheter och ideella krafter. Och här är det de mest avlägsna regionerna som gynnas.
Avgift kan öka
Sverige betalar över 30 miljarder kronor till EU varje år och får tillbaka cirka hälften – det varierar från år till år. Av dessa pengar går drygt hälften till jordbruket, cirka en fjärdedel till forskning och utveckling. Nästan 8 procent går till vardera regionalpolitik respektive medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa.
Det är oklart än hur Brexit kan påverka avgiften för Sverige – men den spås öka.
Fördelar man 30 miljarder på hela Sveriges befolkning på tio miljoner invånare blir summan per person 3 000 kronor per år. Med en befolkning på 270 000 blir det 810 miljoner kronor från Västerbottningarna.
Komplext system
Men hur mycket av dessa pengar kommer då tillbaka till Västerbotten? Ja, det är ingen som har något enkelt svar på den frågan, visar det sig. Jag frågar runt bland myndigheter och andra experter om de medel som används i deras egen verksamhet och de medel de fördelar.
Sätter invånarna i kontakt med EULänsstyrelsen fördelar exempelvis ut jordbruksstöd och Region Västerbotten regionala tillväxtmedel. Men det bedrivs även projekt inom verksamheterna, tillsammans med andra myndigheter och med andra länder – vilket komplicerar saken.
Stora projekt
Dessutom varierar stöden från år till år och enskilda projekt eller företag kan få ganska enskilt stora summor beviljade vissa år.
Två exempel är Dåva företagspark som i april beviljades 37 miljoner kronor från regionala utvecklingsfonden för att bygga en ny järnvägsterminal samt Lyckseleföretaget Cintoc som nyligen fick sammanlagt nästan 40 miljoner kronor från regionala utvecklingsfonden och av EU:s forskningsprogram Horizon 2020 för att ta fram ett nytt skogsbrukssystem.
Regionens lobbyister i BrysselÄven kommunerna söker EU-pengar och är olika flitiga på området. Skellefteå kommun har satsat mycket på det senaste åren, men det innebär samtidigt att mer kommunala medel används till projekt då stöden kräver medfinansiering.
EU-valet: Europaparlamentet – folkets makthavareAllra störst just nu är hamnprojektet i Skellefteå hamn, men där har man inte hunnit upparbeta så mycket kostnader än.
Förutom stöd till jordbruk och projekt bör man även – påpekar både politiker och tjänstemän – räkna in förtjänster med att ha tillgång till EU:s inre marknad, den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor i EU. Det är speciellt viktigt i områden där företagen sysslar mycket med export.