Även om växten är vackert lysande ljusrosa och kanske inte för ögat ser speciellt farlig ut, så hör inte jättebalsamin hemma i vår natur.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som med hjälp av människan tagit sig till Sverige. Jättebalsamin är en av dessa växter som via människan, tagit sig från västra Himalaya för att bosätta sig bland annat i Sverige. Växten har trivts alldeles för bra i den nya miljön och är därmed ett hot för den biologiska mångfalden.
Jättebalsamin bildar snabbt ett stort bestånd och trycker undan de ursprungliga växterna och finns därför med på EU:s lista över invasiva främmande arter.
Linda Backlund, samordnare för invasiva arter på Länsstyrelsen i Umeå, har under våren skickat ut informationsblad till fastighetsägare som har främmande arter på sin mark. Fastighetsägare är nämligen skyldig att ta bort, om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Vidtar inte fastighetsägaren någon åtgärd kan det bli tal om vite.
– De flesta vet inte om att de har en invasiv växt kring fastigheten, informationen vi skickat ut har givit effekt och många är nu varse om att de måste ta bort exempelvis jättebalsamin. Vi har inte delat ut något vite till någon i år, säger Linda Backlund till VK.
För att Länsstyrelsen ska veta var det finns invasiva växter att bekämpa menar Linda Backlund att det är viktigt att rapportera in fynd på hemsidan invasivaarter.nu.
Vildhallon är, enligt Linda Backlund en livskraftig växt, men den kan som många andra växter inte stå emot jättebalsamin. Växten utsöndrar ett gift (som inte är farlig för människan) vilket gör att andra frön i marken inte trivs, och ursprungsväxterna kan såldes inte växa upp. Plockar man inte bort en nykommen jättebalsamin vid hallonstråket, kommer den med tiden helt ta över.
– Flera har hört av sig om att deras hallonstråk försvunnit till följd av invasiva arter, vi tappar helt enkelt våra hallonstråk, säger Linda Backlund.
Invasiva arter tar över hallonbuskarna. Linda Backlund, samordnare för invasiva arter Länsstyrelse, Umeå.
Jättebalsamin är inte bara ett problem för andra växter, utan även för pollinerade insekter. En klassisk svensk sommaräng blommar från juni – jättebalsamin blommar från mitten av juli. Det skapar enligt Linda Backlund problem för insekter, eftersom det då inte finns något att äta från juni till mitten av juli och då klarar sig inte insekterna.
För att inte sprida växten vidare måste den brännas och inte komposteras.
– Umeå kommun har problem med det här då nya bestånd kommer upp på kommunens mark, alla vet inte att växten absolut inte får komposteras utan den måste brännas för att inte sprida sig vidare, säger Linda Backlund.
Jättebalsamin har tagit över ett stort område på en äng i Umeå och kan bli upp till tre meter hög.
Nu är det två veckor kvar tills växten börjar fröa och har man inte påbörjat saneringen av jättebalsamin är det hög tid att göra det nu för annars kommer den tillbaka livskraftigare.
– Det är hög tid att rycka upp dem nu innan de börjar fröa, sen är det jätteviktigt att man rapporterar in om det är så att man ser en invasiv växt, säger Linda Backlund.
I bakgrunden i bild syns det hur växten jättebalsamin kryper sig närmre de mogna hallonen.
Fakta
Invansiva växter i Västerbotten:
• Jättebalsamin, Jätteloka, Tromsöloka, Syrenslide
• Blomsterlupin
• Sandlupin
• Vresros
• Parksallat
• Kanadensiskt gullris
Källa: Länsstyrelsen
Fakta
Släng aldrig:
• Lämna växtavfallet till förbränning på din återvinningscentral.
• Mindre mängder avfall kan även läggas i hushållssoporna, väl förslutet i en plastpåse.
• Vid transport ska avfallet vara väl förslutet.
• Om avfallet körs till en återvinningscentral, försäkra dig om att det blir bränt och inte komposterat. Hör med personal på plats om vad som gäller lokalt.
Källa: Länsstyrelsen