Enligt en artikel som Dagens Medicin presenterade nyligen bor hälften av alla landets läkare i Sveriges tolv största kommuner. Läkartätast är det i Danderyd. Där är också medianinkomsten högst i Sverige. I kommunen bor 468 läkare, flest i landet per invånare.
– Det är viktigt att vi nu får in många perspektiv på förslaget som ska främja etablering av hälso- och sjukvårdsaktörer i glesbygd, så att vi säkerställer att vi tar vara på vårdkompetens och skapar bättre förutsättningar för tillgänglig och god vård i hela landet, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) när utredningen presenterades i somras.
Tanken med utredningen var att lägga fram förslag på hur småskalig hälso- och sjukvård ute i landet ska kunna anslutas till offentligt finansierad, öppen vård, rapporterar VK.
Dagens Medicin visar alltså att i de tolv största kommunerna bor hälften av landets 48386 läkare. Där hamnar Umeå på en femte plats. Men 76 kommuner har färre än tio läkare bland sina invånare. I Ragunda, med sina nära 5200 invånare, finns det dock inte en enda läkare.
Malå, Norsjö och Vindeln hamnar också i botten när det gäller antalet läkare per capita.
Förslaget om glesbygdsutredningen är nu ute på remiss fram till den 10 november. Bland dem som har svarat finns Svensk förening för allmänmedicin (SFAM). De menar att utredningen missar sitt mål eftersom den inriktar sig på nyetablering i stället för bemanning.
Åke Åkesson, som är styrelseledamot i SFAM, tycker att det är oklart varför förslagen skulle öka tillgängligheten till vård i glesbygden.
Utredaren Åsa Himmelsköld föreslår bland annat att nationella taxan, det vill säga lagen om läkarvårdsersättning (LOL) samt lagen om ersättning för fysioterapi (LOF), avvecklas.
– Det blir väldigt mycket fokus på nationella taxan och lagen om valfrihetssystem, vilket kanske inte har så mycket att göra med att få en jämlik tillgång till vård över hela landet, säger Åke Åkesson i remissvaret.
Han menar att det saknas statistik på hur det egentligen ser ut och vad som kommer att ändras om nationella taxan avvecklas.
– Hur många invånare i glesbygd är det egentligen som påverkas av att den försvinner?, frågar Åkesson.
Han tillägger:
– Utredningen handlar ju ändå i huvudsak om hur vi kan vi trygga sjukvårdsförsörjningen i glesbygd. Och där är förslagen kanske inte så starka. Vi tror egentligen inte att det finns någonting i utredningen som kommer leda till en bättre vård i glesbygden.
Det främsta kritiken från SFAM är dock att utredningen har misslyckas med att ta primärvårdens bemanning i beaktande.
– Så länge vi inte lyckas trygga bemanningen av primärvården ens i mer lättbemannade områden får man ändå säga att det kommer kvarstå stora problem även i glesbygd, säger Åke Åkesson.
Även Fysioterapeuterna har lämnat in sitt remissvar där de säger att nationella taxan inte bör avvecklas innan ett alternativt upphandlingssystem, som fungerar för små vårdgivare, är på plats.
– Det är mycket viktigt att även ensamverkande och mindre vårdgivares villkor särskilt beaktas i utformningen av upphandlingar och avtal. Små vårdgivare bidrar till kompetensförsörjning på mindre orter, skriver de på sin hemsida.