Fredrik Elgh, är virolog och flitig debattör under pandemin. Han är också mycket intresserad av kultur och kulturhistoria.
Det kommer fortfarande böcker om Sveriges agerande under Andra världskriget. Och nationella trauman som Palmemordet och Estoniakatastrofen nagelfars än i dag i nya artiklar och dokumentärer. Vi ska med andra ord vara beredda på att pandemin kommer att diskuteras i årtionden framåt.
Fredrik Elgh gav sig in i hetluften med debattartiklar i Svenska Dagbladet och VK de första dagarna i mars 2020 om att vi snabbt måste förbereda samhället för ett värsta scenario.
– Jag skrev vad jag tyckte att vi borde göra, nämligen ta höjd för en fara som jag tydligt såg och som jag tyckte att svenska myndigheter spelade ned å det grövsta, säger han till Västerbottens-kuriren.
Fredrik Elgh tycker att en lärdom för framtiden är att journalister, politiker och myndighetspersoner i Sverige måste vara betydligt mer "open-minded".
– De här sakerna ska man inte prata om ensidigt. Det jag säger är inte nödvändigtvis hela sanningen, även om jag tycker det. Och Tegnells sanning är definitivt inte hela sanningen.
– I det kritiskt tänkande Sverige, där vi har gått i skolan och fått lära oss att dissekera saker och ting, beter vi oss som om vi var i ett totalitärt land!
Fredrik Elgh säger att det enda som driver honom i debatten är att försöka medverka till att minska smittspridningen i Sverige för att rädda så många liv som möjligt.
– Jag har känt mig föranledd att ta bladet från munnen därför att jag besitter kunskaper och har de erfarenheter jag har genom mina tidigare jobb och det jobb jag har nu. Jag blev väldigt förvånad i januari-februari i fjol när det föreföll som att man inte tog det här på allvar.
– Jag kan tänka mig att jag i vissa grupper blir uppfattad som en alarmist som bara vill göra sin stämma hörd, men det handlar inte om det.
Fredrik Elgh är professor i virologi vid Umeå universitet. Tidigare har han bland annat varit chef för Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap på Smittskyddsinstitutet. Han byggde upp de svenska högsäkerhetslaboratorierna och han har arbetat vid amerikanska arméns infektionsforskningsinstitut kring blödarfebrar och genetisk vaccinationsutveckling.
Han var under en period Anders Tegnells chef. I boken Flocken av journalisten Johan Anderberg påstås att Tegnell och Elgh har "haft en kontrovers", men enligt Fredrik Elgh stämmer det inte.
– Vi har haft en hel del meningsutbyten genom åren, både positiva och negativa. Men i de här frågorna har vi naturligtvis åsiktsskillnader.
Hemma på Berghem i Umeå. Under pandemin har Fredrik Elgh i stället bott ovanligt mycket i sommarstugan.
Fredrik Elgh var en av "De 22 forskarna" som skrev en debattartikel i Dagens Nyheter 14 april i fjol då smittspridningen och dödstalen i Sverige var som högst. Artikeln fick rekordmånga läsare, men fick också kritik.
– Jag ångrar inte artikeln för den var korrekt i sak och välbehövlig.
Fredrik Elgh hade hoppats på att debatten skulle handla om att Sverige måste anpassa strategier och rekommendationer utifrån att även personer utan symtom kan föra smittan vidare. Men mycket kom i stället att handla om vilka siffror över dödstalen som var relevanta för att beskriva det allvarliga läget.
Dessutom kritiserades en mening i artikeln om att politikerna måste sluta gömma sig bakom tjänstemän: "Tjänstemän, som hittills inte visat prov på någon talang att vare sig förutspå eller begränsa den utveckling vi nu lever med".
– Den meningen fick alldeles på tok för stort utrymme i den efterföljande debatten. Jag tolkar det som att i Sverige är det sedan århundraden så att man ger sig inte på överheten i en kris.
Han blir fortfarande upprörd när han berättar om mejl som skickats till samtliga på hans arbetsplats - och i en debattartikel i VK från en kollega - med innebörden att han och övriga vid universitetet som kritiserade pandemistrategin "skämmer ut" Umeå universitet. Han säger också att han är beklämd över vad "krönikörer som Alex Schulman i Expressen, Lars Böhlin i VK med flera skrivit utan närmare insikt i det de raljerat om."
– Sedan har det varit jobbigt att bli idiotförklarad på twitter och att det ringt folk som tycker att jag ska avsluta mitt liv - eller att de ska avsluta mitt liv.
Fredrik Elgh.
– Men det är också viktigt att framhålla att stöd har kommit från väldigt många håll, både från kollegor, vänner och allmänhet, inom och utom landet. Och engagemanget har givit mig många nya värdefulla kontakter och vänner för livet.
Mycket har förändrats under pandemin. Fredrik Elgh och hans fru har periodvis flyttat ut till sommarstugan och jobbat därifrån.
– Vi har som många andra träffat mycket färre människor än annars. Vi har följt råden och rekommendationerna, och utvidgat dem till att också använda munskydd i affärer och på andra ställen där de behövts.
– Från början fanns inga munskydd att få tag på, för vi hade inga beredskapslager. Då gjorde jag egna munskydd. Min moster som är kläddesigner har gjort jättefina, jag har bland annat ett som det står "Don´t tell Tegnell" på. Hon gjorde dem i gamla härliga klänningstyg. Så vi körde med dem med kaffefilter i när det inte gick att få tag på annat.
Sedan ett bra tag använder han så kallade FFP2-masker för att både skydda andra och honom själv. Han ser användandet av munskydd som en solidaritetsakt.
– Det är en annan sak som har ändrats för mig, det är bilden av svensken. Det här hummandet om att vi är solidariska, det verkar ha blåst bort under pandemiåret i och med att vi inte använder munskydd, vare sig som signal för att vi bryr oss om varandra eller som ett reellt fysiskt skydd. Jag tycker att det är helt makalöst, att mina medmänniskor är så pass egotrippade att man inte ens kan göra det när man ser att hela världen gör det.
Fredrik Elgh
Fredrik Elgh är också förvånad över att Sverige, som varit världsberömt som ett väldigt säkerhetsmedvetet land, valt den här strategin.
Sverige är långt ifrån det land som klarat sig bäst, men inte heller sämst i Europa. Vi är någonstans i mitten.
– Ja, men vi hade kunnat göra mycket mer. Det är ingen tävling det här, det handlar om att rädda svenska liv och att svenskar ska slippa få långtids-covid. Då ska man få ned smittspridningen.
Fredrik Elgh betonar att han inte är någon lockdown-romantiker. Han har förespråkat kortare nedstängningar i vissa lägen, som i början av pandemin, inför och under den andra vågen i höstas och strax efter årsskiftet för att dämpa den tredje stora ökningen av smittspridningen.
– Det krävs fyra veckor. Först måste man få bort samhällsspridningen under ett par veckor och sedan måste man få bort spridningen inom familjerna. När smittspridningen sedan är under kontroll fungerar testning och smittspårning för att hålla nere smittan.
Fredrik Elgh.
Han understryker också att de i Sverige som är äldre än 70 år hade en sorts lockdown som var mycket långvarig.
– Det är inte så att vi inte har gjort något, men det har inte varit tillräckligt.
Vilka lärdomar bör vi dra?
– Den första lärdomen är att man ska ha en betydligt öppnare attityd, för Myndighetssverige låste sig i februari helt och fullt.
– Det andra är att ha ett säkerhetstänk, ett försiktighetsperspektiv. Se till att bygga upp de lager vi hade fram till millennieskiftet.
Fredrik Elgh vill också ha en återgång till en "smittskyddsmyndighet värd namnet", med en "betydligt större mikrobiologisk beredskap, högklassig forskning och vaccinutveckling".
Fredrik Elgh gav sig tidigt in i debatten om vad Sverige borde göra för att minska smittspridningen.
– Och lyssna på vad folk gör i andra länder. Tegnell har sagt att hela världen blev galen, men om vi hade gjort som Norge och Finland i den här pandemin, som stängde ned verksamheter tidigt så att de inte fick in en massa smitta i sina länder, då hade det gått för oss som det gick för dem.
Fredrik Elgh har medverkat flitigt i radio, tv och tidningar under pandemin, men i mars i år tog han en månadslång time-out från att svara på frågor från journalister och från att delta i debatten.
– Jag blev fysiskt påverkad. För första gången i mitt liv hade jag högt blodtryck och där insåg jag att jag fick skruva ned lite på engagemangen.
Fredrik Elgh tror inte att det blir någon fjärde våg. Han hoppas innerligt att även 20 - 30-åringarna vaccinerar sig och att vi slipper genetiska varianter av SARS-CoV-2 som slinker undan den immunitet som nu byggs upp i befolkningen.
Fredrik Elgh.
– Jag ser med tillförsikt fram emot hösten. Jag hoppas att vi kan ha ett mer normaliserat samhälle där vi träffas i höst. Detta förutsätter dock att vi begränsar och kontrollerar spridningen av den smittsamma delta-varianten av viruset som ökar på många håll just nu. Och att inte ytterligare virusvarianter ställer till det för oss.
Fredrik Elgh lever också ett liv vid sidan om heta debatter om strategier mot covid-19. Han arbetar för närvarande i ett projekt som leds av docent Hugo Lövheim. Som VK tidigare berättat handlar det om samband mellan herpesvirus och Alzheimer.
– En lovande studie är på gång som pekar i riktning mot att behandling med antivirala medel har effekt på utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
Fredrik Elgh är centerpartist och vice ordförande i kulturnämnden i Umeå. Han är också ansvarig utgivare för Västerbotten förr & nu, en digital tidskrift som startades 2020 för att fylla tomrummet efter tidskriften Västerbotten som lades ned 2014.
– Det är roligare än covid. Utan historia och kultur står vi oss slätt.