Det är inte många som vet att det bor en världsartist i Olofsfors i Nordmaling. Ture Holms professionella jongleringskarriär började 2006 efter att han studerat cirkus och fysisk teater i Bristol i England. Efter det har han uppträtt i åtskilliga länder, bland annat som gatuartist i Los Angeles i USA och fyra år som cirkuspedagog vid en cirkusskola i Belfast i Nordirland.
Han har uppträtt vid festivaler, idrottsevenemang, bröllop, filminspelningar och konserter, för att nämna en del av hans yrkeskarriär.
– Det började redan under sommarlovet mellan nian och gymnasiet då jag lärde känna en kille som kunde jonglera med tre bollar. Jag hade testat det nån gång, men inte riktigt fått till det. Vi tränade ihop med jongleringen och sedan blev det ett jättestort intresse för mig som öppnade dörrar inom hela cirkussfären, säger Ture Holm.
Ture tog jongleringen på stort allvar och insåg att han var duktig. Han fick kontakt med en grupp i Trollhättan där han lärde sig mera tricks och efter gymnasiet flyttade han till Nordirland, där han fick sina första betalda jobb via en jongleringsklubb som tipsade om olika cirkusorganisationer. Cirkuskonsten var ganska stor på Irland.
Efter en cirkusutbildning i England bestämde han sig för att det inte bara skulle vara en hobby utan att han skulle jobba heltid med uppträdanden. Han hamnade runt om i världen, bland annat i Los Angeles, där han jobbade under ett halvår som streetartist och eldkonstnär.
– Jag jobbade med gatuföreställningar. Jag jonglerade med eld och fungerade lite som inkastare till pubar och nattklubbar eftersom folk lätt söker sig till platser där det hände något utanför, säger Ture Holm.
Men Los Angeles var inte riktigt hans grej och han flyttade till Dalarna 2010 där han gick en timringsutbildning.
– Jag lärde mig bygga och renovera timmerhus och tänkte att det här skulle bli min framtid. Och genom det hamnade jag i Olofsfors 2013 där jag jobbar ihop med ett team med två andra med timmerhus, säger han.
Han är ursprungligen från Jörn i Västerbotten, som han flyttade från när han var 13 år.
– Jag har alltid längtat tillbaka till Västerbotten, och trivs jättebra här uppe, säger han.
Ture har inte lämnat cirkusartisteriet helt. Han kunde inte låta bli med cirkusgrejerna när han började med timmerhusen och uppträder fortfarande vid olika tillställningar, fester och sommaraktiviteter, bland annat i Olofsfors.
– I stället för att välja kan jag idag jobba med båda och försöker hålla dem i balans, vilket har visat sig vara ganska bra nu när coronagrejen gjort att alla cirkusjobb har ställts in, medan jag har gott om jobb med timmerhus. Men jag saknar lite att uppträda nu.
Även jobbet som cirkusartist vid Norrlands universitetssjukhus ligger för tillfället nere på grund av smittrisken. Annars brukar han uppträda regelbundet på barnavdelningarna som clown.
– Det kom till av en slump. Jag uppträdde på ett stort midsommarfirande 2014 då en tjej som jobbade som sjukhusclown såg mig och ville att jag skulle börja jobba med dem. Nu har jag varit där sex år.
Det är en förening som heter Clownkompis, som uppträder för sjuka barn två gånger i veckan. Det är alltid två clowner per besök.
– Det var inte alls vad jag hade förväntat mig, utan en helt annan grej. Man måste vara mycket mera lyhörd. Det kan vara ganska svårt att få respons av vissa barn, men det är en väldigt ärlig form av uppträdande. Gillar barnen inte det måste man kanske byta inriktning.
– En dag kom en förälder fram och berättade att deras barn inte hade pratat om annat än clownen senaste veckan. Det var ett barn som sällan pratade och gav respons och då känns det väldigt bra och meningsfullt. Det blir som på ett annat plan, att möta dem på deras nivå, säger Ture Holm.
Hur ska man vara för att bli en bra clown?
Det är lite olika om det är en vanlig föreställning eller en sjukhusmiljö. Clownen är väldigt nyckfull och känslig, han läser in omgivningen väldigt mycket och reagerar på intryck. En clown förstärker ofta känslorna. Är han glad är han jätteglad och är han ledsen är han jätteledsen. På det sättet är clownen väldigt barnslig och har känslor som ett litet barn.
– Som sjukhusclown måste man gå ur sin roll litet mera och vrida upp eller ner volymen på sin karaktär, och vara lyhörd så att man inte skrämmer någon. De bästa mötena har varit på inspiration tillsammans med barnen.