De största hälsoriskerna med klimatförändringarna är värmeböljor och fästingburna infektioner, anser Folkhälsomyndigheten, FHM, i en analys. Norran har därför tittat närmare på riskerna med de blodsugande djuren och nya smittor som kan ta sig hit när det blir varmare.
– Det vi vet är att milda vintrar med mindre tjäle och snö och längre växtsäsong ger bättre förutsättningar för fästingarna att överleva och föröka sig, säger Anna Omazic.
Det finns 10–15 arter av fästingar i Sverige. Men den som dominerar och biter flest människor är den vanliga fästingen, Ixodes ricinus. Den förekommer i hela Norrland, men ses mer vid kusten. Här i norr har man även sett taigafästingar som kommit via Finland från Ryssland. Men deras spridning verkar inte vara klimatrelaterat.
Dessa fästingar kan bära på både borreliabakterier och TBE som orsakar fästingburen hjärninflammation. Taigafästingen kan även bära på andra typer av TBE-virus som haft högre dödlighet.
– Men man har inte hittat några sådana virustyper hos fästingar här eller i Finland än.
Även djur kan få TBE. De uppvisar inte alltid symtom men det finns exempel på mjölkande djur som har spridit TBE-virus via opastöriserad mjölk. Dock inte i Sverige.
Betande djur kan också smittas med så kallad betesfeber – en bakterie, eller Babesia divergens – en parasit, som drabbar nötkreatur och kan leda till att djuret dör utan behandling i tid.
– Vi vill såklart ha betande djur men de kommer i kontakt med både fästingar och vilda djur, som ofta är reservoarer för smittämnen och fästingar.
Andra fästingarter som skulle kunna etablera sig om klimatet blir varmare är hyalommorna. De har redan hittats på flyttfåglar söderifrån och kan hinna utvecklas från larv till nymf innan de faller av fågeln i Sverige. Vanligtvis är det då för kallt för den att överleva här, men under den heta sommaren 2018 hittades den i stora delar av södra och mellersta Sverige.
Den här fästingen kan föra med sig exempelvis Krim-Kongo blödarfeber, som kan smitta mellan djur och människor. Människor kan smittas genom kontakt med infekterade djur eller bett från fästingar. Dödligheten är upp till 50 procent hos patienterna. I dag finns varken vaccin eller effektiv behandling mot detta.
Men även andra nya fästingarter kan bli besvärliga för djur som ofta får fästingar. Det handlar om brokig och brun hundfästing som i dag finns i närliggande länder.
– Arterna kan komma hit med folk som reser med djur och via import av djur. Förutom att de kan sprida TBE och borrelia kan de även sprida Babesia canis, en parasit som skadar och infekterar röda blodkroppar. Det leder till anemi, trötthet och feber hos hundar, säger Anna Omazic.
För människan är dock än så länge TBE och borrelia det största fästingproblemet. I dagsläget finns TBE inte i Norrland och det är bara cirka en procent av fästingarna som bär på viruset. Smittämnet finns framför allt i så kallade hotspots i Stockholms skärgård och i Uppsala och andra delar av södra och mellersta Sverige.
Anna Omazic påpekar att TBE-virus inte per automatik sprids när fästingarna sprids. Varför det är så vet man inte. Men det är inget som säger att det inte kan skapas nya hotspots i framtiden.
– Samtidigt är TBE något vi kan vaccinera oss mot, något jag skulle rekommendera om man bor och vistas i områden där smittan finns.
Borrelia finns däremot i Norrländska fästingar. Cirka 20 procent bär på smittan. Att det inte tycks vara så många som blir smittade här beror helt enkelt på att fästingarna är färre. När det gäller borrelia så krävs det även att fästingen kräks upp bakterien för att den ska överföra smittan. Om man är uppmärksam hinner man plocka bort den i tid – både från sig själv och sina djur. Man har cirka ett dygn på sig. Dessutom kan man behandlas med antibiotika.
Hur orolig ska man vara för fästingar i norr?
– Vi i södra Sverige som är mer vana kan vaccinera oss och har fästingmedel och profylax på djuren. Vi är uppmärksamma och plockar bort fästingar. Jag vill inte skapa oro och rädsla.
Hon tillägger:
– Det är viktigt att sjukvårdspersonal förbereder sig så att de känner till symtomen då de kanske inte är vana att se dem.