Calle Franklin, ordförande för Jägareförbundet i Västerbotten.
Enligt statistik från Naturvårdsverket som VK tagit del av minskar antalet inlösta statliga jaktkort i Västerbotten. För jaktåret 2023/24 var siffran för antalet inlösta jaktkort den lägsta på fem år. Totalt löstes 16581 kort in i Västerbotten.
Anledningen bakom det minskade antalet jägare tros vara den minskande älgstammen. Det säger bland annat Jägareförbundets ordförande i Västerbotten Calle Franklin till VK.
– Älgen har minskat kraftigt. Man kan titta på ett jaktlag i Lycksele som exempel. Där hade man förra året tolv dagar utan ett enda upptag från hundarna. De har 19 älghundar. Då försvinner många jägare, det är bara de mest dedikerade jägarna som blir kvar.
Länsstyrelsen har kartlagt älgstammens storlek och visar på en kraftig minskning. När jakten hade avslutats förra hösten kvarstod 22 000 älgar vilket visar på en knapp halvering jämfört med älgstammens storlek på 40 000 under 2010-talet.
– Att älgen minskat så kraftigt på så kort tid får konsekvenser. Det blir inte roligt att jaga älg när det inte finns tillräckligt med älg i skogen. Man måste ställa sig frågan vad meningsfull jakt är. Jag tror att de flesta jägare vill ha chansen att se en älg ute på passet, kanske till och med få fälla en älg. Man vill inte bara sitta ute i skogen och dricka kaffe, säger Calle Franklin till VK.
Antalet älgar som får skjutas i länet varje år har också minskat. I år är tilldelningen 9304 älgar, mer än tusen älgar mindre än förra årets kvot. Det är markägare och jägare som tillsammans bestämmer hur många älgar som ska skjutas.
Målet är att älgstammen i Västerbotten ska bestå av 20 000 djur efter jakten, och därefter görs en utvärdering hur stammen mår med den mängden älgar.
– Tittar man på det jaktlag jag själv jagar i, vi är 20 jägare med en tilldelning på 3 vuxna älgar och 3 kalvar, det blir inte mycket kött i lådan efter den jakten. Jakten kan vara över på en eftermiddag rent teoretiskt. Det är inte konstigt att jägare slutar att jaga, säger Calle Franklin.
Jaktkvoten minskar för tredje året i rad. Trots det minskar även älgstammen.
På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ser man med oro på den kraftiga minskning älgstammen genomgått under de senaste tio åren. Det finns forskare som menar att älgen snart kan hamna på listan över rödlistade arter.
Med rödlistade arter menas inte att arten är utrotningshotad utan att arten minskat med minst 15 procent under de senaste tre generationerna. Då hamnar arten i hotkategorin ”nära hotad”. I älgens fall motsvarar tre generationer 21 år.
– Det är inte en fråga för oss hur älgen ska hanteras. Det är en politisk fråga. Det är avskjutningsmålen som påverkar hur stor älgstammen blir. Nu har man valt att lägga makten hos skogsbolagen. Så har det inte alltid varit, det kan komma att förändras. Systemet hur älgstammen ska förvaltats har förändrats flera gånger under historien, säger Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist vid SLU, till VK.
Med en liten älgstam blir betesskadorna på träd och framförallt lövträd mindre. Vilket ger större värde på skogen som ska skördas.
Matts Olofsson är jakt- och klövviktansvarig vid ett av Sveriges största skogsbolag, Sveaskog. Han håller inte med tesen att det minskade inlösta jaktkorten beror på en minskad älgstam.
– Man behöver ett statligt jaktkort för att jaga överhuvudtaget. Det är inte enbart älg, därför blir det svårt att säga att det enbart beror på den minskade älgstammen. Det kan bero på mycket annat som till exempel samhällets urbanisering eller att man skaffat sig andra intressen som man värderar högre, säger han till VK.
Skogsbolagen är beroende av jägare som kan förvalta älgstammen och minimera betesskadorna på skogen. Sveaskog håller med om att det är ett problem att jägarna blir färre.
– Vi jobbar kontinuerligt med att öka intresset för jakten. Vi försöker erbjuda olika typer av upplåtelseformer för jägare som ska göra det mer attraktivt att jaga, säger Matts Olofsson till VK.
Varje älgförvaltningsområde i länet representeras av en grupp bestående av tre representanter från markägarna och tre representanter från jägarna.
Som det ser ut just nu är jägare och markägare inte överens om vad som behöver göras för att få fler jägare i skogen och en lagom stor älgstam. För Calle Franklin och Jägareförbundet är dock lösningen enkel:
– Lösningen är enkel. Om vi vill ha en större älgstam måste vi skjuta färre älgar än vi gjort det senaste decenniet. Utmaningen är att komma överens med skogsbolagen om vad som är en lagom stor älgstam, säger Calle Franklin till VK.