Anna Engström Meyer, dammsäkerhetsspecialist på Svenska kraftnät.
Vi kunde se de dramatiska bilderna i onsdags då kraftverksdammen i Braskereidfoss i norska Våler kollapsade i extremvädrets spår. Dammluckorna gick inte att öppna på grund av ett strömavbrott. Vattnet steg snabbt och till sist kunde inte en del av dammen stå emot trycket, skriver VK.
Anna Engström Meyer, dammsäkerhetsspecialist på Svenska kraftnät, förklarar att stora kraftverksdammar normalt har redundanta system och reservkraft för dammarnas utskovsluckor.
– Om ett sätt inte fungerar, finns det andra sätt, säger hon.
– De har ett antal olika möjligheter att öppna luckorna förutom de ordinarie, säger Mattias Lindberg, handläggare på länsstyrelsen i Västerbotten som är tillsynsmyndighet.
Dammägarna – kraftbolagen – gör schemalagda inspektioner och testar regelbundet luckor för att säkerställa att de kan öppnas när det behövs.
I samband med höga flöden gör man vanligtvis tätare kontroller. Driften kan också anpassas om det är höga flöden eller extrema väderförhållanden.
Men även om själva dammen är dimensionerad för extrema flöden kan oväder ställa till det.
– Det kan till exempel ta längre tid än vanligt att komma till en anläggning om tillfartsvägar är översvämmade eller blockerade på annat sätt, säger Anna Engström Meyer.
När vattenkraften var i stort sett utbyggd i Sverige på 1980-talet gjordes en oväntad upptäckt: Man hade underskattat vattenflödenas omfattning.
– Det fanns ingen gemensam metod för att beräkna dimensionerande flöden.
De gemensamma riktlinjerna gavs ut 1990, men har sedan uppdaterats och kompletterats flera gånger. Riktlinjerna beskriver hur dimensionerande flöden beräknas. En dammanläggning ska kunna stå emot och släppa förbi ett dimensionerande flöde utan att skadas allvarligt.
– Beräkningsresultat utgör ett underlag för dammägare att bedöma om den tillgängliga kapaciteten är tillräcklig eller om den måste utökas. Det kan exempelvis vara att ha större utskovsluckor, att ha fler luckor, att säkerställa att dammen klarar en temporär överdämning, säger Anna Engström Meyer.
De stora kraftverksdammarna är dimensionerade för extrema och mycket ovanliga vattenflöden.
– För dammar med allvarliga haverikonsekvenser ställs krav på att kunna hantera flöden med en återkomsttid långt över 100 år – i storleksordningen 10 000 år.
Det är mer omfattande krav än vad som gäller för andra delar av infrastrukturen i samhället – som vägar och järnvägar. Därför kan ett problem bli att ta sig fram och undsätta en dammanläggning även om dammen i sig står emot.
Dammägarna har ansvaret för säkerheten för sina anläggningar och de ansvarar för egenkontrollen.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Dammägarna ska rapportera till länsstyrelsen, bland annat om driftstörningar. Numera gör de också en årlig rapport om dammsäkerheten. Svenska kraftnäts roll är att ge vägledning, både till dammägarna och till länsstyrelserna. De har också möjlighet att ge ut föreskrifter.
Våren 2019 rapporterade Vattenfall om en allvarlig skada på en dammlucka i Stornorrfors vattenkraftverk.
– Den är utbytt, berättar Mattias Lindberg på länsstyrelsen i Västerbotten som är tillsynsmyndighet.
En annan lucka, som är av samma konstruktion som den skadade, har förstärkts.
Svenska kraftnät fick förra året i uppdrag av regeringen att analysera klimatförändringarnas påverkan på dammsäkerheten. Analysen görs i samverkan med SMHI, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vattenkraftbranschen och andra aktörer
Uppdraget ska redovisas till regeringen i december 2023, men en delrapport kom i våras. Den innehåller bland annat följande slutsatser:
Temperaturökningen i Sverige är ungefär dubbelt så stor som medelvärdet för temperaturökningen i världen som helhet. Perioden 1991–2000 var ungefär en grad varmare jämfört med perioden 1961–1990. Temperaturökningen är större i landets norra delar. Ökningen är också större vintertid.
Under motsvarande tidsperioder har också nederbördsmängderna ökat med 8 procent. Det har blivit kortare säsong med snö med undantag för norra Norrland. Den extrema nederbörden väntas öka.
Snötäcket väntas minska med reservation för fjällkedjan eller områden nära fjällen.
Medelvattenföringen ökade i Sverige den senaste 30-årsperioden jämfört med föregående period. Och den ökade mest i norra Sverige.
– Vi har sammanställt uppgifter från SMHI. Vi har inte möjlighet att uttala oss om hur det påverkar enskilda dammar och vattendrag. Det är vattenregleringsföretagen som ansvarar för att beräkningar av dimensionerande flöden görs, säger Anna Engström Meyer.
För Umeälven gjordes förnyade dimensionerande flödesberäkningar senast 2015–2016.
– Det har inte varit så stora förändringar jämfört med tidigare beräkningar, men det har ökat något i den nedre delen av älven, från där Vindelälven kommer in, säger Björn Norell, hydrolog vid Vattenregleringsföretagen.
Det finns samordnade beredskapsplaner för dammhaveri för var och en av älvarna de stora reglerade älvarna i Västerbottens län. Länsstyrelsen har det sammanhållande ansvaret.
Planeringen har resulterat i kartor som visar översvämningar vid olika scenarier, bland annat vad som händer efter dammbrott vid normalt vattenflöde, vid 100-årsflöde och vid det absolut högsta vattenflöde som kan uppstå, så kallat 10 000-årsflöde.
Kartorna hjälper kommunerna att se hur bebyggelse och samhällsviktiga kommunala verksamheter påverkas medan Trafikverket får underlag att se hur vägar och järnvägar kan påverkas
– Dessa planeringsunderlag kommer troligen att revideras under kommande år, men det är avhängigt finans från dammägarna och Svenska kraftnät. Det är Svenska kraftnät som är drivande part tillsammans med dammägarna, uppger Christer Forsberg vid länsstyrelsen i Västerbotten för VK.