Det kommer hela tiden nya och förbättrade läkemedel som kan bota och hjälpa fler, men de kostar också.
Kostnaderna för läkemedel och läkemedelsnära produkter ökade med 17,5 miljoner kronor under 2017. Det visar en rapport från Läkemedelscentrum.
Det är mindre än väntat, vilket bland annat beror på ökad konkurrens och nationella läkemedelsavtal som pressat priserna. En annan anledning är att man använder biosimilarer, det vill säga biologiska preparat som liknar ett annat godkänt preparat, för att behandla reumatiska sjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar.
Miljardkostnad
Men under 2018 beräknas kostnaderna för läkemedel öka med nästan 41 miljoner kronor eller 4,5 procent och 2019 med ytterligare 47 miljoner kronor eller 5 procent. Det innebär att landstinget kommer att lägga närmare en miljard kronor på läkemedelskostnader per år närmaste två åren. Sammanlagt omsätter landstinget cirka nio miljarder kronor per år.
Man räknar bland annat med att exempelvis nya cancerläkemedel, TNF-alfahämmare mot inflammatoriska reumatiska sjukdomar, Crohns sjukdom och psoriasis, strokeförebyggande behandling vid förmaksflimmer och nya läkemedel mot KOL kommer att öka på kostnaderna.
Läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet ökar mest med 11 miljoner kronor följt av läkemedel som rör blod och blodbildande organ, nästan 10 miljoner kronor.
Minskar sjukdom
Västerbotten har också haft högre kostnader än riket senaste tre åren när det gäller läkemedel mot typ 2 diabetes. De nya diabetesläkemedlen är förhållandevis dyra och man tror att de kan öka i mängd eftersom studier visar att de minskar sjuklighet i hjärt-kärlsjukdom.
Det finns vissa osäkerhetsfaktorer som kan påverka kostnadsprognosen. Patent för vissa läkemedel försvinner vilket gör dem billigare. Dessutom beror kostnadsökningarna på hur snabbt nya läkemedel introduceras i vården.
Rapporten presenterade vid landstingsstyrelsen sammanträde på tisdagen.