I fjol låg Norsjö på plats 18 i landet. I år har kommunen halkat ned till plats 114.
Sedan 2002 har Lärarförbundet varje år rankat kvaliteten på skolan i Sveriges 290 kommuner. Rankningen är baserad på ett antal kriterier – som till exempel andelen resurser som går till undervisningen, andelen utbildade lärare och lärartätheten.
I fjol hade kommunerna i norra Västerbotten ganska bra placeringar, men i årets rankning tappar de rejält. Allra mest tappar Malå kommun som går från plats 95 till plats 236.
– Från att i någon mening ha presterat som man kan förvänta sig så presterar Malå mycket sämre nu. Ett tydligt exempel är andelen som slutför gymnasiet. Förra året var det 71 procent i Malå och nu är det bara 51 procent, förklarar Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet.
I övrigt är det ingen enskild orsak som har gjort att Norrans kommuner har tappat placeringar. Snarare handlar det om små försämringar i flera olika kriterier.
– När en kommun tappar lite så kommer andra kommuner att gå om. Effekten på placering blir helt enkelt ganska stor även av små förändringar, säger Ernestam.
Lärartätheten och lärarbehörigheten är de enskilt viktigaste kriterierna i den sammanvägda bedömningen. Här presterar Norsjö och Malå både bra och dåligt.
– Små kommuner har generellt sett få behöriga lärare. Men å andra sidan har de ofta hög lärartäthet. De kan, så att säga, ta igen på gungorna vad de har förlorat på karusellerna, förklarar Ernestam.
Det finns också en svårighet i att bedöma kommuner där elevunderlaget är litet, säger han.
– Om en årgång elever är duktiga och nästa årgång är mindre duktiga så kan det påverka rankningen väldigt mycket i en liten kommun.
Erik Lindblom, skolchef i Malå kommun, understryker samma sak.
– I en liten kommun som Malå där antalet elever i avgångsklasserna varierar mellan 25 och 40 elever per år får vissa kriterier oproportionerligt stor inverkan på rankningen, säger han och syftar på kriterierna som handlar om hur eleverna i årskurs 9 presterar.
Erik Lindblom, skolchef i Malå kommun.
Lindblom poängterar också att undersökningen är en subjektiv partsinlaga av Lärarförbundet och att några av kriterierna, till exempel de som handlar om lärarlöner och kommunen som huvudman, inte har någon självklar koppling till utbildningens kvalitet.
– Vi är såklart varken stolta eller nöjda med att falla 141 placeringar men för oss är det viktigare att analysera våra egna resultat över tid snarare än hur våra resultat förändras i förhållande till andra kommuner, konstaterar han.
Arvidsjaur tappar också några placeringar i rankningen men hamnar ändå på tionde plats i landet. Arjeplog klättrar däremot nästan hundra placeringar.
Bäst i landet är Övertorneå kommun, som också blir den sista kommunen att knipa förstaplatsen. Efter 20 år har Lärarförbundet nämligen beslutat att lägga ned undersökningen. Grundförutsättningarna för Sveriges 290 kommuner anses alldeles för stora för att rankningen ska fortsätta att vara meningsfull.
Rankningen
Förra årets placering inom parentes.
Arvidsjaur: 10 (4)
Skellefteå: 106 (38)
Norsjö: 114 (18)
Arjeplog: 118 (205)
Malå: 236 (95)
Kriterier: resurser till undervisningen, utbildade lärare, lärartäthet, friska lärare, löner, kommunen som huvudman, andel barn i förskola, betygsresultat i åk 9, andel elever godkända i alla ämnen i åk 9, andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år.