Det slarvas med hygienrutiner i Västerbottens sjukvård

Under coronapandemin talas det mycket om vikten av att följa hygienrutinerna – men personalens följsamhet brast i fjol, och har försämrats de senaste åren. Det visar Region Västerbottens patientsäkerhetsberättelse.

Hygienslarv. Utvecklingen har gått åt fel håll de senaste åren.

Hygienslarv. Utvecklingen har gått åt fel håll de senaste åren.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Västerbotten2020-03-25 17:15
undefined
Hygienslarv. Utvecklingen har gått åt fel håll de senaste åren.

Under året som gått har ett flertal åtgärder vidtagits för att få bukt med bristande följsamhet av de basala hygien- och klädrutinerna. Men utvecklingen går ändå åt fel håll. Det framgår i regionens patientsäkerhetsberättelse för år 2019.

De basala hygienrutinerna gäller för personal och studenter inom hälso- och sjukvård som utför undersökningar, vård eller behandling. Rutinerna beskriver alltifrån vilka kläder och smycken som får användas, hur hår och naglar ska skötas till hur och när personalen ska sprita sina händer.

Hur rutinerna efterlevs följs upp genom regelbundna mätningar. Regionens målsättningen är hög – man strävar mot en följsamhet på över 95 procent. Men hit når verksamheten inte.

Slutenvården hade en följsamhet på 69 procent. Inom primärvården var siffran 78 procent och inom tandvården 65.

I patientsäkerhetsberättelsen står: ”Det innebär att vi måste satsa vidare på att öka följsamheten.”

Sjuksköterskor kräver förstärkning – vikande siffror för hygienrutiner och klädregler

För ett år sedan larmade hygiensjuksköterskor i Västerbotten om att de behövde förstärkning. Enligt en skrivelse till regionstyrelsen hann de inte med sina arbetsuppgifter. De ansåg att de inte hann ”stötta tillräckligt i verksamheternas vårdhygieniska arbete”. De oroades av vikande hygienrutiner. De berättade också att färre deltog i deras utbildningar, vilket de misstänkte hade med arbetsbelastning att göra.

Är det en förklaring – att hygiensköterskorna är för få?

– Nej, jag kan inte se att det finns någon säker koppling enbart till det, det har nog olika orsaker, säger Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör.

undefined
Brita Winsa, hälso och sjukvårdsdirektör.

I skrivelsen berättade de att färre deltog i deras utbildningar. Är det en förklaring?

– Jag kan inte uttala mig om just det, säger Brita Winsa.

När det gäller vilken slags rutiner som det kan slarvas med, säger hon:

– Det kan exempelvis vara att sprita händerna när man går in i ett rum, om man precis gjort det när man lämnat ett annat. Man har alltså spritat händerna, gått ett par meter och ska enligt rutinen sprita igen, fastän man är nyspritad, säger hon.

Är det inte oroväckande att det slarvas – särskilt nu?

– Men jag skulle tro att vi skulle få ett mycket bättre resultat om vi mätte följsamheten nu, av just den anledningen, säger Brita Winsa.

Anna-Lena Danielsson (S) är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

– Hygienrutinerna är ju högaktuella nu, så tror jag att det händer mycket här. Men eftersom utvecklingen pågått ett tag tänker vi följa upp detta under hösten. Hygienrutinerna är extremt viktiga, säger hon.

Norran har även sökt svar från Maria Marklund, hygienöverläkare, utan framgång.

Det här gör skolorna för att minska smittspridningen: Rektor – ”Eleverna är väldigt medvetna om allvaret”
Patientsäkerhetsberättelse 2019

I patientsäkerhetsberättelsen lyfts också att antalet trycksår ökat något, men att de allvarligare trycksåren blivit färre och att nutritionsproblematik uppmärksammas i högre utsträckning.

Positivt är också att Västerbottens antibiotikaförskrivning är fortsatt lägst i landet.

I rapporten konstateras även att endast 22 ärenden anmäldes till patientnämnden förra året, vilket tolkas som ”en väl fungerande klagomålshantering på klinikerna.”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!