Patienter kan behöva åka till andra delar av landet för att få sina operationer. "Vi måste prioritera de med störst behov", säger Brita Winsa.
De skriver att de länge försökt påtala problemen med för få vårdplatser och begränsade resurser att operera – utan att få gehör.
Efter jul och nyår har de nått en ny botten och patientsäkerheten är starkt hotad. Beläggningssiffror visade att ortopedens vårdavdelning haft 130 procents beläggningsgrad under flera dagar. Bemanningen på ortopedoperation har varit max 50 – 60 procent när det gäller operationssjuksköterskor, narkossjuksköterskor och undersköterskor sedan 2021, enligt skrivelsen. Redan hösten 2021 fanns en enorm vårdskuld.
Läkarna måste numera prioritera patienter med akuta tillstånd, tumörer och barn. Vid sjukdom bland personal blir det ännu svårare.
"Valet kan då stå mellan att stryka patienter med frakturer, eller kanske någon med malign bentumör, eller ett barn som rest långväga ifrån (säg Kiruna) med familj."
"Vår gräns är nådd", skriver de.
I flera exempel berättar de om människor som dött och riskerats att skadas på grund av att de inte kan operera som de borde göra. En av personerna behövde amputeras, men eftersom operationsresurserna var begränsade sköts detta upp i flera dagar och personen avled i väntan på operationen.
NUS är ett av fyra sjukhus i landet som handlägger akuta ryggmärgsskador. Men på grund av överbeläggningar och brist på operationsresurser kan de inte alltid ta emot patienterna. De kan behöva åka till en klinik i södra delen av landet, vilket innebär långa resor och längre tid till behandling.
De berättar även om fall där frakturer egentligen borde opereras snabbt, men på grund av platsbristen har patienterna gipsats och skickats hem. I ett fall fanns risk för total funktionsförlust eller amputation.
"Patienter tar just nu skada och utsätts för stora risker dagligen i vården", skriver de och kritiserar att regionledningen ger en annan bild.
De vill att regionledningen till fullo förstår krisen på ortopedkliniken och att det även kommuniceras utåt. Enligt läkarna är det meningslöst att skriva avvikelser eller påtala läget vid arbetsplatsträffar när det inte leder till förändringar i beslut om prioriteringar, personalpolitik, rekryteringar eller organisation.
De varnar också för att högspecialiserad läkarkompetens riskerar att försvinna på grund av situationen.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Brita Winsa svarar att ledningen är medveten om problemen.
Läkarna tror inte att ni är det och vill att ni förstår och även kommunicerar det utåt. Hur ser du på det?
– Det är svårt att svara på. Jag, områdescheferna och verksamhetscheferna har en bra kännedom om läget i hela länet. Problemet är att det inte är enkelt att hitta bra åtgärder.
Hur reagerar du på att patientsäkerheten hotas?
– Det är oerhört olyckligt. Patientsäkerhet är en glidande skala och det är svårt att dra en exakt gräns när vården när säker och inte.
Men hon medger att det är ett problem när man inte kan göra planerade operationer.
– Och visst kan man nå en gräns där det inte är helt patientsäkert.
Hur ska ni lösa vårdskulden?
– Alla jobbar för att rekrytera fler medarbetare.
Hon nämner satsningen på tilläggsökning av lönen för de som jobbar inom 24/7-verksamhet. Hon pekar på satsningar på kompetensutveckling, försök att värva sjuksköterskor i Finland, nya arbetstidsmodeller och betald utbildning. Men trots det lyckas de inte locka tillräckligt med personal.
– Det är en våg vi ser över hela landet. Det verkar finnas en trötthet och frustration hos många inom sjukvården. Kanske är det en pandemieffekt. Det kan också handla om att kraven på vården ökar, liksom förväntningarna på vård i befolkningen.
Hon tillägger:
– Det är roligt att jobba i sjukvården och ett meningsfullt arbete. Men sedan kan man vara trött och känna att man inte får ihop arbetet med hela livet.
Läkarna skriver att de inte upplever att det sker några förändringar. Kommentar till det?
– Vi har jobbat och jobbar med lösningar, men vi behöver göra det tillsammans. Alla har ett ansvar att se över hur man kan jobba så smart som möjligt.
Hur ser det ut i Skellefteå?
– De har samma problem med brist på vårdplatser men de har haft problem en längre tid. Det är en länsklinik och vi fördelar patienter på alla tre sjukhusen. Men NUS har regionvården i de fyra nordligaste länet och högspecialistvården.