"Stjärtmesen har det jättesvårt och är väldigt känslig för kyla", säger ornitologen Christer Olsson. Arkivbild.
Det har varit förvånansvärt lite fåglar på fågelmatsborden, enligt Christer Olsson, ornitolog och aktiv i Västerbottens ornitologiska förening.
– Talgoxar, blåmesar, domherrar och gråsiskor är anpassade till riktigt, riktigt kallt väder, fortsätter han.
Men de som är mest anpassade är skogshönsen som gräver ner sig i den isolerande snön.
– Hela flockar av orrar kan gräva ner sig och då kan man se att snön kan få vingar när det plötsligt lyfter 20 orrar i snön. Det är rätt häftigt och det har jag upplevt fem till sex meter framför mig.
Talgoxar och blåmesar försöker ta skydd i hus och byggnader där det är varmare.
– De är experter på att hitta små hål i våra byggnader där de kan krypa in, säger han.
De som hade det allra, allra värst i extremkylan är kungsfågeln, där en liten andel övervintrar. De är chanstagare och opportunister och de som stannar är först på plats och får de största reviren till våren.
– Av de som övervintrat undrar jag om vi ens kommer att ha en enda kungsfågel kvar.
En annan art som övervintrar är trädkryparen och den är också väldigt känslig men tål lite mer än kungsfågeln.
– Även stjärtmesen har det jättesvårt och är väldigt känslig för kyla. Den brukar i stort sett vara kvar här.
De flesta arterna klarar sig bra men det allra viktigaste är att fjäderdräkten är hundraprocentigt bra, fortsätter han.
Den får inte vara i dåligt skick när köldperioden inleds. De måste kunna smörja in den med undergumpsfett.
– Det finns i en körtel där stjärten börjar. Det är därför strömstaren kan vinterbada i 30 minusgrader.
Havet har också frusit helt och hållet nu vilket har drabbat havsbundna fåglar som vill vara nära iskanten och som försvinner direkt när havet fryser igen.
– Sista dagarna i december såg jag knipor och fiskmåsar och jag såg även en storskarv på juldagen i en vak. De har absolut stuckit nu, de har inte en chans och det vet de om.
– Det är bara att hoppas på att de har tillräcklig energi så att de kommer iväg till öppet vatten.
Änderna övervintrar i dammar och är helt beroende av mänsklig välvilja, fortsätter han.
– Jag har sett dem vid Falmark och Bureå, där har de övervintrat vissa år. Men de behöver öppet vatten så de sticker också.
Man kan räkna med att många fåglar dog till följd av kylan?
– Ja, jag har själv sett hur till och med kråkor har dött i kyla. Även tuffingar som blåmes och talgoxe kommer att gå åt så visst kommer det att sållas. Man får hoppas på en bra försommar och sommar med mycket föda för de tiggande ungarna.
Han minns rekordkölden som drabbade Umeå under vintern 1978.
– Då dog vår huskråka. En dag föll den ner från granen och då var den i dåligt skick. Vi hade haft den i många år, men i slutet av den köldknäppen föll den ner stendöd.
Kråkfåglar är intelligenta och kan hitta mat under svåra förhållanden, fortsätter han.
– De är riktiga överlevare och kråkor kan leva i många år. De lär sig hur man går tillväga och är fiffiga och finurliga.
En skata kurar ihop sig i 30 minusgrader i Norsjö.
Kylan tog Västerbotten i sitt grepp i flera dygn och han säger att han själv har sett att även skatorna bara har suttit och burrat upp sig och letat lite föda de här dagarna.
Ett kråkpar kunde ses utanför Norrans redaktion i fredags, efter att ha lyst med sin frånvaro i tre dygn.
Varför dök de plötsligt upp i 30 minusgrader – var de desperata efter mat?
– Ja, så kan det vara. Men sedan kan de också ha en idé om någonting. De har erfarenhet sedan tidigare och har kanske varit med om att katter fryser ihjäl och att de kanske kan hitta någon död. De är allätare och asätare.
"Det bästa är att ge varierad mat. Nummer ett är frön och det är bra att ha säd som korn och havre", säger ornitologen Christer Olsson. Arkivbild
Fåglar har en fettreserv och det beror på hur länge den räcker. Om de fått i sig mat innan och är mätt och belåtna kan de klara sig på det kanske en vecka eller mer.
– Havsörnarnas fett kan räcka i fem till sex dagar och kanske till och med över en vecka och då är det inte nödvändigt att äta de dagarna.
Domherrar vid ett fågelbord. Arkivbild
När det nu råder mildare väder igen är det viktigt att rengöra fågelbordet, annars kan det bli salmonella, fortsätter han.
– Rengör det så mycket som du någonsin kan, speciellt från fågelbajs så att man slipper salmonella i möjligaste mån.
Men trots att det nu är varmare är det fortsatt viktigt att mata fåglarna.
– Vad som är värre för många arter är snön som begraver all mat för dem. Snörika vintrar och mycket snö i träden är inte bra för många av våra mesar som söker insekter och kvalster i träden. Snön är nog så stort problem.
En talgoxe äter mat. Arkivbild.
Och nu har vi både mycket snö och har haft kraftig kyla. Vad innebär det för fåglarna?
– Nu kommer vi att se vilka som är de starka överlevarna medan de svagare och de med sämre fjäderdräkt går åt.
Samtidigt har fåglarna en kort generationstid och om det blir normalår framöver så har de om tre till fyra år kommit ifatt det här tappet och ligger på samma populationsnivå igen.
Kråkor har det däremot inte lika lätt längre och han säger att de blir färre.
– Det går inte så bra för den. De här nya soptipparna har påverkat många fåglar negativt – som gråtrut, berguv och kråkfåglar. De stora öppna tipparna förr var ett paradis för fåglarna, säger han.
Fåglar och mat
"Koltrastar älskar äpplen och osockrade vinbär", säger ornitologen Christer Olsson. Arkivbild.
Mata fåglarna hela tiden och se till att det aldrig är slut på mat.
Det bästa är att ge varierad mat.
Nummer ett är frön och det är bra att ha säd som korn och havre, vilket gulsparvarna och även övervintrade bofinkar och bergfinkar gillar.
Fåglar som domherrar, nötväcka, mesar, talgoxar och större hackspettar gillar solrosfrön. Även övervintrade koltrastar, björktrastar, sidensvansar.
Solrosfrön är en jättebra energikälla, speciellt om de är skalade.
Koltrastar älskar äpplen och osockrade vinbär.
Talgbollar är bra.
Rent ryggspäck från gris, som är rent fett, kan man sätta ut till mesar och hackspettar. Fett är vad fåglarna behöver nu.
Det finns också en väldigt bra korv man kan köpa och även mjölmaskar, som är en fantastisk energikälla för talgoxar.
Källa: Christer Olsson, ornitolog, Västerbottens ornitologiska förening.