Brist på ovanliga blodgrupper

Under sommaren uppstår ofta blodbrist vid landets blodcentraler, så även i Västerbotten. Det gäller särskilt de lite ovanligare blodtyperna. ”Vi märker av en nedgång, och ser gärna att blodgivarna kommer.”

Alla blodgivare är mer än välkomna, hälsar blodcentralen, men särskilt de med ovanliga blodtyper.

Alla blodgivare är mer än välkomna, hälsar blodcentralen, men särskilt de med ovanliga blodtyper.

Foto: Markus Dahlberg / TT

Västerbotten2019-07-12 18:00
undefined
Alla blodgivare är mer än välkomna, hälsar blodcentralen, men särskilt de med ovanliga blodtyper.

Det säger Maria Remes, överläkare vid blodcentralen i Västerbotten. Under semesterperioden står blodbussen stilla och många blodgivare tar semester, även från sitt blodgivande.

– Det är en förklaring till att blodbristen plötsligt kan uppstå. I Umeå märker vi också av när universitetet stänger, eftersom många studenter är blodgivare, säger Maria Remes.

Hur är tillgången idag?

– Vi har ingen akut brist än, men vi märker absolut av en nedgång på O– och A–. Där har vi känt lite oro, men det ser aningen bättre ut nu än för några dagar sedan, säger hon.

Det är få personer i befolkningen överlag som är Rh-negativa, endast femton procent. Därför är det oftast där brister uppstår.

– Å andra sidan är antalet patienter i den gruppen också färre, så behovet är mindre. Men är det så att man planerar att åka bort på en semesterresa så får man gärna svänga förbi och lämna blod först, säger Maria Remes.

”Gästblodgivare”

Blodet behövs till bland annat operationer, vid olyckor och förlossningar, samt till behandlingar av vissa cancersjukdomar.

Den blodgivare som åker på semester kan också tänka att det går att lämna blod på annan ort. Det gör man då som ”gästblodgivare”. Det kräver att blodcentralen ifråga anslutit sig till det gemensamma bloddatasystem som finns, vilket många blodcentraler gjort.

Fakta

Blod och blodgrupper

Människan har 360 kända blodgruppsmarkörer, varav merparten är indelade i 36 olika blodgruppssystem. Det viktigaste är ABO och Rh.

ABO-systemet delas in i A, B, AB och O. O står för det tyska ordet ”Ohne”, som betyder ”utan”. I Sverige benämns det som noll.

Det som förr kallades Rh-faktorn, numera D, finns hos cirka 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh-positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh-negativa (RhD-).

Rh-faktorn kan skapa problem vid en graviditet om en RhD-negativ mamma bär på ett RhD-positivt foster. Det beror på att det i mammans blod kan bildas antikroppar mot barnets röda blodkroppar.

En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod, beroende på kroppsstorlek.

Källa: geblod.nu

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!