Området där den nya kraftledningen planeras.
Övre Vojmådalens bygdeförening har sammanställt en namninsamling med 704 underskrifter, som överlämnats till länsstyrelsen, Vilhelmina kommun och Vattenfall, enligt dess ordförande Gunnevi Näslund skirver VK.
Därutöver har företagarföreningen, inklusive Vilhelmina Norra sameby, ideella föreningar, vägföreningar, enskilda personer, företagare och markägare upprättat skrivelser.
UllaBritt Skoglund i Tvärån är en av de markägare som berörs av den planerade kraftledningen.
– Nu sitter jag ute på min altan och när jag ser var ledningen ska gå blir jag beklämd, sorgsen i hjärtat. Det är ju på min tomt, säger hon och fortsätter:
– Vattenfall har sagt att de skulle undvika att gå nära bebyggelse, men det planeras 100 meter från altanen. Gräv ner den!
Kraftledningen kommer att följa Vojmån mitt i dalgången där gamla lägdor finns i ett öppet landskap, enligt UllaBritt Skoglund.
– Det är strandskydd där och jag kan inte ens sätta upp ett lusthus eftersom det skulle vara för nära ån, men Vattenfall kan göra det och ta all skog.
Hon förtydligar att det inte är längs hela sträckan som de vill ha den nedgrävd, utan att det bara handlar om den del som planeras närmast byn och vid Vojmån.
– Vattenfall pratar om att det är svårare att hitta fel när den är nedgrävd men vi pratar bara om cirka fem kilometer av sträckan här.
Mellan Dikanäs och till Henriksfjäll är det milsvid skogsmark och där finns ingen bebyggelse, även om det förstås finns markägare där också, fortsätter hon.
– Vi är inte emot att det ska komma ström hit eftersom det har utvecklats så mycket i Kittelfjäll, men vi vill att det ska göra så lite skada som möjligt.
Däremot förstår hon inte varför det inte planerats i ett tidigare stadium – innan flertalet tomtmarker sålts.
– De kan inte gå där de har fritidsbebyggelsen och därför tar de nu det sista grönområdet, som är strandskyddat. De borde ha tänkt till innan när man såg åt vilket håll det lutade åt.
Enligt UllaBritt Skoglund går en tomtmark i området på upp emot 500 000 kronor – en summa som hon säger att Vattenfall inte kommer att ersätta.
– Vattenfall tar 100 meter av min mark. Vi kommer säkert att få råpriset men det är ingenting av vad en tomt kostar här, säger hon och fortsätter:
– Nu är det vi som blir drabbade. Vi har inte sålt vår mark och nu tar de marken av oss i stället. Vi får inte den ersättning som den är värd och det är jättemånga markägare som har mark ner mot ån.
Hon säger att de också tar det sista rekreationsområdet som finns i byn med sagostigen och cykelleden.
– Det här är ett orört å-system, lite unikt i sig, och det är många som är och fiskar och går efter ån.
Gunnevi Näslund, ordförande för Övre Vojmådalens bygdeförening, är boende i Grönfjäll, men har också kvar sitt barndomshem i Kittelfjäll.
– Vi är lite besvikna på Vattenfall över att de inte har gjort en utredning efter vad som har hänt det senaste året i Kittelfjäll och Henriksfjäll, som är de två byar som berörs, säger hon.
Som exempel lyfter även hon bygdeföreningens sagostig som går efter Vojmån, som i så fall skulle drabbas.
– Det blir en kraftledningsgata i stället för en lummig skog med målade sagofigurer.
Det nya ställverket planeras att sättas upp i bortre delen av Kittelfjälls by, och den aktuella dragningen ned mot Vojmån är det enda rekreationsområdet som finns kvar för turister och bofasta, fortsätter hon.
– Vi förstår att det behövs mer ström men vi anser att det borde finnas en bättre lösning. Vattenfall påstår att det inte går att gräva ner den, men vi har svårt att förstå det.
Ledningen skulle ligga mer skyddad i marken och att ett brott i marken sker är mindre sannolikt än att det skulle drabba en kraftledningsgata, som också måste underhållas, förklarar hon.
– De hävdar att den på så sätt blir lättare att underhålla, men i Kittelfjällsområdet är det ingen lek med vädret, säger hon.
Tidigare samrådsmöte i Henriksfjäll. Rickard Bergroth, fiskeentusiast Kittelfjäll, Anna-Lena Karlsson, Destination Kittelfjäll och Övre Vojmådalens bygdegårdsförening samt egenföretagare, och Christian Saastamoinen, Vojmådalens vänner, företagare och fiskeentusiast i Kittelfjäll.
Bosse Sjögrund, bofast i Kittelfjäll sedan 1980-talet, håller med:
– Kittelfjäll är ett blåshål och det blir väldiga kastvindar som kan leda till strömavbrott.
Han berättar att han har jobbat som naturbevakare åt länsstyrelsen i Västerbotten i området.
– Jag är inte en drabbad markägare, men däremot en drabbad friluftsmänniska och pensionär. Fågelliv och fisket – allting blir berört.
Kittelfjäll exploateras mycket och det enda som finns kvar är ett 100 meter strandskydd längs Vojmån, annars ”byggs det överallt”, enligt Bosse Sjögrund.
– Det här är det rekreationsområdet vi har. Själva området har ett naturvärde i sig med den oreglerade älven och allt som talar för att det finns gammelskog med lavar, säger han.
Inom det aktuella området finns också en sagostig, fiskestig, skoterled, vandrings- och skidled, samt fyra vindskydd och en raststuga, fortsätter han.
– De ska hugga upp en kraftledningsgata på 25 till 30 meter och förstöra allting efter vandringsstigarna. Det här är det mest besökta området i Kittelfjäll för turister, bybor och stugägare.
Han är också tveksam om en luftledning kan vara ett undantag från strandskyddet.
– Det vore konstigt om Vilhelmina kommun skulle släppa fram det här då det förstör hela turistsatsningen på sommaren.
Han vill i stället se att ledningen grävs ned, i första hand vid vägen eller skoterleden, där det redan är röjt och det redan finns en infrastruktur.
– Vattenfall sade på vårt samrådsmöte att de inte gräver ner ledningar. Jag ser då inga luftledningar i Stockholm – allt handlar om pengar och att det är mycket dyrare att gräva ner den.
Enligt Bo Albertsson, tillförordnad kommunikationschef vid Vattenfall Eldistribution, finns det en prisskillnad, men han uppger att det inte är den främsta orsaken till en nedgrävd ledning.
– Det är driftsäkerheten och att man enkelt kan åtgärda eventuella avbrott, och att man kan distribuera mer el i en luftburen ledning. Det är inte stora skillnader men de finns där och det är oftast så som branschen gör.
Hur mycket dyrare skulle en nedgrävd ledning bli?
– Det är ingenting jag kan ge en siffra på eftersom vi är i ett tidigt skede. Det finns beräkningar men jag har inte den informationen.
– Om du får ett elavbrott där ledningen är nedgrävd så vet vi inte exakt var det är. Det krävs att vi måste gräva upp en sträcka för att hitta det och kanske avverka. Om det är en luftburen ledning så kan vi snabbt identifiera var brottet ligger, säger Bo Albertsson, tf kommunikationschef vid Vattenfall Eldistribution.
Kraftledningen i Västerbottens inland är en del i att stärka den pågående elektrifieringen av samhället så att den kommer fram till lokala samhällen, enligt Bo Albertsson.
Och det finns två olika sätt att göra det på – luftburet eller nedgrävt under marken.
– Det normala är att vi bygger luftburna kraftledningar när vi bygger nytt. Det är det mest driftsäkra och det enklaste sättet att transportera stora volymer av el på.
Vid ett eventuellt elavbrott så är det enklare och snabbare att åtgärda vid en luftburen lösning.
– Vi kan direkt hitta det och då blir elavbrottet kortare. Om vi gräver ner den så blir det under vissa förhållanden svårare att hitta brotten. Vi kanske till och med måste fälla skog för att hitta det.
Det blir också mer effektivt. Mindre energi går förlorad om man drar ledningen genom luften i stället för att gräva ner den, förklarar han vidare.
– Det finns inget i dagsläget som kan ersätta en luftburen kraftledning. Det är det mest effektiva sättet att transportera el på långa distanser. Det händer att vi väljer att gräva ned den. I vissa fall krävs det och då gör vi det.
Det främsta skälet till en markbunden lösning är när nya ledningar går genom tätbebyggda områden, och det helt enkelt inte finns utrymme för luftledningar.
– Men även för nedgrävda ledningar behövs en röjd ledningsgata för att hålla ledningen åtkomlig i skogsmark. Den ofta omfattande schaktningen innebär också större risk för påverkan på kulturlämningar och skyddsvärda växter, och vid ytligt berg krävs sprängning.
Området präglas av mycket vind och snö – hur påverkar det en luftburen ledning?
– För oss är förutsättningarna där inte speciellt annorlunda än i andra delar av Sverige. Sedan får man bygga efter de förutsättningarna som finns för att göra så lite intrång som möjligt.
Det alternativ som Vattenfall Eldistribution förordar.
Efter att samrådsprocessen avslutades den 30 juni kan Bo Albertsson se att boende, fastighetsägare och företagare har synpunkter i vissa fall.
– Vi ska ta till oss det och titta på det. Namninsamlingen kommer att vara en del i bedömningen i hur vi går vidare. För oss är det viktigt att ha en konstruktiv dialog med de som bor och har verksamhet där vi drar ledningar, säger han.
Är det något i det här läget som fått er att tänka om i någon del?
– Vi har precis avslutat samrådet. Vi kommer att fatta ett beslut utifrån de förutsättningar som finns och det borde inte ligga så långt bort i framtiden.
Karta på riksintressen i det berörda området.
FAKTA
De olika alternativen på luftburna dragningar har presenterats på samråden, och det finns ett av dem som Vattenfall Eldistribution förordar av tidsmässiga och praktiska skäl, förklarar han.
– Nu tittar vi på det så snart som möjligt. När vi kommit fram till ett beslut blir nästa steg att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning som ska beskriva samtliga aspekter för det valda alternativet.
Därefter ska de skicka in en koncessionsansökan som syftar till själva genomförandeprocessen, fortsätter han.
– Vi har ännu inte valt hur vi ska gå vidare med sträckningen. Vi ska titta på vad samrådet ger och analysera det och sedan får vi se vad som händer.
De olika alternativen på luftburna dragningar har presenterats på samråden, och det finns ett av dem som Vattenfall Eldistribution förordar av tidsmässiga och praktiska skäl, förklarar han.
– Nu tittar vi på det så snart som möjligt. När vi kommit fram till ett beslut blir nästa steg att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning som ska beskriva samtliga aspekter för det valda alternativet.
Därefter ska de skicka in en koncessionsansökan som syftar till själva genomförandeprocessen, fortsätter han.
– Vi har ännu inte valt hur vi ska gå vidare med sträckningen. Vi ska titta på vad samrådet ger och analysera det och sedan får vi se vad som händer.