Sonny Bergmark, verksamhetschef för hemtjänsten inom Skellefteå kommun, uppger att de inte har någon särskild beredskap för kyla – och hänvisar till att SMHI inte utfärdat några varningar för den.
– Det är intressant egentligen eftersom de skickar ut gula och orangea varningar när det blåser och snöar och det här kan man ju fundera på varför det är så. Särskilt om man skulle bli stående någonstans i kylan, det blir ett bekymmer, säger han.
Även Patrik Moberg, säkerhetschef vid Skellefteå kommun, konstaterade på tisdagen att det inte har kommit någon form av varning från SMHI.
Mats Johansson, chef för meteorologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI, säger att man kan registrera sig och få larm i telefonen, och att myndigheter har möjlighet att gå in och lägga prenumerationer på varningarna.
– Det står på vår hemsida vilka varningstyper vi har. Kommunen borde ändå ha tillgång till adress och telefon om de har frågor och funderingar. Vi har den mesta kontakten med länsstyrelserna och sedan sköter de kontakten med kommunerna.
Finns det en kommunikationsbrist med kommunen?
– Man får fråga kommunen hur de tänker med de bitarna om vilka varningar vi har. Den senaste varningen vi lagt in är höga temperaturer och översvämningar som är konsekvensbaserade.
När temperaturvarningarna utformades ansåg man inte att kyla var ett tillräckligt allvarligt fenomen eftersom vi befinner oss på breddgrader där det är kallt, och att infrastrukturen är anpassad för det, enligt Mattias Lind, meteorolog vid SMHI.
Enligt Mats Johansson, chef för meteorologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI, har de pratat om att införa varning för kyla när de gick över till konsekvensbaserade vädervarningar.
– Vi tittar lite mer på konsekvenser. Tidigare var varningar kopplade till vissa kriterier och nivåer. Vi hade till exempel samma kriterier för en mängd nederbörd av snö vart i landet det än kommer. Men om det ramlar ner fem till sex centimeter snö i Norrland eller i storstäderna så blir konsekvenserna mycket större i städerna.
Förväntas vi i Norrland på samma sätt anpassa oss till kylan eftersom vi bor här uppe?
– Det är oftare kallare i Norrland än i södra Sverige även om det ändå är extremt nu. Det är inte jätteofta det är under 40 minusgrader, även om det finns platser uppe i fjällområdet där det går emot 40 grader vart och vartannat år. Och det är inte lika vanligt att det blir så kallt som det är nu ute vid kusten, säger han.
– Oftast när det blir så här kallt är det en högtryckssituation men nu är det rejäl kall luft som kommit ner över landet plus att det rörs om lite grann och att det är blåsigt gör inte saken bättre.
Hade det inte just därför behövts en varning för den här extremkylan?
– Vi tittar hela tiden på varningar och utvärderar vädersituationen. Vi får kika på det här och se om det kanske finns behov av att titta på om det behövs en varning för låga temperaturer.
Argumentet emot det har varit att det blir kallt väldigt ofta i Sverige på grund av de breddgrader vi bor på och att saker och ting är anpassade till kylan, enligt Mats Johansson.
– Folk tar på sig kläder och folk anpassar verksamheten efter temperaturen, säger han.
– Om man är uppväxt eller har bott länge där vet man vad man ska göra men turister är inte vana vid vädret och hur man förhåller sig och man kanske råkar illa ut i slutänden.
Blir det inte mer tyngd om SMHI går ut med en varning?
– Det blir det och man kanske agerar om man har sina checklistor på kommuner och länsstyrelser och börjar bocka av saker på den, säger han.
– Vi får kika på det här nu när vi får in synpunkter på saker och ting och så tittar vi på våra varningar och ser vad vi kan göra bättre där.
Så den här köldknäppen kan leda till att ni inför köldvarningar?
– Det är omöjligt att säga men vi ska utvärdera kylan när den gått över, och se vad som behöver göras. Jag lovar ingenting men vi vill hela tiden bli bättre och vi får titta vidare på det här väderläget och se om det är något vi kan få bättre varningar på.
– Vi har sedan tidigare den andra ytterligheten med höga temperaturer.
Varningar vid värme infördes efter en forskningsstudie vid Umeå universitet där de tittade på effekter av för höga temperaturer, fortsätter han.
Nu är väl kölden mer hälsovådlig än värme här?
– Det är möjligt att det skulle behövas någon forskningsstudie på de bitarna också. Kylan är lättare att hantera eftersom du kan ta på dig kläder. Hus är gjorda för att klara av låga temperaturer. Med värme är det svårare. I andra länder har de AC för att sänka temperaturen men sådant finns inte på samma sätt här.
Men det kan även ställa till det för samhällsfunktioner här under kyla. I Skellefteområdet strular fjärrvärmen, busstrafik ställs in och kylan har också ställt till det för snöslungningen?
– Jag kan tänka mig att saker ändras. Sedan om man skulle använda elbilar eller eltraktorer så slits de och det kan gå sönder saker, säger han.
Det är en aspekt för att utfärda en varning, fortsätter han. Samtidigt måste man kunna omsätta varningen till något, annars är åtgärder meningslösa.
– Man måste kunna vidta åtgärder för att minimera konsekvenserna. Och det har kanske funnits om det varit en varning och man hade kunnat göra något då, säger han.