Åsa Strandberg använder även appen Easyhunt för att bland annat kunna se var passen ligger.
Nu har startskottet gått för årets älgjakt och det är många jaktlag som i dag är utrustade med olika tekniska hjälpmedel. Den vanligaste tekniska utrustningen är radion, den har funnits med i många år och är pålitlig när mobiltäckningen sviker. Men i dag har också många appar till smartphones utvecklats för att hålla koll på passgrannar, jakthundar och markgränser.
– Appar som Wehunt är primärt en karta och det kan vara jättebra att ha, speciellt när det kommer in nya ungdomar eller andra i laget. Dels finns det en säkerhetsaspekt där man kan markera när man kommit på pass, även om man inte helt kan förlita sig på det om man har dålig täckning. Jaktlaget kan även rita upp gränser och markera passen, säger William Sidenbom, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet i Västerbotten till Västerbottens-kuriren.
Många jaktlag kan ha lokala namn för olika pass. Dessa kan då läggas in i kartorna med det lokala namnet. William Sidenbom berättar bland annat en anekdot från när han själv började i ett nytt jaktlag.
– Då fick jag höra att jag skulle gå till ”gammladan” och så fick jag en ganska vag vägbeskrivning. Men jag hittade ingen lada och när jag sa att jag inte såg någon lada fick jag veta att den brann ner för 20 år sedan. Det är sådant som är självklart där alla jagat länge, men som ny kan det vara bra med en digital karta som har passen utmärkta.
Åsa Strandberg jagar i Vännfors och i hennes jaktlag är det några som använder appen Easyhunt för att bland annat se var passen ligger. Hon är inne på samma spår som William Sidenbom, att det är en säkerhetsaspekt och särskilt bra för dem som är nya i laget.
– Sedan får man inte bara snöa in och titta i en app och missa det som händer på riktigt. Men det är ett bra hjälpmedel så att man hittar, säger Åsa Strandberg.
Apparna kan också vara särskilt bra för jaktledaren som då kan se att passaren sitter på rätt ställe, och även för hundförare som får bättre översikt var passarna sitter.
I vissa av apparna finns gps-tillsatser som man kan sätta på hundhalsbandet eller koppla ihop med pejl. Det gör att passarna i realtid kan följa var hunden rör sig.
Även om det finns appar där passarna kan följa hunden så är det ändå fortfarande vanligast med en hundpejl som går direkt till en hundföraren som har mottagaren, exempelvis Garmin, som inte är beroende av mobiltäckning. För de flesta appar behövs också ett abonnemang för att exempelvis lägga in hundens pejl och kunna se passgrannar.
Åsa Strandberg tycker att det roligaste med att jaga med hund är samspelet mellan hunden och människan. ”Det är ett sällskap och man är mer aktiv än när man sitter på pass”, säger hon.
Åsa Strandberg har jagat med hund i nio år. Hon har två hundar av rasen Svensk vit älghund. Hon har haft pejl på sina hundar i alla år och tycker att det är ett fantastiskt hjälpmedel.
– Det känns tryggt att veta var hunden är, säger hon.
William Sidenbom på Jägareförbundet håller med om att pejlen på hunden har varit ett bra framsteg inom tekniken, främst för hundens säkerhet.
– Jag tycker att det är jättebra hjälpmedel. Man kan då se om hunden är på väg mot isar eller större vägar. Det finns stora fördelar med att hålla reda på var hunden är.
De flesta hundförare har i dag pejl på sin hund och många använder en vars handenhet är kopplad till hundens pejl och även kan kopplas ihop med vissa appar så att övriga i jaktlaget kan se hunden.
Som all teknikutveckling har det mesta medfört diskussioner. Redan när kikarsiktet kom fanns det kritiker som menade att det var osportsligt och gav jägarna en fördel. William Sidenbom menar att det finns för- och nackdelar med det mesta, men fler hjälpmedel ökar också säkerheten samt etiken, om det används rätt.
– Avståndsmätare har blivit vanligare på senare år. Fördelen där är att man kan mäta upp innan jakten börjar hur långt det är mellan exempelvis stenen och trädet. Då vet man också att där kan jag skjuta. I synnerhet om man är ny så är det en trygghet, för det är inte alltid lätt att bedöma om det är stora ytor, säger William Sidenbom.
Pejlen används för att kunna följa var hunden rör sig och med kameran kan Åsa Strandberg i efterhand se vad hunden jagat och hur den betett sig under tiden. Kameran är fäst i en speciell väst på hunden.
Något som inte är tillåtet att använda inom jakten är drönare. Drönare faller under §31 i jaktlagen om att jakt inte får ske från motordrivna fortskaffningsmedel. Däremot skulle drönare kunna användas vid ett eftersök, men även där går hunden före. Enligt lagen måste man ha en eftersökshund på plats inom en viss tid. Det kan också vara svårt för en drönare att se djuren, om det är tät vegetation. Dessutom måste man vara säker på att det är rätt djur man spårar.
– Det viktigaste är att ha duktiga hundar och duktiga eftersöksjägare.
– Det är ganska häftigt för det är en flera 1000 år gammal relation som har förfinats eftersom, säger William Sidenbom.
Kamera som fästs i en väst på hunden.