När Sara tittade ut genom sovrumsfönstret såg hon att hästen var orolig och sprang fram och tillbaka.
— Han brukar alltid titta upp mot huset när jag ropar och gnägga tillbaka, men det gjorde han inte den morgonen och han brukar alltid vara jättelugn. Jag såg något som rörde sig vid hagen men inte vad det var. Hästen fortsatte att springa, så jag förstod att något var fel, säger hon.
När Sara och hennes treåriga son Hannes kom ut bakom ladugården såg hon att hästen fortfarande var orolig. Sara såg något grått och vitt som skymtade mellan ladan och snickeriet. Helt plötsligt stod en varg bara några meter ifrån henne.
— Jag är 99 procent säker på att det var varg. Jag är uppvuxen i en jägarfamilj och har sett varg förut. Vargen stannade upp, vände sig om och tittade på oss innan den sprang i väg över ängen, in i en skogsdunge. Jag hann inte tänka på att jag skulle ta en bild. Jag fick en riktig känsla av obehag.
Saras syster Ida Renström kom ut och såg att Sara var upprörd.
– Hon skrek: ”Det är en varg.”
Ida gick en bit in i skogen och hittade stora tassavtryck som hon fotade.
— Spåren som vi såg var stora och det var långt mellan stegen, säger Ida.
— Jag har hört att det är fler som har sett spår av varg här omkring, säger Sara.