Cathrine Eklund har jobbat i många år åt Norsjö kommun. Numera har hon även lärarlegitimation.
Våren 2018 presenterade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Norsjö en gemensam satsning för att lösa lärarbristen. Bakgrunden var att Norsjö kommun året innan nått en bottennotering, då bara 47 procent av lärarna på grundskolan hade legitimation och behörighet i minst ett ämne.
Lärarsatsningen skulle sträcka sig över fyra och ett halvt år och innehöll flera spår.
Ett innebar en möjlighet för den som arbetar som outbildad pedagog att samtidigt studera på deltid med bibehållen lön.
Ett annat spår innehöll en lönebonus för behöriga lärare som väljer att arbeta och skriva sig i Norsjö, ett tredje en flyttbonus.
Målet med satsningen var att andelen behöriga lärare skulle öka till minst 85 procent innan slutet av 2022. Det målet kommer Norsjö kommun sannolikt inte att nå.
Däremot visar statistiken att behörigheten har ökat: från 47,2 procent 2017 till 55,3 procent 2018 och 65,1 procent 2019. Därefter följde en nedgång till 63,0 procent 2020 innan det åter skedde en ökning till 67,5 procent 2021.
En som valde att nappa på erbjudandet att jobba och plugga samtidigt är Cathrine Eklund. Hon är 49 år, rotad med familjen i Norsjö och har jobbat så länge åt kommunen att hon hann få 25-årsgåvan redan innan hon började studera till lärare.
Mest har hon jobbat som elevassistent, men hon har även arbetat inom barnomsorgen, på fritids och som förskollärare i en förskoleklass.
– Det var när jag följde med de eleverna i årskurs ett som erbjudandet kom. Då peppade mina arbetskamrater mig att hoppa på, berättar Cathrine.
Varför gjorde du det?
– Jag kände att jag tycker att det är kul att jobba med barn och när möjligheten kom tänkte jag att det skulle passa mig. Jag ville inte flytta när jag har familjen här och att ta studielån kändes sådär i min ålder.
Hade du studerat till lärare om du inte hade fått den här möjligheten?
– Nej, utan det hade jag inte vidareutbildat mig.
Cathrine Eklund trivs med jobbet som lärare. ”Det bästa är eleverna”, säger hon.
På skolan och i förskolan är det fler som har gjort samma resa som Cathrine. Hon tycker att det är bra att det satsas på dem som vill bo kvar, samtidigt som lärartätheten och kompetensen höjs:
– Det är bra för både mig, eleverna och kommunen. Det är en win-win för alla.
Cathrine blev klar i våras och gör nu sina första arbetsveckor som behörig lärare för en grupp förstaklassare vid Norsjöskolan.
Vad är det bästa med att vara lärare?
– Eleverna. Och att det är omväxlande och utmanande. Man lär sig själv nya saker och får mycket tillbaka.
Några baksidor?
– Det är ganska stort ansvar. Sedan kan det vara intensiva perioder med mycket jobb.
Partiernas svar
Hur ser ni på utfallet av skolsatsningen?
Mikael Lindfors (S): Utfallet är mycket bra, vi har ökat andelen behöriga/legitimerade lärare och förskolelärare samt att vi har tagit beslut att fortsätta satsningen. Meritvärdet på våra elever som går ut nian är mycket bra.
Håkan Jansson (M): Vi avvaktar till att projektet är avslutat 2023, därefter kommer vi följa upp utfallet noggrant för att bilda oss en uppfattning om resultatet. Resultatet är dock sekundärt, det viktiga är att följa upp hur satsningen påverkar elevernas kunskapsnivå och lärarnas arbetsmiljö. Satsning på hela skolmiljön kan komma att behövas samtidigt som nuvarande personalkonstellationer kan erbjudas och uppmuntras till kompetenshöjande aktiviteter som genererar högre kompensation.
Lars-Åke Holmgren (KD): Skolsatsningen har varit positiv med ett antal nyutexaminerade lärare och förskollärare. Vi som parti var ytterst kritiska till hur satsningen presenterades. S och V lade fram detta strax innan valet 2018. Övriga partier var inte delaktiga utan det var just ett utspel inför valet och ärendet följde inte normalt praxis. Dessutom har satsningen legat utanför budgetprocessen vilket måste kritiseras. Även om processen var märklig var vi positiva till att göra något för att få fram fler behöriga lärare och förskollärare. KD lyfter fram i årets val att en liknande satsning måste fortsätta när projektet avslutas under nästa år. Vi behöver än fler legitimerade lärare och förskollärare.
Jennie Thorgren (L): Genom satsningen har Norsjöskolan fått fler behöriga lärare. Men har det spelat över på eleverna? Den psykiska ohälsan är fortfarande stor bland våra unga och det är fortfarande elever som går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Det finns fortfarande elever som inte får den hjälp de behöver för att klara av att fullfölja skolgången. För L är det viktigt att komma tillrätta med de problemen. En skolgång som inte fungerar kan ta lång tid att reparera, om det någonsin går. Inte bara eleven drabbas, utan det är hela familjer som går sönder av stress, oro och känslan av otillräcklighet. En elev som går ut med ofullständiga betyg är en elev för mycket.
Finns det andra yrkesgrupper där ni vill göra riktade satsningar?
Mikael Lindfors (S): Idag pågår skolsatsningen. Satsning inom omsorgsyrken som kräver högskoleexamen liknade skolsatsningen riktad till bland annat sjuksköterskor, socionomer med flera. Äldreomsorgslyftet pågår för att utbilda fler undersköterskor. Vi har gjort en stor riktad lönesatsning till bland annat undersköterskor, personliga assistenter, förskollärare, lärare på 2,2 miljoner, utökat den vanliga lönepotten med 1,1 miljoner. Det förs dialog med personal/fack om var behovet är stort och vilka åtgärder som bör göras, och kommer det förslag på riktade satsningar har vi visat att vi inte är rädda att prova.
Håkan Jansson (M): Den personal som väljer att arbeta obekväm arbetstid och inte sällan gör uppoffringar i familjeliv och fritid. Moderaterna vill tydligt visa att deras arbetsinsats är viktig och att scheman ska vara anpassade och att bemanningsstrukturen gagnar både verksamheten och arbetstagarna. Vi är inte heller främmande för att öka OB-ersättningen. Vi vill också göra en satsning på att tillvara ta den kompetens som finns hos medarbetare som närmar sig pensionsålder genom kreativa anpassade lösningar.
Lars-Åke Holmgren (KD): Vi är inte främmande för att diskutera hur nuvarande personalsatsningar inom omsorgen fått för effekter och eventuellt föreslå liknande upplägg som skolprojektet inneburit. Vi behöver fler sjuksköterskor och undersköterskor.
Att rekrytera och behålla personal är en stor fråga för hela kommunen. Vilka är utmaningarna och vad tänker ni göra för att klara personalförsörjningen?
Mikael Lindfors (S): Det kommer att vara en av de stora utmaningarna för hela Västerbotten, även Norsjöbygden. Vi ser en mycket positiv trend att befolkningen ökar, plus 26 för 2021 och hittills i år plus 10. Det är en förutsättning. Bostäder och förskoleplatser är en annan. Vi håller på att ta fram nya detaljplaner. Kommunen har köpt mark för möjliggöra nya bostadsområden. Norsjölägenheter har fått uppdrag att skapa fler lägenheter, man tittar bland annat på om man kan skapa fler lägenheter i trygghetsboendena. Då byggpriserna är enormt höga just nu måste man börja inom beståndet. Även andra byggbolag har kontaktat oss om eventuell nyproduktion. I Bastuträsk görs en särskild satsning på inflyttning där man bland annat marknadsför byggbara tomter. Vi tagit beslut om en ny fyraavdelningsförskola och även att vi ska bygga nya skollokaler.
Håkan Jansson (M): För att rekrytera ny personal utifrån behövs först och främst bostäder. Vi vill till exempel att Norsjölägenheter säljer en del av sitt fastighetsbestånd till privata fastighetsägare för att skapa likviditet till nybyggnationer inom bolaget. Vi behöver ge förutsättningar för yngre människor att bo kvar och bilda familj i Norsjö, med en barnomsorg som fungerar dygnet runt, med till exempel garantiplats på förskola och fritids. Skolan ska upplevas trygg. Vi vill också satsa på en utökad inflyttarservice.
Lars-Åke Holmgren (KD): Det är en viktig fråga för kommunen. Särskilt inom omsorgen har vi sett att många avslutat sina tjänster. Här behöver vi analysera orsaker men signaler vi fått är bland annat missnöje med schemaläggning och andra arbetsvillkor. Känner sig personalen delaktig, fungerar kompetensutveckling, tillgången på välutbildade medarbetare är faktorer som är viktiga att belysa. Hur ledarskapet fungerar inom omsorgen behöver också diskuteras, då det är en viktig del i att skapa en god arbetsmiljö. För KD är detta en ytterst viktig fråga som vi kommer att bevaka och agera i.
Jennie Thorgren (L): Utmaningarna är många. Lönesättningen är en del. Men än viktigare är att personalen känner sig hörda, sedda och känner att de är en del av beslutsstegen. Idag sker ofta beslut på chefsnivå och så kanske det ska vara i en del frågor. Men L tycker att de flesta besluten ska ske av de som arbetar i den dagliga verksamheten. De är bäst lämpade att komma med förslag och idéer och när så sker är det oerhört viktigt att deras överordnade lyssnar och tar till sig synpunkterna. När en person kommer med åsikter finns chansen att påverka, det är när samma person blir tyst som det blir farligt. Tystnaden är ett tecken på att man har gett upp och oftast är då personen på väg bort från verksamheten. En enkel sak är schemaläggningen. Att få vara med och påverka det egna schemat. Där viljan finns, finns också möjligheter. Att utbilda sig ska alltid löna sig och det ska synas i lönekuvertet.