Norran har träffat några anställda som alla har arbetat i många år inom äldreomsorgen. De berättar att de alltid har trivts med jobbet, men att något har hänt på senare tid.
Enligt personalen, som väljer att vara anonym, är schemaläggningen och planeringen ett stort problem.
Förr hade de ett rullande schema med god framförhållning, men så är det inte längre.
– Vi får veta två veckor i förväg hur vi ska jobba den kommande månaden, berättar en av de anställda.
De menar att mycket av problemen grundar sig i heltidsresan, kommunens satsning på att erbjuda anställda heltid. Även om det inte innebär någon skyldighet att jobba hundra procent så känns det så.
De säger att schemat förutsätter att folk jobbar heltid, annars uppstår det luckor som gör att personal som egentligen skulle ha varit ledig får återkommande sms med förfrågningar om att rycka in.
Något som skapar både stress och oro.
Personalen vittnar också om att många erfarna kollegor har slutat. I stället har de ersatts av vikarier som i många fall saknar erfarenhet och kunskap i svenska språket.
Det har lett till en kraftigt ökad arbetsbelastning som rör alltifrån administration och delegering av medicin till att prata med de äldre och hålla koll på allt som händer på boendet.
– Jag förstår inte att man kan bli godkänd som undersköterska när man inte kan språket, säger en ur personalen.
Sammantaget har det lett till en ohållbar situation, enligt de anställda som Norran pratat med:
– Vi har jobbat i många år. Från början tyckte vi att det var trevligt, vi var en sammansvetsad grupp. Nu har det bara rasat, nu är man glad om det kommer någon, säger en.
– Man känner att man mår dåligt ibland. Det är inte vård, det är förvaring, säger en annan.
Och det är inte bara bland dem som jobbar på golvet som personalomsättningen är hög. Det gäller även cheferna.
Personalen berättar att Solbacka haft omkring 15 chefer på drygt 20 år. Något som de tror beror på pressen både uppifrån och nerifrån, samtidigt som ständigt nya saker ska testas på boendet.
Så vad tycker de då att politikerna borde göra? Det första är att inse hur illa det faktiskt är:
– De måste öppna ögonen och se bekymren. Jag tror inte att de förstår. Alla lovar att satsa på vården, men var är de pengarna? säger en.
– Inför språktester. De som kommer måste kunna prata svenska, säger en annan.
Partiernas svar
Vad vill ni göra för att förbättra arbetsmiljön för dem som jobbar inom äldreomsorgen?
Mikael Lindfors (S): Den är oerhört viktig, därför har vi startat en stor översyn som ska göras tillsammans personal-fack-arbetsgivare som ska ta fram behov, arbetsmiljö, personaltäthet, kompetensbehov, lokalbehov, med mera för framtiden som förhoppningsvis är klar våren 2023. Rätt lön är viktigt. För att skapa rätt förutsättningar har vi tagit fram ett introduktionsprogram som man ska gå igenom innan man går ut i verksamheten. Ett vallöfte är att anställda som behöver förbättra språket ska genomgå en utbildning som genomförs tillsammans med Medlefors. Äldreomsorgslyftet för att utbilda fler undersköterskor.
Lars-Åke Holmgren (KD): Kommunens äldreomsorg befinner sig i kris. Många medarbetare har lämnat och nyrekrytering innebär oftast outbildad arbetskraft, i många fall med svaga kunskaper i svenska. Personal ska så långt det går erbjudas heltid, men ska kunna välja tjänstgöringsgrad. Vi får en tydlig bild av att personalens åsikter inte tas tillvara och uppskattas. Långsiktiga scheman saknas, det skapar otrivsel. Ledarskapet har inte har tagit problemen på allvar, här behöver något hända. KD kommer att bevaka att former för kompetensutveckling och arbetsvillkor utvecklas, arbetsglädjen ska komma tillbaka. Ytterst till gagn för brukarna.Vårdserviceteam ska avlasta undersköterskor med icke medicinska uppgifter.
Jennie Thorgren (L): Vårdanställda har lovats heltidstjänster för dem som vill ha det, men vikariat på deltid eller timmar är fortfarande vanliga. Ledarskapet brister. Därför vill vi flytta en stor del av beslutsfattandet till de som ger omvårdnad till våra äldre. De har störst kunskap i hur behoven ser ut och vilka förbättringar man kan göra. Ett exempel är bemanningen. Schemaläggning bör personalen själva få chansen att hantera. L vill verka för att fler får fast anställning och att personalen erbjuds betald utbildning på arbetstid. Behovet av undersköterskor och sjuksköterskor kommer att öka under överskådlig tid.
Håkan Jansson (M): Det är trots allt politiken som har det ytterst ansvaret för arbetsmiljön och tydliga kvalitetsmått inom personalpolitiken behövs, bättre förutsättningar för chef och medarbetare att jobba tillsammans samt tydligt förebyggande arbete och systematiskt stöd till hantering av sjukfrånvaro. För att säkerställa att personalens tid används på rätt sätt vill vi se en satsning på omsorgsnära service, som kan avlasta ordinarie personals uppgifter med till exempel städning och tvätt.
Sonja Hellström (SD): Viktigt att chefer är närvarande och lyssnar av hur medarbetarna upplever sin situation, vid uppsägningar ska samtal bokas in som klargör varför personalen vill sluta, det ska ligga till grund för en eventuell förändring i arbetsmiljön. Ett schema som sträcker sig längre än 5 veckor, medarbetarna får då bort oron att inte veta när de ska arbeta och kan planera sin fritid. Chefer ska ha utbildning för tjänsten och få medarbetarnas förtroende. Ny personal ska kunna hantera svenska språket i tal och skrift samt förbud mot mobiltelefoner då det skapar stor frustration.
Hur vill ni i övrigt säkerställa att de äldre i kommunen får en god vård och omsorg?
Mikael Lindfors (S): Att vi klarar personal/kompetensförsörjningen, vi måste bli fler kommuninnevånare. Bostäder, förskoleplatser med mera måste skapas. Att alla anställda har rätt utbildning för jobbet, se föregående svar. Antalet särskilda boendeplatser ska motsvara behovet. Viktigast i båda frågorna är att vård och omsorg bedrivs i kommunal regi. Våra skattemedel måste till 100 procent gå till verksamhet och inte bli vinster i privata bolag.
Lars-Åke Holmgren (KD): Vård och omsorg ska vara personcentrerad, insatserna samordnade och utgå från den enskildes behov, situation, förmågor och preferenser. Återgå till minst ett serviceboende med hemtjänstpersonal. Vi tänker jobba för att man på serviceboende/trygghetsboenden får äta minst ett mål mat i gemensamma matsalar. Även boenden som inte har biståndsbeslut på matabonnemang ska kunna köpa en måltid per dag. Vårdserviceteam kan bistå med hanteringen. Även på särskilda boenden ska aktiviteter erbjudas förutom det kyrkor och andra erbjuder. De som har möjlighet ska erbjudas att få komma ut på en promenad någon gång per vecka. Högre kvalité överlag ska eftersträvas.
Jennie Thorgren (L): Kontinuiteten i vilka de äldre träffar måste bli bättre. Det är när samma person knackar på dörren varje dag som omsorgstagare och personal kan bygga en trygg relation. Målet bör vara att åtminstone halvera antalet personer en vårdtagare träffar. Varje hemtjänsttagare ska ha ett eget team av specialistkompetens utifrån behov för en trygg omsorg med integritet. För äldre är det en trygghet att få omvårdnad av någon på det egna språket. Att inte kunna svenska är ett riskområde. L ser därför att stat och kommuner initierar en utbildning för att ge anställda och boende rätt förutsättningar för en säker kommunikation. För årsrika med annat modersmål än svenska måste samhället så långt som möjligt säkerställa att omsorg och stöd även går att få på deras språk.
Håkan Jansson (M): Tätare kontakt mellan politiken och tjänstemannaorganisationen för att kunna göra en närmare analys av behoven och skapa budgetförutsättningar för individcentrerad vård. Möjlighet att välja omsorgsgivare genom att införa LOV. Den som är i behov av äldreomsorg ska känna sig trygg med att personal kan göra sig förstådd och förstå vårdtagaren. Därför vill vi införa språktest. Vi vill också efterfråga utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning. Vi vill att både vård- och omsorgsboendena samt trygghetsboendena ska erbjuda gemensamma måltider för de äldre. Gärna tillsammans med privata aktörer.
Sonja Hellström (SD): Trygg vård och omsorg fås om brukarna kan göra sig förstådda, samt en sammansvetsad arbetsgrupp som känner trygghet och gemenskap på sin arbetsplats.
v