Trump om diskningen i Colorado: "Tyrannisk"

Expresident Donald Trump diskas från Republikanernas primärval i Colorado – med hänvisning till en lagtext från 1866 som förbjuder upprorsmakare att ställa upp i val. Högsta domstolen i Washington DC lär få sista ordet.

Expresident Donald Trumps namn får inte stå på valsedlarna i delstaten Colorado i primärvalet nästa år, enligt ett beslut i delstatens Högsta domstol. Arkivbild.

Expresident Donald Trumps namn får inte stå på valsedlarna i delstaten Colorado i primärvalet nästa år, enligt ett beslut i delstatens Högsta domstol. Arkivbild.

Foto: Godofredo A. Vásquez/AP/TT

USA2023-12-20 06:28

Utslaget från Colorados Högsta domstol slog ner som en bomb i USA: Progressiva aktivister applåderade, demokratiska kongressledamöter var försiktigt positiva, republikaner påpekade det problematiska i att rättsväsendet lägger sig i valprocessen.

Själv kallar Trump beslutet "tyranniskt".

"Ohederliga Joe och Demokraterna vet att de inte kan slå oss i valet, deras nya plan är ogiltigförklara varenda Trump-valsedel i landet", skriver han i ett insamlingsmejl till anhängare.

Skrevs efter inbördeskriget

Enligt utslaget i Colorado får Donald Trumps namn inte stå på valsedlarna i delstatens primärval, som hålls under den så kallade supertisdagen den 5 mars. Detta eftersom han, enligt domstolen, var inblandad i händelserna när kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC stormades den 6 januari 2021.

Domstolen hänvisar till en sällan använd del av den amerikanska grundlagen, nämligen den tredje sektionen i det 14:e tillägget. Den skrevs 1866 och förbjuder personer som tidigare svurit trohet till konstitutionen (det vill säga avlagt en ämbetsed) och därefter stött ett uppror att ställa upp i nya val till offentliga ämbeten.

1866 hade USA:s inbördeskrig just tagit slut, formuleringen syftade främst till att hindra sydstatsföreträdare från att ta plats i USA:s kongress. Nu kan sektionen, åtminstone delvis, komma att stoppa den mest populära republikanska presidentaspiranten.

Bär ansvar?

Det 14:e tillägget har varit en snackis alltsedan augusti då två juristprofessorer publicerade en vetenskaplig artikel om det och argumenterade för att skrivningen utgör skäl för att utestänga Trump från presidentvalet.

Den stora frågan i sammanhanget är huruvida Trump bär ansvar för sina anhängares dödliga stormning av kongressen den 6 januari 2021, då president Joe Bidens valseger skulle fastställas.

Högsta domstolen i Colorado håller expresidenten ansvarig. Det är klarlagt, anser domstolen, att Trump i månader drev på och uppmanade sina lojalister att bege sig till kongressen för att hindra att valresultatet fastställdes och att han dessutom falskeligen beskrev valet som riggat.

Utslaget går emot ett tidigare avgörande i en lägre domstol i Denver, som ansåg att Trump inte kan stoppas från att ställa upp i valet Colorado.

Beslutet är juridiskt snårigt och togs med knapp majoritet, fyra ja mot tre nej. Och det träder inte i kraft förrän den 4 januari, dagen innan Colorados valsedlar ska tryckas. Detta då domstolen förväntar sig att utslaget överklagas till Högsta domstolen i Washington DC, rapporterar bland andra AFP.

Chefsdomaren oenig

En talesperson för Donald Trumps presidentkampanj bekräftar att så kommer att ske och kallar beslutet "helt felaktigt".

"Vi kommer omgående att överklaga till Högsta domstolen samt lämna in en begäran om att det djupt odemokratiska utslaget inte ska träda i kraft", säger talesperson Steven Cheung i ett uttalande enligt nyhetsbyrån AP.

Bakom fallet i Colorado ligger organisationen Crew, som driver frågor om ansvarsutkrävande och etik i politiken. Minst 35 liknande domstolsinlagor gentemot Trump har lämnats in på olika platser i USA, skriver nyhetssajten Axios. Varje delstatsgrundlag är dock unik, i sex fall har inlagorna avfärdats och i ett dussintal fall har de dragits tillbaka frivilligt.

Ett dussintal väntar dock på avgörande, bland annat i de för presidentvalet viktiga delstaterna Texas, South Carolina, Nevada, Virginia och New Jersey.

I fjol avsattes en länsstyrelseledamot i Otero i New Mexico med hänvisning till just grundlagens 14:e tillägg. Ledamoten hade tidigare dömts till böter och ett kort fängelsestraff för att olovligen ha tagit sig in i Kapitolium den 6 januari 2021.

Fakta: Stormningen av USA:s kongress

Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I huvudstaden Washington DC hade samtidigt också tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat "Rädda USA". Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.

"Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.


Fakta: Stödet för Donald Trump

Expresident Donald Trump har i år åtalats fyra gånger för brott. Han leder ändå stort i opinionsmätningarna om vem republikanska väljare vill se som partiets presidentkandidat inför valet 2024.

I nuläget har Trump ett stöd på 62,9 procent, enligt en sammanställning av tio nationella mätningar som oberoende Real Clear Politics gjort.

På andra plats, mer än 50 procentenheter efter, kommer Floridaguvernören Ron DeSantis med ett stöd på 12,1 procent. På tredje plats ligger tidigare FN-ambassadören Nikki Haley som 11,6 procent vill se som presidentkandidat.

Donald Trump leder även i de viktiga primärvalsdelstaterna Iowa och New Hampshire.

Källa: Real Clear Politics

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!