Liksom mÄnga amerikanska veteraner frÄn kriget i Afghanistan brottas Laura Jedeed med USA:s uttÄg ur landet och 20-Ärsdagen av 11 september-attackerna.
Under sommaren har hon följt talibanernas framfart i Afghanistan.
ââDet Ă€r hemskt att tĂ€nka pĂ„ de kvinnor som nu mĂ„ste gĂ„ tillbaka till att sitta inlĂ„sta i sina hem. Och det Ă€r hemskt att vi inte fick ut mĂ„nga av de tolkar och andra som hjĂ€lpt oss. De kommer förmodligen att dö, sĂ€ger Laura Jedeed.
Hon tog sjÀlv vÀrvning direkt nÀr hon fyllde 18 Är. Laura Jedeeds far hade invandrat till USA frÄn Syrien pÄ 1970-talet och hon tog illa vid sig av hatiska kommentarer mot araber i skolan efter attackerna.
ââFolk sa att de var onda barbarer som mĂ„ste krossas. En av anledningarna till att jag tog vĂ€rvning var nog att jag ville visa att jag var en av âde godaâ, sĂ€ger Laura Jedeed.
Jobbade med underrÀttelser
Hon landade i ett bergigt, torrt och stjÀrnklart Afghanistan 2008 och placerades i den östra delen av landet, nÀra grÀnsen till Pakistan. Hennes roll var att sammanstÀlla underrÀttelsematerial. En uppgift var att gÄ igenom gripna afghaners mobiltelefoner, men hon hittade oftast bara videosnuttar frÄn Bollywood-filmer.
ââI nĂ€stan varje telefon fanns glada filmer med sjungande kvinnor, utan slöja.
Snart upplevde hon att nÄgot var fel i USA:s insats.
ââDet blev tidigt tydligt att det var viktigt att förstĂ„ hur stammarna i östra Afghanistan var strukturerade. Men ingen visste, trots att kriget pĂ„gĂ„tt i sju Ă„r, sĂ€ger Laura Jedeed.
ââDet var ett symtom pĂ„ en arrogans och pĂ„ att vi inte förstod landet.
Ville ge igen
Trots bristerna trodde hon pÄ kriget.
ââJag kĂ€nde att vi skulle kunna ge frihet till afghanerna och rĂ€ttigheter till kvinnorna. Men om jag ska vara helt Ă€rlig handlade mycket om att jag trodde pĂ„ idĂ©n att ge igen mot de som skadat oss och pĂ„ att göra Amerika sĂ€kert.
Under 2009 började dÄvarande president Barack Obama kraftigt utöka antalet amerikanska trupper i Afghanistan. Men det rÀckte inte för att lÄngsiktigt trycka tillbaka talibanerna. Laura Jedeeds tvivel vÀxte. Hon kÀnde att kriget inte gick att vinna, och att talibanerna skulle ta över pÄ nytt en dag.
ââVĂ„r divisions uppgift var att trĂ€na den afghanska armĂ©n och polisen, men det hade vi ingen som helst kompetens kring.
Efter tvÄ vÀndor till Afghanistan fick hon nog och lÀmnade armén. Tiden efterÄt var tuff. NÀrmare 16 procent av alla veteraner frÄn USA:s krig efter 11 september lider av posttraumatiskt stressyndrom, enligt en studie frÄn 2014. Flera av Laura Jedeeds kolleger har drabbats och en av hennes nÀra vÀnner begick sjÀlvmord efter att ha kommit hem frÄn Afghanistan.
ââJag var inte direkt inblandad i nĂ„gra strider, men jag var med nĂ€r beslut fattades som ledde till att kĂ€llor röjdes och mĂ€nniskor dödades. Det har gjort det svĂ„rt för mig att lita pĂ„ mĂ€nniskor och jag har gĂ„tt i en hel del terapi, sĂ€ger Laura Jedeed, som numera studerar journalistik i New York.
Stöttar Biden
Trots oron för hur livet nu blir för afghanerna stöttar hon president Bidens uttÄg ur landet.
ââHan har tagit en hĂ„rd smĂ€ll politiskt, men ingen annan har vĂ„gat avsluta kriget. Det var inte vackert, men det blir inga lyckliga slut nĂ€r man förlorar ett krig. Kanske kan vi börja lĂ€ka som land nu.
Den starka stress som mÄnga veteraner kÀnner av talibanernas snabba maktövertagande syns ocksÄ genom ett ökande antal samtal till den officiella stödlinjen för krigsveteraner i USA. I samband med att talibanerna tog kontroll över Kabul i mitten av augusti ökade samtalen dit med 40 procent jÀmfört med samma period Äret innan. Trots nÀrmare 2 500 stupade amerikanska soldater Àr resultatet efter 20 Är att talibanernas tyranni Àr tillbaka.
VĂ€nner stupade
ââMĂ„nga veteraner som jag pratat med frĂ„gar sig om deras vĂ€nner och kolleger dog förgĂ€ves, sĂ€ger Hugo Lentze, som mellan 2010 och 2011 var stationerad i norra Afghanistan dĂ€r han tillsammans med andra amerikanska militĂ€rer utbildade afghanska poliser.
ââDet finns en frustration över vĂ„r regerings planering. Borde vi inte ha varit förberedda pĂ„ det hĂ€r? Jag Ă€r vĂ€ldigt orolig över de afghaner som jag arbetade med, och undrar om de fortfarande lever, sĂ€ger Hugo Lentze.
Han arbetar inom stiftelsen Travis Manion Foundation, som ger stöd Ă„t veteraner och deras anhöriga. 20-Ă„rsdagen av terrorattackerna som blev starten pĂ„ USA:s âeviga krigâ i Afghanistan och Irak, Ă€r ocksĂ„ svĂ„r för mĂ„nga veteraner.
ââHĂ€romdagen sĂ„g jag ett filmklipp frĂ„n nĂ€r planen flög in i tvillingtornen, och jag kĂ€nde en rent fysisk reaktion. Det knöt sig i magen, sĂ€ger Hugo Lentze.
Flera av hans vÀnner har stupat i krigen efter 11 september. Men han anser trots allt att USA:s lÄnga insats i Afghanistan var vÀrd det.
ââDet har inte skett nĂ„gra terrorattacker frĂ„n Afghanistan mot USA under dessa 20 Ă„r, och det tror jag till stor del beror pĂ„ vĂ„r nĂ€rvaro dĂ€r.