Nobelpristagaren dokumenterar ryska tortyren

Det krÀvdes en storskalig invasion för omvÀrlden att vakna. Oleksandra Matvijtjuk, vars arbete i Är belönats med bÄde Nobels fredspris och Right Livelihood-priset, har dokumenterat grova krigsbrott i Ätta Är. Först nu lyssnar vÀrlden.
–Passiviteten innebĂ€r att ryssarna har börjat tro att de kan göra vad de vill, sĂ€ger hon.

MÀnniskorÀttsadvokaten Oleksandra Matvijtjuk och den ideella organisationen Center for Civil Liberties har sedan 2007 jobbat för att bygga hÄllbara demokratiska institutioner i Ukraina. Sedan Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 har de fokuserat pÄ att dokumentera krigsbrott.

MÀnniskorÀttsadvokaten Oleksandra Matvijtjuk och den ideella organisationen Center for Civil Liberties har sedan 2007 jobbat för att bygga hÄllbara demokratiska institutioner i Ukraina. Sedan Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 har de fokuserat pÄ att dokumentera krigsbrott.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ukraina2022-11-28 16:54

Stockholms novemberrusk utgör en vÀlkommen paus. Inne pÄ hotellet i Gamla stan Àr det varmt och tryggt, hemma i lÀgenheten i Kiev har Oleksandra Matvijtjuk varken haft ljus eller vÀrme pÄ tre dygn.

– Putin har avsiktligt förstört Ukrainas ekonomi och nu förstör han vĂ„r civila infrastruktur. Och det blir bara kallare, sĂ€ger hon.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari har den organisation Oleksandra Matvijtjuk leder, Center for Civil Liberties, dokumenterat över 24 000 krigsbrott. Ända Ă€r det bara toppen av isberget. VĂ„ldet och krigsbrotten har blivit en del av den ryska krigskulturen, sĂ€ger hon.

– Det Ă€r en avsiktlig strategi som sanktioneras av den högsta politiska ledningen. NĂ€r ryska styrkor drog sig tillbaka frĂ„n Kievregionen och vi hittade döda kroppar spridda över gatorna, döda mĂ€nniskor liggande i sina egna trĂ€dgĂ„rdar, vad gjorde Putin? Han gav en medalj till den militĂ€ra enhet som var stationerad i Butja.

Åtta Ă„r av ostört krig

Arbetet Àr tungt, ibland pÄ grÀnsen till outhÀrdligt. Sedan 2014 har Oleksandra Matvijtjuk personligen intervjuat hundratals mÀnniskor som överlevt fÄngenskap. Oftast förbjuder hon sig sjÀlv att kÀnna efter för att inte bryta ihop. De första sju Ären kÀndes det hopplöst, som att ingen nÄgonsin skulle stÀllas inför rÀtta för de övergrepp hon dokumenterade.

– De berĂ€ttar hur de misshandlats, vĂ„ldtagits, fĂ„tt sina fingrar avkapade ... En kvinna berĂ€ttade hur de gröpte ur hennes ögon med en sked. Det Ă€r helt fruktansvĂ€rda berĂ€ttelser och det har pĂ„gĂ„tt i Ă„ratal. Vi skickade in otaliga rapporter – till FN, till EuroparĂ„det, till EU. Inget hĂ€nde, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:

– I Ă„tta Ă„r fick det hĂ€r kriget pĂ„gĂ„ ostört – bara efter en storskalig invasion förstod den civiliserade vĂ€rlden till slut.

Skyldiga mÄste straffas

Vladimir Putins folkrĂ€ttsvidriga annektering av Krimhalvön 2014 var "ett prov som omvĂ€rlden inte klarade", sĂ€ger Matvijtjuk. VĂ€rldens demokratier fortsatte att göra affĂ€rer med Putin – köpa olja och gas, bygga Nord Stream 2, blunda för krigets grymheter.

– Passiviteten innebĂ€r att ryssarna har börjat tro att de kan göra vad de vill. Vi kommer aldrig att fĂ„ en varaktig fred i vĂ„r region om vi inte bryter cirkeln av straffrihet. De som begĂ„tt de hĂ€r brotten med sina egna hĂ€nder mĂ„ste – liksom politiker och militĂ€ra befĂ€lhavare – hĂ„llas ansvariga.

39-Äriga Oleksandra Matjivtjuk, i grunden jurist, sÀger att kriget tydligt visat att det internationella systemet för fred och sÀkerhet inte fungerar. I slutÀndan beror en stats överlevnad enbart pÄ dess militÀra kapacitet eller huruvida den tillhör en militÀr allians, menar hon.

– Det Ă€r en illusion att vi har nĂ„gon sorts internationell arkitektur som skyddar oss. Vi behöver omstrukturera hela det internationella systemet, skapa ett system som kan stoppa och straffa krigsförbrytare.

SvÄrt med familj

Sedan den storskaliga invasionen i februari har rapporter pekat pÄ att Àven den ukrainska sidan gjort sig skyldig till krigsbrott. Center for Civil Liberties dokumenterar Àven ukrainska övergrepp, men den övervÀgande majoriteten Àr enligt organisationen begÄngna av ryska soldater.

Aldrig nÄgonsin hade Oleksandra Matvijtjuk förestÀllt sig att hon skulle arbeta med att dokumentera krigsbrott. Kriget har förÀndrat henne i grunden, sÀger hon, och inneburit bittra personliga uppoffringar.

– Jag och min make har inga barn Ă€n. NĂ€r du arbetat med tortyrfall i Ă„tta Ă„r Ă€r det uppriktigt sagt svĂ„rt, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:

– NĂ€r Ryssland invaderade tĂ€nkte jag att det Ă€r okej att jag inte fĂ„tt barn Ă€n, att jag vĂ€ntat, för att cirkeln av mĂ€nniskor som jag behöver oroa mig för dĂ€rmed Ă€r mindre. Men i framtiden. NĂ€r ett barn föds i Ukraina Ă€r det en viktig symbolisk handling – livets seger över döden.

Fakta: Oleksandra Matvijtjuk

Oleksandra Matvijtjuk föddes 1983 i Bojarka i Kievregionen, i dÄvarande Sovjetrepubliken Ukrainska SSR.

Som nyexaminerad jurist började hon 2007 arbeta för den dĂ„ nystartade organisationen Center for Civil Liberties (CCL), som hon i dag leder. De första Ă„ren fokuserade CCL pĂ„ lagstiftning med syfte att göra Ukraina mer demokratiskt och öka det folkliga inflytandet pĂ„ landets rĂ€tts- och polisvĂ€senden. Under Euromajdan-protesterna 2013–2014, som ledde till att dĂ„varande president Viktor Janukovytj avsattes, bistod CCL gripna demonstranter med juridiskt stöd och dokumenterade övergrepp begĂ„ngna av Janukovytjs sĂ€kerhetsstyrkor.

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 började CCL dokumentera fall av politisk förföljelse pÄ Krimhalvön och brott begÄngna av de ryskstödda separatisterna i Donetsk och Luhansk. Arbetet med att dokumentera krigsbrott intensifierades efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022.

I september tilldelades Oleksandra Matvijtjuk och Center for Civil Liberties 2022 Ärs Right Livelihood-pris. I oktober offentliggjordes att CCL, tillsammans med den ryska organisationen Memorial samt den belarusiske demokratiprofilen Ales Bjaljatski, Àven tilldelas Nobels fredspris 2022.

Den svenska bistĂ„ndsmyndigheten Sida har stöttat CCL sedan 2018. Mellan 2018 och 2020 utgick totalt 722 400 kronor i Sida-stöd. För perioden 2021–2024 Ă€r det tĂ€nkt att sammanlagt 6,6 miljoner kronor ska gĂ„ frĂ„n Sida till CCL.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!