HĂ„rda strider pĂ„gĂ„r lĂ€ngs fronten i östra Ukraina. Det beskrivs som ett utnötningskrig, med mĂ„nga stupade i statiska skyttegravar â och att framför allt Ryssland vinner pĂ„ att tiden gĂ„r.
TjÀlen Àr pÄ vÀg att gÄ ur marken. Medan Ryssland hÄller pÄ att hÀmta sig och göra mobiliserade soldater redo för strid sÄ har Ukraina börjat fÄ leveranser av vÀsttillverkade stridsvagnar, centrala för att bryta mönstret.
ââDe kĂ€nner nog en press att det mĂ„ste ske för att visa vĂ€st att det stöd man fĂ„r, Ă€ven om det Ă€r för lite och för sent, faktiskt fĂ„r nĂ„gon effekt, sĂ€ger Peter LidĂ©n, som undervisar vid Försvarshögskolan.
ââNĂ„gon typ av rörelse framĂ„t mĂ„ste de vĂ„ga sig pĂ„ hĂ€r i vĂ„r.
Ett större test?
En vÄroffensiv blir Ukrainas "första stora test", skrev Ilmari KÀihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, och Jan Willem Honig, nederlÀndsk professor i militÀrstrategi, i en debattartikel i DN förra veckan. De beskrev den ukrainska anfallsförmÄgan som "Ànnu obevisad".
"Ukrainarnas motivation och mĂ„l Ă€r Ă€ndĂ„ tydliga; moralen verkar hög. VĂ€sterlĂ€ndsk utrustning â sĂ€rskilt lĂ„ngdistansartilleri har anlĂ€nt i kritiskt antal, men Ă€nnu inte de hundratals stridsvagnar som utlovats. FrĂ€scha och vana trupper har trĂ€nat och rustat om under vintern."
En anonym finlÀndsk officerare ger en mörkare bild av lÀget i en uppmÀrksammad intervju med Yle. Mannen har varit pÄ plats i Ukraina för att utbilda soldater sedan i april förra Äret och gör gÀllande att det ukrainska kunnandet Àr förvÄnansvÀrt lÄgt.
De kan inte konsten att anfalla och deras utbildning Àr förÄldrad, sÀger han bland annat. Ukrainas framgÄngsrika motoffensiver förra Äret "handlade bara om tur" och ryska misstag, anför han vidare. Att Ukraina skulle vinna kriget Àr "ingenting annat Àn önsketÀnkande".
ââLedarskapet Ă€r mycket dĂ„ligt, taktiken och stridstekniken likasĂ„, sĂ€ger officeraren i intervjun.
"Struntprat"
Peter Lidén beskriver finlÀndarens bild av kriget som, delvis, "kontrafaktiskt struntprat".
ââAtt Ukrainas framgĂ„ngar skulle bero pĂ„ ryska frivilliga retrĂ€tter, det Ă€r bevisligen helt fel, sĂ€ger han.
HemvÀrnssoldater som utbildas av utlÀndska instruktörer pÄ plats ska bli del av det sÄ kallade territorialförsvaret och inte skickas fram i anfall, enligt den svenske överstelöjtnanten, som ser det finlÀndska omdömet som anekdotiskt.
Ukraina har visat en stark anfallsförmÄga flera gÄnger, anför han. Dels i Charkiv i nordost.
ââDĂ€r generalen Syrskyj med en handfull brigader rullade upp ett mĂ„ngfalt större motstĂ„nd utan vidare och befriade hela Charkiv oblast (lĂ€n).
Dels lyfter Lidén fram befrielsen av storstaden Cherson i lÀnet med samma namn, i södra Ukraina.
ââDĂ€r generalen Kovaltjuk stĂ„ngade sig ned mot Cherson, trots att ryssarna hade förberett sig för försvar dĂ€r i flera mĂ„nader med sina bĂ€sta förband.
Om Ukraina dessförinnan hade fÄtt ett större vapenstöd sÄ hade de dÀr kunnat nÄ ett större avgörande genom att komma över materiel och ta tiotusentals ryska elitsoldater till fÄnga, enligt Lidén.
Varnar för önsketankar
För en lyckad vÄroffensiv behöver Ukraina bryta igenom den etablerade frontlinjen med stridsvagnar och stridsfordon, som bör fÄ understöd frÄn flygplan och luftvÀrn. Först och frÀmst handlar det om att de behöver fÄ de nya fordonen operativa sÄ fort som möjligt, enligt Peter Lidén.
Han ser viss risk för att det jublas i förtid i vĂ€st â att det smyger sig in en tro om att Ukraina inte behöver mer stöd och gĂ„r mot en lĂ€tt seger.
ââFör det gör de inte. Det dör massvis av ukrainska soldater.
Kriget har tidigare överraskat erfarna analytiker, pÄpekade Ilmari KÀihkö och Jan Willem Honig i sin artikel i DN:
"... och ett ovÀntat ukrainskt nederlag till följd av en ovÀntad rysk förmÄga att genomföra manöverkrigföring kan Äterigen lÀmna initiativet i ryska hÀnder. Eller sÄ kan den begrÀnsade militÀra förmÄgan hos bÄda sidor betyda att kriget sjunker tillbaka i ett utdraget blodigt dödlÀge."