Branden i den konstgjorda Darvaza-kratern i Karakumöknen Àr skadlig för bÄde miljö och hÀlsan hos mÀnniskor som bor i omrÄdet, sÀger Turkmenistans hÄrdföre ledare Gurbanguly Berdymuchammedov i statlig tv. Han hÀnvisar ocksÄ till ekonomin.
ââVi förlorar vĂ€rdefulla naturresurser för vilka vi skulle kunna göra betydande vinster som kan anvĂ€ndas till att förbĂ€ttra livet för vĂ„rt folk, sĂ€ger Berdymuchammedov, som leder ett av vĂ€rldens mest slutna lĂ€nder.
Sovjetiskt misstag
Redan 2010 gjorde den kontroversielle presidenten ett försök att fÄ experter att finna ett sÀtt att för gott slÀcka elden som har brunnit i kratern sedan en sovjetisk borroperation efter olja gick snett 1971. Av misstag trÀffade borren en hÄla med metangas, vilket fick borriggen att rasa ner och jorden under att kollapsa.
För att hindra farliga Ängor frÄn att spridas ska oljeborrarna ha bestÀmt sig för att brÀnna av gasen genom att tÀnda eld pÄ den, nÄgot man trodde skulle ta nÄgra veckor.
Sedan dess har det brunnit i kratern â och alla försök att slĂ€cka elden har varit förgĂ€ves.
Turistattraktion
Senare forskning har dock ifrÄgasatt hur och nÀr elden egentligen uppstod. DÄ Turkmenistan var under sovjetiskt styre fram till 1991, och bÄde gas och olja sÄgs som eftertraktade naturtillgÄngar, belades all information kring Darvaza-kratern med sekretess.
Kratern, med en diameter pÄ omkring 60 meter och ett djup pÄ 20 meter, Àr en populÀr turistattraktion i det centralasiatiska landet och kan ses lysa upp öknen lÄng vÀg i nattmörkret.
Gurbanguly Berdymuchammedov, som lÀnge försökt nÀra en personkult kring sig sjÀlv pÄ olika uppseendevÀckande vis, har tidigare hÄllit en uppvisning vid den brinnande gropen. DÄ lÀt han sig filmas medan han körde runt den i hög fart i en pickup-bil.
RĂ€ttad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om kraterns storlek.