Ryska spelet: "Pistol pÄ förhandlingsbordet"

Syna bluffen – eller rusta för krig? OsĂ€kerheten kring den ryska upptrappningen vid Ukraina tros vara del av det ryska spelet, vilket vĂ€stmakterna mĂ„ste ta stĂ€llning till inför veckans förhandlingar.
–Ryssland lĂ€gger en pistol pĂ„ förhandlingsbordet, lutar sig fram och morrar: "Nu ska vi förhandla om varför ni hotar oss", sĂ€ger RysslandskĂ€nnaren Johan Norberg.

En ukrainsk soldat vid linjen som skiljer dem frÄn ryskstödda separatister i Donetsk, Ukraina. Arkivbild.

En ukrainsk soldat vid linjen som skiljer dem frÄn ryskstödda separatister i Donetsk, Ukraina. Arkivbild.

Foto: Andriy Dubchak/AP/TT

Ryssland2022-01-08 06:00

Mötet mellan USA:s vice utrikesminister Wendy Sherman och hennes ryske motsvarighet Sergej Ryabkov i GenÚve pÄ mÄndag inleder veckans tre möten mellan Ryssland och vÀstmakterna.

Efter GenÚve Äker representanterna vidare till Bryssel, dÀr Ryssland under onsdagen ska förhandla vidare med först försvarsalliansen Nato. PÄ torsdagen möter Ryssland Organisationen för sÀkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

– Jag tror att det hĂ€r Ă€r början pĂ„ en lĂ„ng process, som bĂ„da parter kan tjĂ€na pĂ„. VĂ€st köper tid och Ryssland fĂ„r Ă„tminstone se ut som en stormakt, sĂ€ger Johan Norberg, Rysslandsexpert och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Pistol pÄ förhandlingsbordet

Att sÄ osÀkerhet Àr ett av syftena med det ryska agerandet under senhösten och vintern, nÀr ett stort antal ryska soldater mobiliserats vid Ukrainas grÀns, enligt Norberg.

Antingen rör det sig om ett vapenskrammel, dĂ€r det frĂ€msta syftet Ă€r att skrĂ€mma USA och Nato till förhandlingar som gagnar Ryssland. Eller sĂ„ Ă€r president Vladimir Putin redo att göra verklighet av den uppfattning han sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger uttryckt – den om att Ukraina, vars landomrĂ„den Ryssland redan annekterat olagligen sedan 2014, i sjĂ€lva verket tillhör Ryssland.

"Inte militÀrt smart"

Rysslands militÀra förmÄga Àr skÀl nog att ta hoten pÄ allvar. Men hur mÄnga som faktiskt har placerats vid Ukrainas grÀns har inte bekrÀftats av nÄgon oberoende part. Olika uppgifter gör gÀllande att det rör sig om allt mellan tiotusentals till lÄngt över hundratusen soldater.

– Det som talar för en invasion Ă€r allt som Ryssland utstrĂ„lar just nu. Man bullar upp, eller vill Ă„tminstone ge sken av det. Men samtidigt: Om man nu placerat ut 100 000 soldater runt Ukraina i början av december för att sĂ€tta i gĂ„ng ett krig i slutet av januari, sĂ„ ska de vĂ€nta dĂ€r ute i terrĂ€ngen i sex veckor under de ryska storhelgerna. Det kĂ€nns inte militĂ€rt smart, sĂ€ger Norberg.

Kraven som Ryssland har stÀllt pÄ USA och Nato, bland annat att försvarsalliansen ska förbjudas frÄn att expandera och inte heller fÄ tillföra fler styrkor och vapen till lÀnder som blivit Natomedlemmar efter 1997 (det vill sÀga samtliga lÀnder frÄn det forna östblocket) beskrivs av flera vÀstledare som orimliga.

– UtgĂ„ngsbudet inför förhandlingarna Ă€r ungefĂ€r som att sĂ€ga att Nato i princip ska lĂ€gga sig platt. Det tror jag man förstĂ„r Ă€r ganska orealistiskt, sĂ€ger Norberg.

Mycket talar mot

Samtidigt finns flera argument som talar för att Ryssland inte tjÀnar pÄ att utöka Ukrainakonflikten, sÀger han.

– Ukraina Ă€r stort, det rĂ€cker med att en liten del av befolkningen gör motstĂ„nd för att problem ska uppstĂ„. Det Ă€r lĂ€tt att börja en invasion, men frĂ„gan Ă€r vad man uppnĂ„r.

En storinvasion skulle krÀva stora militÀra resurser och dessutom följas av starka ekonomiska och politiska, om inte militÀra, motÄtgÀrder frÄn vÀst.

– Ryssland har redan fĂ„tt ut vĂ€ldigt mycket av det hĂ€r. Man har fĂ„tt till stĂ„nd förhandlingar som vĂ€st rimligen inte ville ha över huvud taget. Samtalen ger Ă€ven Ryssland nytt inflytande över Ukraina. Varför kriga om man kan fĂ„ det man vill genom förhandling? sĂ€ger Norberg.

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013–2014 av vĂ€xande protester mot att den dĂ„varande starkt RysslandsvĂ€nlige presidenten Viktor Janukovytj vĂ€grade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens vĂ„ldsamma försök att kvĂ€sa demonstrationerna vĂ€ckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den vÀstvÀnliga oppositionen tog makten vÄllade i sin tur vrede pÄ ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omÀrkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, dÀr en majoritet av invÄnarna pÄstods vilja tillhöra Ryssland i stÀllet för Ukraina. Folkomröstningen erkÀndes varken av Ukraina eller vÀst.

För första gÄngen sedan andra vÀrldskriget hade dÀrmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. OmvÀrldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrÀtten och flera internationella avtal.

Snart Àgde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade DonbassomrÄdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i stÀder i lÀnen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av bevÀpnade mÀn med stöd frÄn ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behÄlla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om sjÀlvstÀndighet frÄn Ukraina.

Delar av de tvÄ lÀnen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nÀra koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rÀtt till Krim, med hÀnvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vÀgrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militÀrer och företag.

Över 13 000 mĂ€nniskor har dödats i konflikten, dĂ€ribland tusentals civila.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!