En miljon svenskar drabbade i FacebooklÀckan

Över en miljon svenskar har drabbats i en stor FacebooklĂ€cka. Det rör sig om uppgifter som anvĂ€ndare sjĂ€lva har fyllt i, som mobilnummer och var man jobbar, enligt it-sĂ€kerhetsföretaget ESET.

Uppgifter frÄn en halv miljard Facebook-konton uppges ha lÀckts. Arkivbild.

Uppgifter frÄn en halv miljard Facebook-konton uppges ha lÀckts. Arkivbild.

Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT

Politik2021-04-04 05:03

Totalt Ă€r det personliga uppgifter frĂ„n 533 miljoner Facebook-konton som har lĂ€ckt ut – men inga lösenord. DĂ€remot telefonnummer och andra uppgifter som födelsedatum, kön och i vissa fall mejladresser.

– Det största problemet Ă€r om man har dolt nummer men har gett det till Facebook, sĂ€ger Anders Nilsson, it-sĂ€kerhetsexpert pĂ„ ESET, som har kĂ€nnedom om lĂ€ckan.

En uppgift som mÄnga fyller i Àr arbetsplats. Bland de mÄnga svenskar som har drabbats finns personer som har uppgett riksdagen, försvarsmakten och andra myndigheter som sin arbetsplats.

Det rör sig totalt om strax över en miljon svenskar, eller anvÀndare som har markerat sig sjÀlva som boende i Sverige.

Gammal data

Informationen ska inte vara purfÀrsk utan komma frÄn ett sÀkerhetshÄl som företaget tÀppte till 2019. Uppgifterna har tidigare delats pÄ darknet och i andra dunkla hackerkretsar.

– Men nu har i princip all data lĂ€ckt, sĂ€ger Anders Nilsson.

I mĂ„nga fall Ă€r uppgifterna i sig inte hemligare Ă€n att vem som helst kan slĂ„ upp det pĂ„ söktjĂ€nster som Eniro eller Hitta, men det Ă€r alltjĂ€mt flera uppgifter som inte Ă€r tĂ€nkta att vara offentliga pĂ„ Facebook – och dĂ€rmed en möjlig sĂ€kerhetsrisk.

Ett annat problem Àr att uppgifterna nu har sammanstÀllts i listor. Nu gÄr det att ladda ner informationen land för land.

Sedan gÄr det att söka pÄ exempelvis arbetsplats, vilket innebÀr att det till exempel gÄr att hitta personer som arbetar pÄ olika myndigheter.

– Har man valt att ge informationen sĂ„ att det stĂ„r pĂ„ ens profil Ă€r det kanske inte sĂ„ hemligt, men att ha samlingen gör det lĂ€ttare att söka pĂ„ en viss arbetsplats och snabbt fĂ„ upp ett namn pĂ„ det, sĂ€ger Anders Nilsson.

GÄr inte att stoppa

Han uppger att sÄdana hÀr lÀckor oftast följs av en ökning av riktade attacker.

– Det Ă€r att man försöker göra nĂ„got mot en viss person pĂ„ ett visst stĂ€lle. Om jag vill ta mig in pĂ„ en viss myndighet har jag en fĂ€rdig lista telefonnummer. DĂ„ kan man lĂ€tt skicka ett sms och sĂ€ga att "det hĂ€r Ă€r nĂ„gon annan pĂ„ samma myndighet". Det Ă€r ocksĂ„ jĂ€ttelĂ€tt att skicka sms frĂ„n falska avsĂ€ndare.

LÀckan Àr sedan lÀnge ett faktum. Uppgifterna finns troligtvis redan sparad pÄ olika minnen och hÄrddiskar och gÄr i praktiken inte att stoppa, enligt Anders Nilsson.

Han tror att sociala medier-jÀttens rykte har tagit skada av det hÀr, men samtidigt Àr ett tillrÀckligt stort företag för att repa sig.

TT: GÄr det att lita pÄ Facebook?

– Det man alltid har sagt om Facebook Ă€r att man inte ska ge ut information man kanske inte vill att folk ska veta om.

Fakta: Att tÀnka pÄ i sociala medier

En grundregel Àr att inte ge ut information du inte vill att andra ska kÀnna till. FrÄga dig sjÀlv om det okej att folk vet var du jobbar, vilket kön du har eller nÀr du Àr född.

MĂ„nga sociala medier ber om uppgifter som telefonnummer. Har du hemligt nummer Ă€r det vĂ€rt att tĂ€nka ett extra varv. Telefonnumren som har lĂ€ckt ut pĂ„ Facebook var kanske tĂ€nkta att vara hemliga – men lĂ€ckte Ă€ndĂ„.

Ha ett sÀkert lösenord som du inte lÀmnar ut.

KÀlla: ESET, Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!