Iraks unga: "NÀr Saddam föll var vi lyckliga"

NÀr de amerikanska stridsvagnarna rullade in i Bagdad i april 2003 stirrade Ali Jasseb pÄ dem mÄllös. Han var tolv Är och det var nÄgot han tidigare bara sett pÄ film. Liksom andra irakier som vuxit upp efter 2003 har han upplevt sekteristiskt vÄld, terrorism och politiska strider. Nu försöker hans generation utmana den politiska ordning som rÄtt i nÀstan hela deras liv.

Bakr Zoheir vill se ett Irak som garanterar lagar och sÀkerhet.

Bakr Zoheir vill se ett Irak som garanterar lagar och sÀkerhet.

Foto: Lina Malers/TT

Irak2023-04-22 13:34

DÄ, 2003, lÄg kvarteret nÀstan övergivet. Grannarna hade gett sig av under de veckor amerikanska bomber fallit över Bagdad. Ali Jassebs familj var en av fÄ som stannat kvar.

– Vi sĂ„g stridsvagnarna passera och fortsĂ€tta till centrala Bagdad för att fullborda regimens fall, berĂ€ttar han i sin bostad i Sadr-staden.

OmrÄdet i Bagdads östra utkanter Àr hem för miljoner fattiga shiamuslimer. Före 2003 gick det under namnet Saddamstaden. HÀr var motstÄndet mot Saddam Husseins styre starkt.

– NĂ€r Saddam föll var vi lyckliga. Tyrannen som styrt i 35 Ă„r var Ă€ntligen borta. SĂ€rskilt i det hĂ€r kvarteret dĂ€r vi var hans frĂ€msta motstĂ„ndare, sĂ€ger Ali Jasseb.

Skivor och chips

Han tillhör den generation som blev vuxna efter Saddam Husseins fall. Den USA-ledda invasionen förÀndrade hans och vÀnnernas liv. FrÄn början till det bÀttre, tyckte de. Invasionen satte punkt för en period av rÀdsla dÄ deras förÀldrar stÀndigt pÄminde dem om att vÀggarna har öron. Med de amerikanska soldaterna kom cd-skivor med 2 Pac, Backstreets boys och Eminem. De delade ut chips och frystorkad mat, en lyx för unga irakier som levt under sanktioner i ett Ärtionde.

Kvarterets unga vÀlkomnade först de amerikanska soldaterna.

Men snart inleddes ett uppror mot USA-styrkorna som följdes av sekteristiskt vÄld, försvinnanden, explosioner, al-Qaida, IS och politiska strider. Ali Jassebs kropp bÀr spÄr av hela Iraks historia efter 2003. NÀr han var 15 Är tatuerade han in en streckkod pÄ handleden. Den visar hans födelsedatum för att hans förÀldrar skulle kunna identifiera kroppen om han inte kom hem.

Hans vÀn Zinah Ali, som bor nÄgra kvarter bort, sÄg inte mycket av vÄldet som Àgde rum pÄ gatorna. Hennes förÀldrar lÀt henne inte lÀngre gÄ ut nÀr militanta religiösa rörelser vann allt större inflytande efter invasionen.

– För mig som kvinna fanns det ingen frihet. Det första de islamistiska grupperna gjorde var att föra krig mot oss, sĂ€ger hon.

El och vatten?

FörĂ€ndringen blev inte den de drömde om som tonĂ„ringar. De sĂ€ger att de fĂ„tt se lite av den demokrati USA:s dĂ„varande president George W Bush utlovade. Det politiska system amerikanerna införde gav makt Ă„t en politisk elit som styrt Irak sedan 2003. Under Ă„rtionden har politiska ledare delat upp makt och resurser mellan sig.

– Namnen förĂ€ndras, men systemet förblir detsamma och ingen gör nĂ„got för oss, sĂ€ger Ali Jasseb och blickar ut över elledningarna som slingrar sig över Sadrstadens trĂ„nga grĂ€nder.

20 Är efter Saddams fall kan Irak, ett av vÀrldens oljerikaste lÀnder, inte tillhandahÄlla de mest grundlÀggande samhÀllstjÀnster som elektricitet och rent vatten. Korruptionen Àr utbredd och politiska ledare har presenterat förslag för att begrÀnsa yttrandefriheten.

– Mina drömmar Ă€r enkla. Jag vill leva i ett land dĂ€r det rĂ„der sĂ€kerhet, dĂ€r jag inte behöver nĂ„gon frĂ„n regeringen eller ett parti för att fĂ„ jobb, sĂ€ger Ali Jasseb.

Utan rÀdsla

I oktober 2019 möttes han, Zinah Ali och tiotusentals andra irakier pĂ„ Tahrirtorget i Bagdad för de största demonstrationerna i Iraks moderna historia. Över hĂ€lften av Iraks befolkning Ă€r yngre Ă€n 25 Ă„r. Landets unga var drivande i protesterna mot den styrande eliten.

– Mina förĂ€ldrar kommer frĂ„n en generation av rĂ€dsla. Den har suttit kvar efter Saddams fall. Men vĂ„r generation Ă€r inte som deras, vi lever inte med samma rĂ€dsla, sĂ€ger Heba Abbas som slagit sig ned pĂ„ ett cafĂ© i omrĂ„det Karrada dĂ€r flera av borden fylls av tidigare demonstranter.

Protesterna var Àven riktade mot amerikansk och iransk inblandning i irakisk politik. De unga aktivisterna ville förÀndra den politiska ordning som rÄtt under deras livstid.

– HĂ€r har vi en regering, men ingen stat. Vi vill ha en stat som garanterar lagar och sĂ€kerhet. Vi vill att religionen försvinner frĂ„n politiken och vi vill att unga irakier ska vinna valen. Vi förtjĂ€nar att delta i politiken och avgöra vĂ„rt eget öde, sĂ€ger Bakr Zoheir.

Tror pÄ förÀndring

Efter protesterna har delar av rörelsen försökt skapa alternativ till den politiska elit som styrt sedan 2003. Muhammad, som inte vill uppge sitt efternamn, tillhör en av de grupper som nu försöker organisera unga irakier politiskt. Han Àr övertygad om att de kan Ästadkomma den förÀndring de vill se, nÀmligen en regimförÀndring inifrÄn.

– Det tog Saddams regim Ă„r att falla. Det nuvarande systemet kommer ocksĂ„ att kollapsa, tack vare oss, den nya generation irakier, sĂ€ger han.

Fakta: Irak efter 2003

USA invaderade Irak som en del av sitt krig mot terrorismen som president George W Bush startade efter terrordĂ„den den 11 september 2001. Bush och medlemmar av hans styre hĂ€vdade att Saddam Hussein tillverkade och gömde massförstörelsevapen. Inga bevis för att stödja anklagelserna hittades.

En stor del av Iraks befolkning Àr född efter 2003. UngefÀr 60 procent av befolkningen Àr yngre Àn 25 Är.

2003 inleddes ett uppror mot de amerikanska styrkorna. Det följdes av ett sekteristiskt inbördeskrig 2006–2008. 2014 utropade terrorgruppen IS sitt sĂ„ kallade kalifat, ett landomrĂ„de som bland annat innefattade delar av Irak.

Tilltron till det politiska systemet Àr lÄg. I det senaste parlamentsvalet 2021 röstade 43 procent.

Irak ligger lÄngt ner pÄ Transparency Internationals korruptionsindex: plats 157 av 177. Minst 150 miljarder dollar har förts ut ur landet sedan 2003, enligt Iraks tidigare president Barham Salih.

KĂ€llor: Transparency International, Unicef, VĂ€rldsbanken.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!