Strul hemma kan gÄ ut över Macrons EU-roll

Emmanuel Macron har blickat bortom Frankrikes grÀnser, men kan behöva hÄlla ögonen pÄ situationen pÄ hemmaplan. Frankrikes president har höga ambitioner för EU-samarbetet, men tappet i parlamentsvalet kan pÄverka hans roll som ledarfigur.
–Det finns en risk att det inrikespolitiska kommer att krĂ€va mer av honom, sĂ€ger statsvetaren Göran von Sydow.

Frankrikes president Emmanuel Macrons regering, ledd av premiĂ€rminister Élisabeth Borne (i bakgrunden), kan inte lĂ€ngre luta sig mot en parlamentarisk majoritet. Arkivbild.

Frankrikes president Emmanuel Macrons regering, ledd av premiĂ€rminister Élisabeth Borne (i bakgrunden), kan inte lĂ€ngre luta sig mot en parlamentarisk majoritet. Arkivbild.

Foto: Gonzalo Fuentes/poolfoto via AP/TT

Frankrike2022-06-21 05:03

Under vÄren och försommaren har det varit intensiva valrörelser i Frankrike, men president Macron har hÄllit sig i bakgrunden. NÀr han har synts till har han pratat i telefon med Rysslands president Vladimir Putin, besökt Ukraina eller framtrÀtt i andra sammanhang dÀr han har framstÄtt mer som en president Àn som en presidentkandidat. Kritiker har anklagat honom för att aktivt försöka hÄlla sig utanför den politiska debatten.

– Det har försvagat hans egen politiska rörelse pĂ„ det sĂ€ttet. Han har i hög utstrĂ€ckning personifierat sitt parti och den mittenrörelse han stĂ„r för. DĂ„ finns det viss anledning till att man inom rörelsen diskuterar frĂ„gan huruvida hans upptagenhet har gĂ„tt ut över valkampanjerna, sĂ€ger Göran von Sydow, som Ă€r chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).

I helgens avgörande omgÄng i valet till den franska nationalförsamlingen tappade presidentens mittenkoalition den majoritet som den haft de senaste fem Ären.

"SvÄrt att navigera"

Radikala krafter vÀxer till bÄde höger och vÀnster om Macron, med tvÄ profilerade EU-skeptiker i vÀnsterledaren Jean-Luc Mélenchon och nationalisten Marine Le Pen.

Frankrikes president har dock relativt stora befogenheter, inte minst inom utrikespolitiken, och valtappet innebÀr inte nödvÀndigtvis att hans mandat undergrÀvs.

– Men det Ă€r klart att sjĂ€lva utfallet i parlamentsvalet gör att det blir mer instabila politiska förhĂ„llanden i Frankrike. Det blir svĂ„rt att navigera fram och se hur man ska bilda majoriteter under den innevarande mandatperioden, sĂ€ger Göran von Sydow.

– NĂ€r det gĂ€ller Europa- och utrikespolitiken sĂ„ har presidenten en vĂ€ldigt stor roll. Och Macron kommer nog i ganska hög utstrĂ€ckning fortsĂ€tta sin politiska dagordning och vilja vara pĂ„drivande.

Olika ingÄngar

Jean-Luc Mélenchon stÀller stora krav pÄ reformer av EU och har sagt att ett Frankrike under hans styre inte kommer att lyda under unionens lagstiftning dÀr den gÄr pÄ tvÀrs med hans önskade omvÀlvningar.

Marine Le Pen, som förr gÀrna lyfte fram sin goda relation till Vladimir Putin, har tonat ned tidigare önskemÄl om att Frankrike ska lÀmna unionen. I stÀllet lobbar hon för att förÀndra den "frÄn insidan".

Hypotetiskt skulle de kunna göra gemensam sak för att försöka hindra Emmanuel Macron i vissa EU-relaterade frÄgor, men det Àr föga troligt. I viss mÄn har bÀgge oppositionsledarna tonat ned sin EU-kritik, bedömer Göran von Sydow.

– Jag har svĂ„rt att se att flankerna skulle samarbeta. DĂ€remot lĂ€r de vara starkt kritiska till Macron och den politik som förs av den tilltrĂ€dande regeringen och majoriteten, men den kommer kanske delvis att riktas mot andra saker.

Geopolitisk aktör

En mindre medgörlig nationalförsamling kommer att orsaka Emmanuel Macron huvudbry pÄ flera sÀtt. Det finns en risk att det kommer att krÀvas mer av honom pÄ hemmaplan framöver, enligt von Sydow.

– Och det gör att hans handlingsutrymme och förmĂ„ga att leda pĂ„ det utrikespolitiska och EU-politiska planet blir nĂ„got mindre, sĂ€ger han.

I det omvÀrldslÀge som rÄder Àr diskussionen om EU som en enad geopolitisk aktör av sÀrskild vikt.

– Det Ă€r ett omrĂ„de dĂ€r Frankrike har velat mycket och man kommer sĂ€kert fortsĂ€tta vilja det. Men en försvagad Macron kanske kan ta lite mindre av den typen av ledarskap, för att nĂ€mna ett omrĂ„de.

Vid mĂ„nadsskiftet lĂ€mnar Frankrike över ordförandeklubban i EU till Tjeckien. Ett halvĂ„r senare, vid Ă„rsskiftet 2022–2023, Ă€r det Sveriges tur.

RĂ€ttad: I en tidigare version av texten stod det felaktigt att en fransk minister inte lyckades bli omvald.

Fakta: Franska parlamentsvalet

Frankrike hÄller val till nationalförsamlingen i regel var femte Är, nÄgra veckor efter ett presidentval. DÄ vÀljs ledamöter till nationalförsamlingen, parlamentets underhus, i totalt 577 enmansvalkretsar över hela landet.

Valet hÄlls i tvÄ omgÄngar med en veckas mellanrum, förutom i de kretsar dÀr vinnaren i den första omgÄngen fick över 50 procent av rösterna.

.

SÄ hÀr fördelades mandaten efter de tvÄ omgÄngarna, enligt inrikesdepartementets bild av hur ledamöterna kommer att organisera sig:

President Macrons mittenkoalition Tillsammans – 245

Jean-Luc MĂ©lenchons vĂ€nsterallians Nupes – 131

Nationell samling – 89

Republikanerna – 61

Övriga partier/oberoende kandidater – 51

.

Traditionellt brukar sittande president fÄ stöd av en majoritet i parlamentet och dÀrmed kunna vÀlja en premiÀrminister som kan driva hans eller hennes politiska linje. Men om oppositionen styr församlingen sÄ Àr det den som bestÀmmer vilka som ska sitta i regering.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!