Senaste gÄngen Georgia röstade pÄ en demokratisk president var i valet 1992, dÄ delstaten med knapp marginal gav Bill Clinton segern.
Sedan dess har Republikernas kandidat kunnat rÀkna med att fÄ flest röster, i de flesta fallen stabilt över 50 procent av rösterna.
Men det har i och med Ärets val förÀndrats. Biden har gÄtt om Trump i den extremt jÀmna omrÀkningen. Och i senatsvalet, dÀr tvÄ stolar stÄr pÄ spel, ser bÄda ut att krÀva en andra röstningsomgÄng.
ââĂven om Demokraterna skulle förlora i Ă„r, sĂ„ Ă€r det anmĂ€rkningsvĂ€rt att marginalen mellan Trump och Biden bara Ă€r nĂ„gra tusen röster. Det skulle inte ha hĂ€nt för 20 Ă„r sedan, sĂ€ger Andra Gillespie, lektor vid Emory University i Atlanta.
Fler minoritetsvÀljare
Hon tillskriver en stor del av förÀndringen i vÀljarmönster till demografin. Fler vÀljare tillhör minoriteter, framför allt har antalet med asiatiskt ursprung ökat.
ââGeorgias befolkning har fĂ„tt en större mĂ„ngfald i frĂ„ga om ras och etniskt ursprung. Och vĂ€ljare ur minoritetsgrupper â svarta, spansktalande, asiatamerikaner â Ă€r mer troliga att rösta pĂ„ Demokraterna.
De svartas andel av den röstberÀttigande har dÀremot legat ganska konstant pÄ 30 procent.
ââMen vad vi sett Ă€r att antalet spansktalande och med asiatisk ursprung ökat. De röstar inte lika demokratiskt som de svarta, men andelen Ă€r ungefĂ€r tvĂ„ mot en.
En annan anledning till förÀndringen Àr att Demokraterna har blivit bÀttre pÄ att mobilisera sina vÀljare.
ââDemokratiska partiet i Georgia har blivit bĂ€ttre pĂ„ att registrera vĂ€ljare, de har gjort ett mycket bĂ€ttre jobb pĂ„ att nĂ„ vĂ€ljare, och det visar sig i de hĂ€r jĂ€mna loppen, sĂ€ger Gillespie.
Abrams har kÀmpat
2018 var den svarta demokraten Stacey Abrams snubblande nÀra att bli guvernör i Georgia, hon förlorade till slut med 1,4 procentenheter. Hon har sedan dess pÄ hemmaplan kÀmpat för att locka vÀljare, och pÄ ett nationellt plan kÀmpat genom att locka strÄlkastarljuset pÄ delstaten.
Hennes arbete har bidragit till att delstaten fick besök av bÄde vice presidentkandidaten Kamala Harris, tidigare presidenten Barack Obama, och till slut Àven Joe Biden sjÀlv. Att opinionsundersökningarna inför valet visade att det var jÀmnt och kunde gÄ Ät bÄda hÄllen bidrog ocksÄ till intresset.
ââDemokraterna gav Georgia mycket uppmĂ€rksamhet, de köpte ocksĂ„ mycket annonser hĂ€r. Att Biden tillbringade tid hĂ€r gav medieuppmĂ€rksamhet, det tvingade Trumpkampanjen att ocksĂ„ satsa i Georgia, nĂ€r de antagligen hade velat lĂ€gga de pengarna pĂ„ annat hĂ„ll, sĂ€ger Gillespie.
Senatsval i fokus
Det som ocksÄ sticker ut i Är Àr senatsvalet. I Georgia stÄr tvÄ senatsplatser pÄ spel, dels stÄr den republikanske senatorn David Perdue för omval, dels har den parkinsonsjuke republikanen Johnny Isakson sedan tidigare meddelat att han hoppar av i förtid.
Delstaten har regeln att en kandidat behöver fÄ mer Àn 50 procent av rösterna, annars blir det en andra röstningsomgÄng med de tvÄ frÀmsta kandidaterna.
I det första valet ser Perdue inte ut att sÀkra en majoritet. Han har omkring 49,8 procent av rösterna.
ââI det andra valet förvĂ€ntade sig alla att det skulle gĂ„ till en andra omgĂ„ng, för det var 21 kandidater i det valet. Det var otroligt att en skulle nĂ„ majoritet, sĂ€ger Gillespie.
Georgia ser alltsÄ ut att stanna i strÄlkastarljuset under den andra valomgÄngen i januari.
ââOm Demokraterna vinner de hĂ€r tvĂ„ senatsposterna blir senaten jĂ€mn. Och dĂ„ fĂ„r Kamala Harris utslagsröst om hon blir vicepresident, sĂ€ger Andra Gillespie.
Det Àr inte omöjligt, enligt henne. BÄda partierna lÀr satsa stort pÄ att sÀkra senaten.
ââVi vet att Republikanerna inte har nĂ„gon övervĂ€gande majoritet i delstaten, och att Demokraterna har varit bĂ€ttre pĂ„ att fĂ„ folk att gĂ„ och rösta. Den sida som gör bĂ€st jobb med att pĂ„minna sina vĂ€ljare om att gĂ„ och rösta kommer att vinna, sĂ€ger Andra Gillespie.