Brutaliteten i Belarus fortsÀtter obehindrat

MĂ€nniskor dödas, torteras, förföljs och förnedras av polismakten – men ingen stĂ€lls till svars. Protesterna fortsĂ€tter, men diktatorn sitter kvar. OmvĂ€rlden mĂ„ste göra nĂ„got för att folket i Belarus ska fĂ„ hjĂ€lp, larmar mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Amnesty International.

En man bÀrs ivÀg i armar och ben vid en demonstration i Minsk, den 1 november i fjol. Arkivbild.

En man bÀrs ivÀg i armar och ben vid en demonstration i Minsk, den 1 november i fjol. Arkivbild.

Foto: AP/TT

Brott & Straff2021-01-27 01:05

Grupper av mĂ€nniskor, pĂ„ knĂ€ och med hĂ€nderna mot vĂ€ggen framför, blir slagna av poliser med tillhyggen. Andra tvingas sjunga regimens föredragna nationalsĂ„ng medan de blir misshandlade. FörhĂ„llandena i ett skrĂ€ckfĂ€ngelse i Minsk vidimeras av filmklipp som spelats in utanför – mĂ€nniskors skrik hörs tydligt ut pĂ„ gatan.

Flera personer har blivit dödade i samband med demonstrationerna, dÀr de fÄ vittnen som finns berÀttar att de blivit misshandlade till döds eller oprovocerat ihjÀlskjutna.

Systemets vÄld under proteströrelsens framfart har skett oförblommerat pÄ belarusiska gator, dÀr mÀngder av mÀnniskor blir ivÀgslÀpade. Det som sedan sker bakom lyckta dörrar beskrivs i en vÀxande hög av vittnesmÄl.

StÄr pÄ led för att slÄ

Hundratusentals belarusier har deltagit i protesterna mot presidentvalet den 9 augusti, som omvÀrlden betraktar som klart riggat i diktatorn Aleksandr Lukasjenkos favör. I Amnesty Internationals senaste rapport av lÀget trÀder vittnen fram anonymt och berÀttar om regimens motreaktion.

En man berÀttar för Amnesty att han blev stoppad och gripen av poliser nÀr han vÀntade pÄ bussen i sin hemort Orsja, dÀr han stÄtt och betraktat en pÄgÄende demonstration. Han och en stor grupp demonstranter fördes till ett fÀngelse. DÀr beskriver han hur ett 50-tal poliser stod uppradade lÀngs en korridor och slog de förbipasserande fÄngarna med batonger, en praxis som det vittnats om pÄ flera hÄll.

En annan man berÀttar hur han blev plockad pÄ gatan och förd till ett fÀngelse dÀr mÄnga mÀnniskor fick dela pÄ smÄ celler med fÄ sÀngar, utan mat och med endast missfÀrgat vatten att dricka. Poliser uppges dÀr ha anvÀnt elpistoler och de som skrek, grÀt eller bad om nÄd "blev slagna Ànnu hÄrdare".

Vittnen: Sköts i huvudet

Vid det mest uppmÀrksammade dödsfallet hittills blev Minskbon Roman Bondarenko misshandlad av maskerade mÀn pÄ sin innergÄrd och bortförd. NÄgra timmar senare fördes han till sjukhus med skallskador som var sÄpass allvarliga att han avled.

Tusentals mÀnniskor deltog vid Bondarenkos begravning, men fler dödsfall har skett, under mer eller mindre oklara omstÀndigheter.

Redan dagen efter valet, den 10 augusti, dog Aleksandr Tarajkovskij vid en demonstration – enligt myndigheternas utsago för att nĂ„got exploderat i hans hĂ€nder. Filmklipp av hĂ€ndelseförloppet visade dock att Tarajkovskij i sjĂ€lva verket var tomhĂ€nt och blev skjuten i överkroppen av sĂ€kerhetsstyrkor.

Dagen dÀrpÄ dödades Gennadij Sjutov i samband med en demonstration i staden Brest. Vittnen berÀttar för Amnesty hur han och hans vÀn stoppades av en grupp civilklÀdda poliser som frÄgade vem de röstat pÄ, varpÄ Sjutov tvingades ned pÄ knÀ och sköts med ett skott i bakhuvudet.

Polisens officiella bild Ă€r att en person skadats i samband med att en grupp demonstranter attackerat poliser. Det viktigaste vittnet – Sjutovs vĂ€n – flydde frĂ„n platsen men greps nĂ„gra dagar senare. Han sitter fĂ€ngslad och anklagas för att ha försökt mörda en polis.

Inga utredningar

Tusentals övertramp frÄn myndigheternas sida har anmÀlts, men det finns inga uppgifter om att en enda anmÀlan har tagits vidare. DÀremot sitter hundratals personer som demonstrerat fortfarande fÀngslade.

I en ljudinspelning som dök upp i mitten av januari hörs en person som pekas ut som en chef vid inrikesdepartementet ge direktiv om att anvÀnda olagliga vÄldsmetoder mot demonstranter. Denne sÀger bland annat att det inte kommer att beivras om poliser rÄkar döda nÄgon.

Det rÄder total straffrihet för mÀnniskorÀttsbrott som begÄs av myndighetens företrÀdare, enligt Amnesty, som krÀver att det internationella samfundet anvÀnder allt möjligt inflytande för att fÄ stopp pÄ det som sker.

Fakta: Lukasjenkos Belarus

Belarus styrs sedan 1994 av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritÀra regering.

Parlamentet har ytterst begrÀnsade befogenheter. I praktiken kontrollerar Lukasjenko och hans regering direkt eller indirekt hela maktapparaten. Presidenten har rÀtt att utfÀrda dekret, det vill sÀga ett slags lagar som inte mÄste godkÀnnas av parlamentet.

PÄ olika formella grunder underkÀnns regimkritiker som vill kandidera i president- eller parlamentsval. Endast kandidater som har godkÀnts av valmyndigheten fÄr hÄlla valmöten.

MotstÄndet mot Lukasjenko har under lÄnga tider varit svagt och splittrat och oppositionspartiernas möjlighet att verka Àr starkt beskuren. MÄnga politiker har trakasserats av polisen, gripits, drivits i landsflykt eller helt enkelt försvunnit.

I samband med presidentvalet 2020 lyckades dock regimkritiker samla större och mer öppet stöd Àn pÄ lÀnge, Àven om oppositionen fortsatt verkar under mycket svÄra förhÄllanden.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – dĂ„ Lukasjenko utropade sig till segrare och hĂ€vdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skĂ„dats sedan Sovjetunionens upplösning.

Alla presidentval sedan 1994 har dömts ut som odemokratiska.

KĂ€lla: Landguiden/Utrikespolitiska institutet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!