Palsternacka.
Gunilla Lundmark har tyckt om att odla grönsaker sedan barnsben då hennes föräldrar, och farmor och farfar, lärde henne allt om hur man odlar potatis, morötter och lök.
– Jag fick lära mig att det blir ett resultat av det man gör, säger hon.
Hon bor med sin man Anders i hans barndomshem i Ursviken med en stor tomt som rymmer ett väl tilltaget grönsaksland, två växthus, ett flertal blomrabatter och mängder av bärbuskar och fruktträd.
– Jag har odlat här varenda sommar sedan vi flyttade hit 1990, även när jag hade småbarn, även om det inte blev perfekt, säger hon och betonar att det är viktigt att odlingen inte känns som ett måste.
I motsats till vad många tror går det att odla många olika typer av grönsaker i norra Västerbotten, vilket hennes grönsaksland är ett bevis på.
– Det är ju otroligt att vi ska frakta grönsaker från exempelvis Afrika när vi kan odla det mesta själva. Det som odlas i norra Sverige blir så bra också för att vi har så ljusa nätter.
När du handlar grönsaker i affären, märker du någon skillnad i smak?
– Ja, särskilt när det gäller morötter, säger hon.
Rotsaker finns det gott om i hennes trädgårdsland: morötter, palsternacka, rödbetor, gulbetor och stora mängder potatis.
– När det gäller palsternacka så låter jag några plantor gå i blom och så tar jag frön, då behöver jag aldrig köpa det.
När hon visar Norran runt i trädgården så behöver palsternackan få lite tid att bli större, men hon drar upp några morötter.
– Jag tar upp de mindre så kan de som är kvar bli större och sedan lagras. Men det är viktigt att komma ihåg att putta igen hålen som blir kvar. Annars kan morotsflugan leta sig in där och äta på rötterna på de morötter som är kvar så att de ruttnar.
Rotsaker och vitlök.
Hon tar också upp några riktigt fylliga och fina potatisar för att visa. Men hon betonar att det är viktigt att inte lämna dem framme i solljuset. Då blir de gröna och giftiga.
Hon har också fokuserat mycket på kål i sitt trädgårdsland. Hon odlar både purpurkål, svartkål, savoykål, broccoli, blomkål, grönkål och vitkål.
– Jag samplanterar tagetes som håller borta nematoder från jorden. Jag använder också en bakterie för att hålla borta ohyra.
På tomten har hon också två växthus fulla med tomater, gurkor och paprika.
– Jag fördriver tomater från i mars och då gäller det att ha dem i ett svalt rum utan full värme, och med extralampor, annars blir de gängliga. Och när man sätter dem, får man gärna sätta dem långt ned i jorden så att de får klasar långt ned, då blir klasarna fler, förklarar hon.
Tomater i växthuset.
Vad har du för tips till nybörjare som vill börja odla ätbart?
– Börja i det lilla. Odla på en avgränsad yta på våren. Täck med vit växtväv och var snabb med att ta bort ogräs direkt du ser det dyka upp. Sen när du ser att plantorna börjar växa upp, täck marken med gräsklipp ända mot plantan. Lär dig också använda det du odlar, säger Gunilla Lundmark.
Dels handlar det om att förädla det man odlar så att det håller längre. Till sin hjälp har hon den gamla jordkällaren som står på tomten. Där lägger hon rotsaker i backar tillsammans med sand.
– Utan jordkällare så lönsch det ju inte odla. Den vintern när det var -40 grader var det fortfarande 2 grader därinne utan någon tilläggsvärme. Igår när vi städade jordkällaren hittade vi helt hårda rödbetor från förra året som hade hållit sig sedan dess, det är ju helt fantastiskt.
I jordkällaren ställer hon också känsliga växter som hon vill ha kvar till nästa år samt burkar med inlagda gurkor och rödbetor och lingonsylt. En del andra bär fryser hon in.
Jordkällaren är en viktig tillgång för att förvara alla grönsaker.
Gunilla betonar också vikten av att ta tillvara på all blast, stjälkar och annat som blir över från grönsakerna samt ogräset man rensar bort. Hon slänger det på komposten så det blir till fin jord.
– Man kan också lägga skal och stjälkar direkt på grönsakslandet under hösten, och så kan man kan lägga lite jord ovanpå, tipsar hon.
Konstgödsel har hon aldrig använt sig av, utan vill odla ekologiskt. Hon använder sin kompostjord, vedaska som innehåller mycket näring och kalk, och tipsar även om guldvatten.
– Det är en del urin och nio delar vatten och fungerar jättebra, säger hon.
Familjen har också några hönor och en tupp på gården. De matas bland annat med ogräs och sådant som blir över från grönsakslandet och så tar Gunilla reda på hönsskiten och använder den som gödsel.
Gunilla har äen höns på gården.
Förutom grönsaker och rotfrukter har hon också ett överflöd av frukt och bär på tomten: ett stort jordgubbsland, äppelträd, svartvinbärsbuskar, röda vinbärsbuskar, krusbärsbuskar, vindruvor, ett körsbärsträd, hallonbuskar och ett plommonträd.
– Till jordgubbslandet har jag börjat använda en tunn nylonduk istället för vanlig växtväv, då fastnar inte fåglarna. Sedan måste man flytta på jordgubbslandet ibland, det är som plantorna slutar ge mycket bär efter ett tag, förklarar hon.
Hallonbuskarna växer lite varstans på tomten. På ett ställe har de vuxit mitt i en svartvinbärsbuske.
– Men jag låter de vara för att de är så goda, och så ser det lite läckert ut. Och så har jag tillräckligt med svarta vinbär ändå. Jag plockar det jag behöver och sedan får vänner komma och hämta.
De svarta vinbären har växt ihop med hallonen.
Innan vi säger hej då visar hon även en stor fläderbuske som hon hittills har plockat 75 blommor från och bland annat gjort saft av.
– Utmaningen är ju om busken fryser i botten på vintern. Då skjuter den bara nya kvistar och de blommar inte. Det krävs fjolårskvistar för att man ska få blommorna.