”Vi värmer upp huset och även varmvattnet med vedspisen. Vi har precis köpt mer ved”, säger Frida.
Efter 15 år i Stockholm kände paret Frida och Magnus att det var dags att flytta tillbaka till Västerbotten. Men flytten tillbaka till Norrland var inte helt utan problem.
— Det var flera saker som bidrog till att vi slog till och började tänka efter: ”Vad vill vi egentligen?”. Det blev covid, vi skulle jobba hemifrån och Astrid som är fem år hade inte börjat skolan. Plötsligt kändes Stockholm ganska litet, säger Frida.
”Vi fick allt: Drömmen om landet och samtidigt bor vi ett villaområde”, säger Magnus Axelsson Fossland och Frida Fossland, med barnen Astrid och Hedda.
Båda två har sina rötter i Västerbotten, Frida är uppvuxen Norsjö och Magnus i Lycksele.
I slutet av november förra året gjorde de slag i saken och flyttade upp. Frida hade då redan fått jobb på Skellefteå kommun som utbildningsutvecklare och för Magnus – som var nyutbildad fysioterapeut – var det läge att söka nytt jobb. Han hann precis skola in barnen på förskolan innan han fick jobb i januari.
Walk in-skafferiet tänker familjen behålla.
Men svårigheten innan flytten var att hitta någonstans att bo. De ville inte köpa något direkt utan först hitta något att hyra, för att sedan kunna leta hus på plats, för nu flyttade de för det nya livet i Norrland. De försökte leta efter en lägenhet på olika uthyrningssidor, men det var svårt.
— Som tur är har vi släkt här som la ut krokar så till slut fick vi hyra ett hus på Alhem där en kusin tidigare hade hyrt, berättar Frida.
De ville ha barnen på en förskola centralt i Skellefteå. Om det skulle bli flytt var de beredda att skjutsa. Barnen Astrid och Hedda fick plats på förskolan Norrbacka.
Barnen Hedda och Astrid har ett eget pysselrum.
Sedan började jakten på hus, för tanken på det egna drömboendet hade de inte släppt.
De hade inte bestämt sig på förhand för vilket område de ville bo i. Frida och Magnus kunde tänka sig att bo en till två mil från centrala Skellefteå. På helger och ledig tid började de köra runt och titta i olika områden. De fick tips av släkten att ”här ska ni inte göra på det vanliga sättet" utan här skulle de lägga en lapp i brevlådan om de hittade något som de gillade.
Huset står högt beläget och har utsikt mot älven.
— Det känns som jag flyttat in i många hus runtom i Skellefteå, mentalt har jag provbott på flera ställen, säger Frida och skrattar.
Redan sommaren innan de flyttade upp hade de så smått påbörjat husjakten. Men Frida och Magnus hade inte trott att det skulle vara så svårt att hitta något eller att priserna så snabbt skulle börja skena i väg. Många av husen som de tittade på försvann och blev sålda innan de ens kom ut till försäljning.
— Under vintern var det inte så många spännande objekt till salu och månaderna gick. Vi fick lära oss den hårda vägen, att börja titta på kommande objekt, visa oss intresserade och få komma på en förhandsvisning. Till slut blev det en riktig nagelbitare, vi var två budgivare men huset blev vårt, säger Frida nöjt.
Hedda visar upp deras våningsäng.
Några saker var viktiga för Frida och Magnus när de skulle bli husägare: Närheten till naturen, bra skola och det skulle vara ett äldre hus. Huset i Ursviken som de blev lyckliga ägare till är på 94 kvadratmeter och byggt 1931.
— Vi har alltid varit inställda på att huset som vi skulle köpa inte skulle vara så stort. Just nu så sover hela familjen i samma sovrum, men planen är att vi ska bygga ut cirka 30 kvadratmeter och få det som vi vill.
— När vi bodde i Stockholm så kände vi inte grannarna, men här lärde vi känna dem direkt och de är fantastiska. Vi trivs!